Vi låter leran vara vårt äventyr. Lera är ju följsamt och den får följa vår lust och nyfikenhet.
För Ruriks del har det betytt rätt mycket pysslande med grodor, den senaste tiden. Men också att öva fingertopps känsla som drejning kräver.
Ganga då? Det bli mycket runda former! Undras om det är bröst? Vi kikar in i torkskåpet. Former och idéer kommer som vågor, stannar ett tag och då är det det som gäller, sen drar det sig tillbaks igen.
Det gillar vi.
Nu är vi i Skåne, Menlösa och vi passar på, flikar in, en tunnbränning. För Maria är det en favoritmetod och vi var nyfikna. Så hur tacksamt är det inte att få prova i hennes sällskap.
Vi har preparat så gott vi kunnat. En del av keramiken vi har med ser ut som bättre matknyten. Och ja, en del ätligt finns med.
Här vi tex ett av paketen: ett bananskal ut vår bokashihink ( fermenterad) kryddad med copparcitrat. I skålen papper med järnsulfat oh mer copparcitrat. Efter det är det invirat i matfolie så att allt håller kontakt med keramiken.
Maria köper hästspån på Lantmännen. Nu bäddad allt in i ett tjockt lager spån. En decimeter i botten, och sen ska inget gods ligga mot varandra.
Till sist, efter att allt är packat i spån ( två lager) blir det papper och små ved/ späntad trä. Nu bränner vi på! Nu får det ta fyr och när det brinner stabilt lägger vi på locket. Det blir RÖK.
Skymningen faller. En doft av rök… och den där spånen som varit i hönshuset, den hönsbajs blandade, fick röken att dofta Helsingborg -det doftade kafferosteri ( Zoegas) hela kvällen. Det kommer att sköta sig själv under natten och när tunnan imorgon är sval nog kan öppna och se.
Hittar fler bilder från skåneresan, så det blir ännu ett inlägg om det.. Vår sovplats i Menlösa. Maria Lindström är keramiker och mångsidig hantverkare, vi brukar sova i hennes verkstad. Det är likadant varje gång….
När vi kommer in för kvällen för att sova, så får Maria stå kvar tålmodigt och svara på alla våra frågor o kommentarer om ALLT!. Det är vackra ting överallt! -Hur har du gjort det? Vad är det för nåt. Så fint. Hur får du ihop det? Frågorna haglar och vi tittar och vrider på allt, på ALLT!
Se här: Koppar med onödigt mycket guld! Visst blir man glad ( och girig som en skata)!! Maria jobbar med handformat, utan drejning och det ger så fin känsla i det hon gör. Coola koppar! Som passar…. på ett slott. Minst!
En mäktig urna med en vallmo i dekoren och blandmaterial i form av en kvist. Den hittar vi när vi böjer oss ner. -vad gör den där!! grälar vi lite snällt. Det är lite som en skattkammare och vi får sov mitt i allt det fina.
Maria Lindström bor på landet, någonstans mellan Båstad och Våxtorp. Galdra keramik. Bäst hittar du hennes keramik på fb, sök Galdra keramik. Så får du också sitta i hennes skattkista en stund.
Så var det dags för Ruriks debut vid drejskivan. ” det tar lite tid innan man är på banan”.säger Ganga, sådär lite beskyddande ”se det mest som att du känner dig för. Det behöver inte bli något”. Ganga vill sänka förväntningarna något. I början är en ju glad om det överhuvudtaget blir något. Det är ju nästan lika svårt som att cykla! Det kräver sin träning.
Rurik plockar ihop dom redskap han vill ha och sen sätter han sig vid drejskivan. Ganga låter bli att störa, men till sist vill en ju se! Hur det går!
– man får vara glad om det blir något? ? Ganga tittar, och tappar nästan hakan. Hur gick det här till?! Där sitter Rurik o drejar det ena o sen det andra…. tredje…… fjärde. Och ganska stort också.
-Jag har ju tittat mycket på dig, säger Rurik anspråkslöst och så har jag ju tittat mycket på Youtube.
Just det, mirrorneurons, de när speciella neuronerna vi har i hjärnan som gör att vi lär oss, bara på att titta. Undras om inte youtube förändrar mångas inlärning. Att kunna sitta och titta på vad andra gör, är stark inlärning. Det är många talanger, som man förr ansåg väldigt unika -som att måla fotorealistiskt, som plötsligt många ”kan”. Kanske är det även så med drejning?
Efteråt sitter Rurik, glad o nästan förvirrat och tittar på vad han gjort. Kul!
Fotavtryck från alla flitigare deltagare! Alla fotavtryck, trots små regnskurar de flesta dagar och våttorkade golv varje kväll i keramiken. Det har varit härligt att få hålla sommarkurs i keramik på Södra Vätterbygdens Folkhögskola. Jag såg verkligen fram emot det -och allt infriades. Jättekul.
Platsen, så vacker. Högt över stan med fridfull energi och utsikt.
