Påfyllda

Planet flyger oss hem till Sverige.

Snart knastrar det i köksspisen.

Och idag kör vi genom storskogarna….

Snön blir allt mer intensiv, helt klart VINTER.

I Malaga körde de med ”snömaskiner” för att få ”Jul”stämning

De var lyckliga i skummet som flög i luften.

Vår längtan var mest att få ljus -SOL!

Vi har fyllt på. Piggare och gladare ser vi nu fram emot jul med snö, tända ljus och tidiga kvällar. Tack Malaga

Det är vår tid nu

Konst. På Picassomuseum, förutom Picasso konst, visades en stor utställning med kvinnlig konst, storartade kvinnliga konstnärer, som en aldrig hört talad om -för att de är kvinnor.

Men nu händer det. Proppen har gått ur gubbväldet och det verkar vara en global företeelse. När de gamla skitiga invanda glasögonen tas av, ser en briljanta kvinnor överallt .

Det var många surrealister -och den var stark och magisk. Ganga följer ”ägget”. En stark symbol för livet och även en klassisk symbol i öst för vårt andliga varande.

Det är väldigt annorlunda när kvinnor målar kvinnor. Fler bilder med ägget följer…

Det blir liksom en förstärkning när man, som med ägget kan följa den genom flera konstnärers medvetande. Gillas.

Picasso då? Helt ny utställning, sedan förra året vi var här. Fyllt med livslust och erkänner faschineras fortfarande av alla hans ”stilar” det starka i att ständigt gå vidare.

Jag menar, även det är en Picasso.

Men att Picasso är stor, det vet en redan. Så det riktigt stora var ändå mötet med stark konst av kvinnor. Detta fenomen, att kvinnlig konst nu lyfts fram, måste vara lyckan för konstsamlare, som plötsligt kan ”upptäcka” storheter som tidigare varit förbisedda. Fast det där med konst och pengar… vet jag inte riktigt… känns lite som en risk att girigheten blir vinnaren.

Mycket konst

Malaga. Vi har gjort vårt bästa för att överdosera konstintaget.

Idag hittade vi museet för modern konst. Långt bättre än vi hoppats.

Ett helt rum med färg”strängar” fascinerade. Att stå nära och bara bada i färgtonerna var spännande.

Här är Gangas favorit.

Därutöver var träskulpturer, i något förstorad skala, väldigt imponerande.

Älskar den fina balansgången mellan väldigt naturalistiskt och ruffligt slarvigt.

Sen krossar vi bron och går västerut. Mot ett nytt hotell vid havet.

Snart är vi tillbaks i Sverige.

Här bor vi

Mitt i kultursmeten, i äldre delen av Malaga har Vikingstad hyra på ett lägenhetshotell. Vackert beläget. Mellan två Flamenco ställen, har vi noterat. Men här är massor av barer o festandet på natten är något vi får stå ut med.

Vi rör oss i ett anrikt Malaga och har nära till allt.

Vi har en lägenhet med typiska stengolv. ( alltid ha med innetofflor när man åker till Medelhavet) märkligt artistiska väggar… vita kluttar. Jaha?

Här finns det mesta vi behöver. Kök med utrustning. Spisplattor som är långsamma och ett kylskåp som djupfryser maten. Men det blir god mat i alla fall. Det är inte helt enkel att vara vegetarian här, antagligen lättare om man är god på Spanska språket, men det känns skönt att kunna gå hem och få garanterad vego.

Största Haleluja, var ändock när Rurik ( geniförklarad) kunde lista ut hur a/c anläggningen kunde gå från att ge kyla till att fylla vårt temporära hem med VÄRME. Ute skiner solen, men lägenheter är kyliga så här års. Värme inne är inte självklart.

Njuter.

Åsså flamenco, så klart

Flamencon lever! Dos ett: redan på förmiddagen . Gatu-dansande. Dagens höjdpunkt var ändå en äldre, tandlös flamenco-sångare som med total inlevelse o full volym sjöng, även han på gatan.

Kvällen bjuder mer. Helt underbart. Passion. Vi, publiken skriker Ole’!! Klappar stampar och de spansktalande i publiken peppar extra. Vi andra ropar Bravo. De är inga ljumna känslor här, svetten stänker och glöden gnistrar. Vi känner oss rödmosiga när vi går där i från.

Julblipp

Även här blir det Jul. En viss motståndsrörelse finns. En Långsam Jul gillar vi. Men för övrigt är julkänslan bedövande även här på varmare breddgrader.

Visserligen fyller apelsinerna träden, som vackraste julkulor. Men här öser vi på med glitter och blipp. Men det är väl det som ska utmärka en stad med stolthet.

Klockan är åtta på kvällen och vi tittar ner i stora Köpmansgatan det glittrar förföriskt. Spanjorerna firar nån konstitutionsdag och det är totalt folkliv med musik gatuteater o fulla restauranger.

Bristen på snöflingor fylls ut med ljusslingor och vi låter oss hypnotiseras i den ljumna natten ett tag tills vi går hem o sover.

