Vi tog en snabb tur till Kullahalvön. Förutom att hälsa på hos Gangas föräldrar blev det keramik festival i Höganäs. Det här är ju hemtrakter för Ganga, men oj vad det har förändrats speciellt under senare år. Från att Höganäs har varit en lite smått tilltufsad bruksort har det blivit väldigt snofsigt och kultur tätt. en sån där plats man vill vara på. 

Perfekt dag för festival, solsken och en skön salt havsbris vid uteserveringarna. Jazzmusiken från scenen impregnerade oss. Noterar när vi tittar på muggarna att bygden har blivit stylad med talande logotype.

Vi tar oss till biblioteket och lyssnar på en föreläsning om ortens keramik historia.

Det var ju egentligen stenkolen man ville åt, en gång i tiden på 1700 talet. Men det blev så mycket lera på köpet och stenkolen var inte av så hög kvalitet. Men leran var ju desto bättre. Spännande att få veta att längst ner i lerlagren fanns en alldeles svart lera, basalt tror jag bestämt hon sa att det var. Fotot ovan är ett exempel på det. Alldeles svarta ler pjäser blev det. Men det fanns inte så mycket av den leran -så inget som finns kvar längre att gräva upp.

Det var värdering av keramik också. Joakim Bengtsson, känd från antikrundan, satt tålmodigt och van och gav kortare beskrivningar och prisbild av det som blev lagt framför honom. Ganga hade med kakfatet som alltid används iföräldrahemmet, rakt ur skåpet, med kaksmulor o allt o ner i väskan. Kan det vara en Albin Hammar var frågan, som ställdes över morgonfikat, och därmed kom fatet som inköps tre generationer tillbaka, med till värderingen. -men det var nog tysk import, pris var inte ens på tal. Men AH står det i botten.

Men de flesta hade tagit med sina bästa klenoder. Här håller han i en fin vas från ClaesTell. Kul att stå i kön och se allt som kom upp ur medhavda väskor.

Det fanns många utställare på marknaden, tyvärr glömde vi fotografera. Och så blev det ju lite häng med kaffe latte och drejnings tävling.

Också vimsade vi runt och hittade ett spännande hus. Följ skorstenen, ungefär. Mitt i ett välplanerat område men nyare hus låg skatten, inbäddad, ett gammalt mejeri.

Den såg ut som om den var kvarglömd från en engelsk barnbok. Pax, sa vi.