Ler-Magiker Allert

IMG_0952
Ooooooh!!! säger vi. Mind-blowing och huvudlösa, vi står och ömsom begapar ömsom kvittrar, när vi besöker  livs-verks-utställningen med Henrik Allert på Skara Länsmuseum.

IMG_0929
Ungefär sådär lite som om vi skulle gå in i kyrkan går vi in i utställningen. Kerstin är den som fått oss att förstå att det finns en riktig magiker då det gäller lera, som heter Henrik Allert. Inte långt efter, visar det sig, att en annan av våra konstnärsvänner, Linn, är släkt med honom. När nu Henrik har sin stora utställning i Skara, åker vi dit. Allihopa.

IMG_0955
Henrik är en äldre man, med en behaglig enkelhet, som gärna finns hos mästare. Det är ju liksom gärna det, att hitta enkelheten i det stora, som gäller. Det lyser igenom.
Han möter upp på museet och vi får en alldeles egen visning med honom och kan ställa alla frågor.Vilken ynnest! Men med oss har vi tre av Henriks  släktingar, så han är här och vi får all tid vi vill ha.
Tacksam

IMG_0949
Det är en märklig känsla att se utställningen, smakfullt, vackert men det viktigaste, den är förtrollande. Som om varje pjäs har ett inbyggt meddelande. Bortom tid och rum. elegant, ruffligt och arketypiskt. Vi fotograferar hela tiden. Kan du ana den fina blåaktiga tonen i bilden ovan? Har aldrig sett nåt liknande.

IMG_0939
Alla bilder, målade, som keramik har en sån styrka -den där styrkan. Den riktiga styrkan, som gör sig sårbar och närvarande. Det känns nästan läkande att vara här.

IMG_0953
Vi ser, han jobbar gärna med flera lager av lera, i olika färger och sen tecknar han gärna i leran. då använder han en fjäderpenna, det är bästa magin det!

IMG_0950
mångbottnat och med oändligt djup.
Utställningen pågår på Skara Länsmuseum fram till och med sista december, missa inte detta om du är keramik-lover, kom!

IMG_0960
Skara museum är i sig själv, värt ett besök. skara har en mäktig historia och här finns många unika fynd från riktigt gamla tider. Bara kolla stolen/ tronen ovan!
Dock måste vi erkänna, att vi alla var så tagna av Henriks konst, att vi tittade med redan ganska mättade ögon på de mäktiga bronssköldarna, tronen och alla de andra storslagna objekten.

Ja, det var en dag att minnas.

Gruppresa till konsten i Stockholm

Rurik på murarställning

Det här är vår verklighet just nu ( bilden ovan). Ett pysslande, sten för sten, så blir det ett litet hus till sist. All tid med tätt förutsättning tar vi nu till vara. Så lyckosamt att det är dagsregn, när vi åket på tur till Stockholm med gänget från Vadstena Konstrunda.

Foajé Arkipelag

Plötsligt ( ungefär. Det tar ju tre timmars körning) är vi på Arkipelag, Värmdö. Ett vackert påkostat, privat Konstpalats. Vackra storslagna proportioner möter oss redan i foajén. Det känns lite högtidligt liksom.

Fornasetti, vägg o bricka

En guide visar oss runt på Fornasetti-utställning. Exklusiv, delikat Italiensk design. Ganga blir förtrollad ( det blir hon lätt.) -jamen, kolla brickan! Hut djärv och cool som helst! Eller tapeten med de delikat instoppade nycklarna i bladverket.

Tallrikar, Fornasetti

Men det härligaste med den här typen av utställning som spänner sig så lång över tidsrymd och livsverk ( från tidigt 1900-tal till nutid) är att storheten och de stora kreativa linjerna blir så tydliga. Samma ansikte. Gång på gång. En känd Italiensk operasångerska -som inte ens någonsin träffat. Fornasetti plöjde igenom konsthistorien, i jakten på den ideala skönheten och fann då även en bild på den kända operasångerskan. Hennes ansikte är utgångspunkten för oändligt många variationer….

Tallrik, krokodil, Fornasetti

Vi glipar i oss det Italienska galanta formspråket. Både busigt och super-elegant.

Möbler, Fornasetti

Svensk playwood och kopieringsapparat är grundmaterial för många av skapelserna. Mycket av bilderna/ dekorationerna är helt enkelt från gamla böcker. Trots det ör det mycket av hantverk, handmålat och bladguld.