Just därför

Himmelen är intensivt klarblå, varmt i luften, solen lyser. Vi drar våra väskor genom Malagas centrum, på väg mot vårt boende.

Något senare sitter vi på uteserveringen, i hamnen utanför ett av konstmuseerna här. Varenda cell i våra kroppar njuter. Ljus. Sol. Det var ju därför vi ville hit . För just den här stunden.

Café con leche och väldigt färska oliver. Egentligen räcker det i denna stund, men Malaga är dessutom historisk, överkomlig till fots o fylld med kultur.

För övrigt blir man ganska skräckslagen då man flyger in över Malaga och Solkusten. Visst, sol. Visst, strand. Men ALLT däremellan är uppköpt och totalt överexploaterat med höga hus som står för tätt utan grönområden. Många Svenskar har lägenhet här. Så stor är vår gemensamma soldyrkan -o nu är även vi här. -Men bara för några dagar.

Satans evenemang, uppdatering

Det här är lördagens händelse för Ganga. Förväntansfull!!

Välkommen till Satans död (sparad automatiskt)

En Facebook vän som varit med och skapat rummen och en överentusiastisk dotters lovord. Gör att vi är här, i Limboland. En resa in mellan liv och död, förstår jag när vi träder in i skapelsen.


Vi blir alla iklädda en vit framknuten rock och väntar sedan på insläppet, i mindre slumpvis uttagna grupper.


”Satans Död” utspelar sig i en kontorsbyggnad som står på tur att bli restaurerad, under väntan, har den blivit till Limbo-land. Ett levande konstverk som utspelar sig på tre våningar.


När vi blir insläppta, får vi ficklampa, hörlurar med mottagare, ett häfte med text och till sist; en vit mask som täcker ansiktet.  Sen släpps vi ut att vandra, som osaliga eller eventuellt saliga andar.


Häftet kan visserligen fungera som en sorts instruktion på hur man använder de 2,5 timman men alla ”rum” är fyllda av detaljer och infogade fragment ibland kan man till och med hitta dolda rum.


Hörlurarna och maskerna gör att resan blir extremt individuell. Bitvis vackert sinnlig och ibland brutal o meningslös. Vad gör jag här?? Jag tittar försiktigt på alla andra vita varelser som rör sig.

Efteråt, när vi berättar för varandra om våra intryck tittar vi storögda på varandra. Vi har verkligen helt olika upplevelser och det är jättekul att höra de andras ”resor”. Så här dagen efter känns allt lite luddigt, som en dröm, och känslan av ”var det en dröm? Eller, vad har jag varit med om??!” Infinner sig. Liksom den eviga frågeställningen -vad ÄR viktigt i livet. 

 Vad vill jag med mitt liv? Är som en viskning i örat. VAD HÄNDE SEDAN?!:


Nästa dag åker Ganga hem med buss, från Stockholm mot Vadstena. Efter en helkväll i landet mellan liv och död, känns det mer än märkligt att en medpassagerare ringer upp en släkting och sedan i en timma (ingen överdrift) verkligen berättar ALLA detaljer på en begravning han just varit på.

Jag suckar och tittar ut, i ett landskap, lika pudrat i vitt, som gårdagens upplevelse… -är jag fortfarande kvar i Limboland?!

Efter sol…

Kommer dimma! Förvånat får vi besök, som ett väsen anländer hon, Omma.


Jag  tittar ut, över Tåkern.. och ser hur hon närmar sig. Horisontlinjen försvinner och världen tätnar,


Även ljuden förändras, och det är ett äventyr att bara röra sig i trädgården.


Jag kikar bort över Omberg och hinner se hur dimman rullar ut sig och Även Omberg sjunker in i Ommas täcke.


Sen finns bara vi….

Hello Old Town

Over night Oat frukostHur ser trendig Stockholms frukost ut? Kanske så här: Over Night Oat och en halv avokado med sköna kryddor. Mättande poetiskt. I natt har Ganga sovit i Gamla Stan, det kändes ju lyxigt värre, men inte dyrare än nån annans stans, (precis som frukosten -inte dyrare än att äta något annat).

Sankt Göran och Draken
Frukostutsikten får mig att sucka. Den får mig närmast det att kännas som man är på mission. Så jäkla oskyldigt ridderligt. En prinsessa räddas från VAD?? Sin egen kraft. Vill man det?! Nä, det blev ingen gloria på Göran! Man behöver kunna läsa symbolerna omkring sig, annars är man ett offer för manipulationen.  Detta är en väldigt gammal sägen om när kvinnan blev slav och handelsvara, något som skulle vara tyst, behagfull, underordnad och ta alla skitjobben ( med ett leende).

Detalj:Uturus Pose art by Ganga
Nä, ta draken och flyg iväg. Livet är fullt av människor ( både kvinnor och män) som har förmåga att se personliga kvaliteer bortom begränsningar som heter man eller kvinna. Det är mycket roligare att hänga med dom. Tack Rurik, säger Ganga❤️ till sin livspartner.