Fliten, entusiasmen, påhittigheten. Tio deltagare och verkligen, tio uttryck. Så spännande att få vara med på den resa det är att gå in i skapande. Det var många som ville gå kursen, fick jag veta och flera hade bokstavligen hängt över datorn och inväntat öppnandet av anmälningar för att säkra sin plats.
Entusiasmen och glädjen var det inte att ta miste på och jag har aldrig känt mig så uppskattad som lärare som nu. Det var omdömen som fenomenal och fantastisk lärare, kunnig och positiv ledare, kompetent, pedagogisk & lyhörd. Jag blir lite generad då jag skriver det här, men tänker samtidigt, att det kanske är bra att jag skriver ut det, om nån söker och letar efter kurs eller så. Men också för att påminna mig själv, kan vara lätt att glömma, att man har något att ge.
Till slut, inte minst, MATEN. En kravmärkt skola! Vad sägs om det!
-och jag som är lite krånglig: både glutenintolerant, känslig för bönor och vegan! Det klarade de galant och gott var det.
Till hösten bjuder vi in till trädgårdsdagar med konst och finurligheter.nu har vi skickat in vår anmälan till Östgötadagarna, 3-4 september. sist vi var med, 2020 så ritade vi en karta med alla stationer vi hade i trädgården och vi kände oss väldigt uppskattade. Det kom trädgårdsintresserade och konstintresserade om vart annat.
Nu förväntar vi oss lika fint, varmt väder som då.
MEN FÖRST, ska det ju bli Konst Runt Omberg 26 -29 maj med massor av konst här hos oss. Då är det bara konst som gäller.
Trädgården fortfarande mycket vår och ”ofärdig” för året då, och många har sagt att de varit nyfikna på hur här är under sensommaren, när allt är uppvuxit i grönsaksland och rabatter.
Här är den officiella inbjudan! Välkomna: 3-4-september 2022.
Varning för mormor inlägg 🙂 Lycka.
I London växer familjen. Både genom att Eden växer till sig på alla sätt. bilden ovan är när de alla tre är ute och åker TÅG (tuu-tuuu) det är nämligen det bästa i världen ungefär. Men en bebis till är på gång. Den sprattlar på där inne i Ellas mage och planeras komma sådär till början av juni.
Ganga får så länge trösta sig med keramikvarianten. En baby skulptur som jag började på när Eden var på gång. Nu blev den målad och ligger fint i famnen, om en vill det.
Ganga har redan köpt biljett, har fått äran att vara i huset unden den där tiden runt nedkomst. Det är nog skönt med en mormor i köket då. Det är lite underligt med barn på distans, har inte ens klappat på babymagen, så längtan är stor.
Sen är det ju EDEN. Tack och lov för internet. vi skapar en slags relation i alla fall. roligt att kunna vara med. Videosamtal är ju en underbar möjlighet, bara man svarar…..
Hej Martin, nu blir det ett inlägg med dig:
För sådär 18 år sedan kom Martin promenerade på Köpmansgatan i Båstad och gick rakt in i Gangas trottoarskylt om Healing. Så han klev in och vänner har vi varit sen dess.
Martin är duktig på mycket, men att bygga trummor är han extra duktig på.
Därutöver har han meditationer, ritualer, ljud och musik meditationer/healing bla. ( och älskar att odla)
Han var och hälsade på några dagar hos oss för han hade en speciell trumma som han byggde. Trumman skulle till en Doula ( stödjande kvinna vid förlossningar) i Mexiko. Han ville ha trummans handgrepp i keramik. Så vi bjöd in honom till vår studio. Det där klarar han bäst själv, tänkte vi. Han kommer att älska att jobba i lera.
Martin tog sig an sin uppgift med iver, lera är ju ett så sympatiskt material. Man blir liksom alltid på gott humör när en håller på med lera. Det blev ett antal olika varianter och lite andra olika ideer, och så sov han över ute i ateljen. Det var då vi log brett…. nästa morgon…… ett TROLL!!
Martin kom in på morgonen med en så söt sotnäsa!
Haha, sot är verkligen kletigt. Inte lätt att fixa eld i kaminen och sen börjar det klia på näsan…
Keramik är gärna en process över tid. Så Martin fick ha förtroende för oss. vi fotade och diskuterade hur han önskade ha sina grejer då det kom till glasering och färgsättning.
Bilderna ovan ser nästan ut som om det var ur en kriminal utredning. Men det var i alla fall till hjälp för att veta vad vi pratade om. och, ja, det blev TVÅ trummor till sist. Det var kul!
Ovan är Doula trumman. mitt på figurens mage ska det sitta en rund kristall. Trumman har antagligen åkt till Mexiko nu.
Det blev en spännande trumma till, se nedan.
Martin är så omsorgsfull och varje trumma är unik, den ska vara i samklang med den person som ska ha den ( eller vad intuitionen säger för tillfället)han gör dom verkligen med hjärtat.