Taket. Arkipelag

Sen är huvudet bara fullt. Vi äter och sen går vi upp på taket. Naturen är ändå bäst. Så fantastiskt med detta underbara tak av mossor och taklökar. Hur fantastisk och elegant det än är med all Italiensk design så vinner ändå ett par djupa andetag med frisk regntung luft fylld av naturens dofter, av skog, jord och vatten. Men, det ena behöver inte undanta det andra.

Rita o Ganga

Vad mer kan en hinna med en sån här, full-komprimerad dag i Stockholm? En kopp te med Rita på Nationalmuseet. Otroligt vad en hinner med när en har en specialbuss som kör oss!

Det var allt för idag.

Med viss möda, under en konstrunda

Lilla Torget, Vadstena

Solen skiner, friska vindar och vi tar oss till Vadstena. Alla grejer är på plats, så nu är det bara vi, som ska få ihop oss. Det är ganska krävande, inte nog att vi ska vara hela och rena. Vi ska vara i tid och sen är det ös hela dagen.

Vadstena Stadsmuseum

Väldigt bra att vi är fem (5!) utställare, här på museet. Det gör det lite smidigare. Men det ör mycket att tänka på ändå. Ganga är en sån dör typ som är hungrig och matreserver måste vara tillgängliga. På kvällen när vi kommer hem vill en bara stirra i väggen, men det är bara att sätta igång och fixa nästa dags matbox.

Rurik murar

Men inte nog med det. Rurik har varit ute på morgonen och murat en omgång bruk, innan konstrundan startat.

Ganga o Rurik på restaurant

Inte konstigt alls att vi vill hänga på restaurang i slutet på dagen. Men du vet, vi är veganer. Inte så lätt. Men nu har det hänt! Vi fick ett hett vegan-tips och nu är vi här! Vadstena Sushi på Motalgatan 15, dom kan!!

Tom tallrik

Speciell rekommendation för deras veganska Bibimbap underlättade våra val. Behagfulla ljud kommer ur våra strupar medan vi äter. Det var gott! Vi äter upp varje smula begärligt. Nya smaker för oss och det var precis vad vi behövde som avslutning på en konstrundedag, för det är med viss möda, att få ihop dagen. Vi rekommenderar vidare.

Kultur i hela Magasinet

Fötter, av Linn

Magasin 19 stiligt va? Kulturen bubblar i Vadstena och vi är på invigning.

Skulptur av Linn

Ett gammalt magasin där duvorna och övergivenheten har härskat länge. PERFEKT för galleri!! Fyra våningar med ruffliga golv och nakna tegelstensväggarna. Det är fem personer, kulturföreningen Ugglan, som anordnar. Men när vi kommer hem, är det nästan bara Linn Carleheds grejer Ganga har fotat. Förlåt alla ni andra, för ni är väl värda att visas ni med.

Fågelskelett

I en glasmonter ligger de mest perfekta fågelskelett och skapar stämning.

Vernissage Magasin 19

Här är verkligen alldeles fullt av kulturhungriga besökare. Vilken stad lilla Vadstena är! Den lilla stadens gemytligheten där vi faktiskt känner varandra men, kulturintresset påminner om storstaden. Härligt!!

Rurik i fönstret

Längst upp, Rurik hänger i fönstret, vi ser ända hem! Utsikten än magnifik. Här vill vi ha galleri jämt.

Tango skulptur av Linn

Tangoparet dansar vidare ( Linn igen) och Ganga kunde inte låta bli, en Liten Linn-Råka, råkade följa med hem. Kärlek

Liten Råka i gipsbinda, av Linn

Vi passar bäst i Hippieland

Affär Glastonbury

”Vi passar nog bara i Hippieland” sa Ganga, när vi beställde resa till Glastonbury. Främst är det problemet med att hitta bra veganmat som är anledning till denna kommentar.

Med facit i hand -JA. Här i Glastonbury är det absolut en stämning av Hippie-land och det var lätt att vara vegan, lätt att vara sig själv, helt naturligt att sätta sig var som helst och sluta ögonen, prata med vem som helst, till och med att klä sig i färger! Kristaller och magiska ting fanns i var tredje affär ( ungefär) och eko-mat fanns naturligt att handla i affären. Här fanns stort utbud på allt naturligt, örter eteriska oljor ovs

Hampa-latte och lunch

Excalibur ( ligger på stora gatan), en veganresturang blev snabbt vårt tillhåll, men det fanns fler. En kaffelatte gick att få med både sojamjölk och med hampamjölk. Nu poängterar jag, gjord på Industrihampa-frö, inte berusande utan läkande. -Bäst av allt: supergod.

Gudinneskylt

Roligt att Gudinnan och den feminina aspekten på andlighet är så närvarande.