Kanske vill du själv unna dig en trumma, gå en kurs eller bara följa Martin på Fb?
Här är hans uppgifter:
Ishtur Martin Andensson
mojligheternasrum@gmail.com
0763697762
På Facebook heter sida… Medicin Drums and Shamanic tools by EagleheArt
Just det, titta på den här damen (vänstra bilden) Ganga är Folkhögskolelärare på sommarkurs, Södra Vätternbygden, Jönköping! Det är faktiskt en DRÖM så det är nog Omma själv ( högra bilden), som trollat till det så fint.
Det är en veckokurs för nybörjare i KERAMIK. Jag har ju hållit i sådana kurser förr men det var ett tag sedan, men aldrig en hel, komprimerad vecka. Det här är som en nystart och känns såååå inspirerande.
Inte nog med det kursen var fullbokad på en vecka! och nu med kö.
Jag älskar att planera kurser, märker jag, och gör redan anteckningar och får ideer om hur veckan kan läggas upp. Det blir så klart allt det där som bara måste var med: dreja, kavla, ringla o skulptera, men det ska ju också presenteras på ett bra och inspirerande sätt som hjälper deltagarna att växa och komma på egna lösningar…
skolan ligger fint på en höjd med rejäl utsikt över Jönköping o Vättern. Jag hoppas det blir en riktigt fin, aktiv semester för alla deltagarna.
Har alltid drömt om att få jobba på Folkhögskola. Har alltid sett på det jobbet som pärlan av lärarjobb, då det gäller estetiska ämnen. De flesta eleverna bor på skolan och det blir en speciell, tät atmosfär. eleverna har en helt unik chans att vara kvar och utnyttja lokalerna fullt ut, även efter lektioner.
som lärare gäller det att kunna ha många bollar i luften.
Dessutom får jag äran att hålla en kvällsaktivitet för de som vill, från de olika linjerna som är igång under den här veckan: YOGA! Känns så bra och så viktigt.
viktigt att ha Raku-guden med sig, det vet vi. Idag var den det. Hurra!
Om du brukar följa oss, så vet du, att vi provade vår alldeles egen tillverkade ugn, i somras. Vi var lite förtvivlade, eftersom vi inte klarade av att komma upp i temperatur. Vi kämpade i två dagar, utifrån olika teorier, främst var det vedens kvalite -vi fixade fram ved av bästa kvalite till andra dagen -men det hjälpte inte….
Nu var det dags för andra försöket: De vi gått och funderat på, och diskuterat med proffset ( tack Maria) var, att kanske skulle vi prova att göra brännkammaren mindre. en annan teori var att vi kanske skulle behöva pumpa in mer syre i förbränningen, med en kompressor….. men nä, det behövdes verkligen inte.
Vi har sedan en tid gått och väntat på väder som passar. vi vill ha det lite gott med sol och ganska vindstilla. Idag skedde det. Solen skred upp på himlen och vi släppte allt annat.
Se så idylliskt allt ser ut. Rofyllt och lugnt. Vi avtäckte både ugn och vedhög. Superglada att vi fått tag i en gammal kasserad ugn och tömt den på isoler-tegel (tack Kerstin). Nu minskar vi ugnskammaren.
Sen tänkte vi, att vi har massor med tid framför oss, att bara elda för att få upp temperaturen. MEN, vi började elda lite smått, för att inte chocka ugnen. Snart ökade vi mängden ved som vi matade in. Men vi använde bara den ”sämre” äldre veden, som var lite mix av allt möjligt som legat i många.
Ganga går in och fixar med lite varm choklad och mackor. vi vill ju ha mysigt….. och tjoohoo plötsligt var det bara glödgat och full fart!! Det gick på under tre timmar och helt utan ansträngning. Raku-guden kom som ett skott!
Vi hade även VINDEN med oss!! Vart kom den ifrån?!! På ett sätt var det ju bra, för det blev ett himla luftsug genom eldkanalen. Det brann bra. Men det blev nästan lite för dramatiskt. Vi kunde inte fota det, vi var tvungna att bägge två hjälpas åt, men när vi jobbade i den eldfängda efterinpackningen med sågspån (man lägger den glödheta keramiken i sågspån, för att få sot och mönstereffekt) -så yrde det massor av glöd i luften. I massor! Kändes ju inte helt ok. Även om naturen är väldigt överfuktig och kall just nu.
Så vi beslöt oss att avbryta efter ett tag, eftersom vi helt förnöjt nu VET, att ugnen fungerar suveränt. Vi behövde bara ”stämma instrumentet” och minska på brännkammarens volym.
Nu ska det putsas med stålull och vissa klenoder kom ut som pussel, få se vad vi gör med det. Sen inväntar vi en ny dag som även inkluderar snälla vindar, så bränner vi återstoden av materialet.
Här nedan, på filmen så kan du se lite fler av dagens sotiga resultat.
Det var allt för idag.
Hej då
gangaochrurik 