Affisch, ritual dance

Här är verkligen platsen för Medicin woman.

Väggmålning, natur

Naturen och det naturliga var närvarande, som det ska vara, i ordet Hippie-lands bästa mening. Djuren.

Hare

Haren. Den tog sig till Gangas hjärta. Den kröp antagligen in i hennes bildspråk. Haren har allvarlig högst närvarande blick. Den ser och den lyssnar. Stark.

Tarot, böcker

Innan vi hoppar in i taxin, som tar oss till flygplatsen, kilat vi upp på gatan och köper de sista nödvändigheterna. Det finns många affärer som säljer tarotkort och böcker om Crop cirkles längst gatan. Vi tar första bokhandeln vi ser och hittar precis det vi önskade…Orm

Hemma. Det första vi gör på morgonen är så klart att gå runt i trädgården. ORM. Vi set BARA orm, när stort helande inträffat!! Den inre kundalinikraften visar sig i det yttre. Inte nog med det; ÖRNEN flyger över oss i en stor cirkel som omfamnar vår trädgård, det här är bästa shamanska symbolspråket. Hela den nattliga hemfärden från flygplatsen var som en enda kraftdjurs-uppvisning: Räven, Rådjur, Hare, Måsar, Uggla. Alla ville visa upp sig, nära och noggrant. Avalon känns nära och märkligt nog läser jag samma dag, att Omberg är energimässigt sammankopplad med andra energipunkter på Jorden, Glastonbury är en av dom.

The Green man

Heja Avalon!

Crop Cirkel, bästa avslutningen

Ella och Ganga i Crop Cirkle, Wiltshire 2019
Absolut bästa avslutningen på en magisk dag! Ella och Ganga vilar i en äkta Crop Cirkel, sädes formation. På nittio-talet gick det som en våg av nyheter om den ena sädes -formationen efter den andre i det här området. ”Vanlig” rapportering/ massmedia gjorde sitt bästa att dämpa uppståndelsen runt det, för VEM… VAD… har skapat dessa magnifika geometriska former, alltid i ny skepnad, år efter år?
Det siades redan då, om att det kommer att minska i antal med tiden -men att kraften i dom kommer att öka. Nu vilar vi mitt i batteriet.
På nittio-talet besökte Ganga en Cirkel – i Sverige, nära Kraperup Skåne, men den var ”bara” en rund yta. Men varje strå låg, perfekt vinklad i cirkeln och den gjorde starkt intryck. Härligt att få uppleva igen och en som är så otroligt stor!

crop cirkle, England
Sett uppifrån ser den här formationen som vi besöker, ut nästan som en förenklad nyckelpiga, om en nu vill jämföra geometrin med något organiskt. Ser du vägen bakom, det är en motorväg och bakom den i sin tur ligger något annat spännande, gammalt och kraftfullt. säkert ingen tillfällighet att formationen kom just här. Den visade sig den 3 juli, den är 10 dagar när vi besöker den.

John i sädesfältet
Vi anländer, hittar en parkeringsficka och spänningen ökar markant när vi börjar gå. Vi blir instruerade att absolut inte bråka, utan att genast gå, ifall det kommer en arg markägare. Den annars så total lugna John, ropar plötsligt högt ” oh no! They have harvest!!”  Bönderna och besökarna till Crop Cirkels är en komplicerad historia. En del välkomnar med andra är totalt uppretade och tar fram skördetröskan så fort det visar sig en Crop Cirkel.
Lyckligtvis såg John fel, skördetröskan dundrar visserligen någonstans i landskapet, men på andra sidan vägen. Här är frid. Bara vi.

traktorspår i säden
Vi följer traktorspåren in till formationen. Så här ser det ut när traktordäck, som ändå för säden framåt, åt ett håll, har kört. Stråna ligger spretigt, åt alla håll.

detalj, Crop Cirkle
I formationen råder ordning. Vi rör oss försiktigt för att inte skada. När en ny formation rapporteras försöker ett hängivet gäng att ta sig dit fortast möjligt, för att bedöma riktigheten. Är de äkta? En Cirkel som är människo-gjord har avbrutna strån.

strå med förlängning, crop cirkle
Medan i en äkta, är  stråna  liksom behandlade  så en led blir utsträckt/ förstorad på ena sida, därav att stråna lägger sig ned.  Vi står i äkta vara!

Ganga i Crop cirkel
Det är mäktigt. vi tar det lugnt och bara är. Det är en plats av healing. Ganga tar som vanligt av skorna och går barfota. Vi blir tysta, njuter och så fotograferar vi så klart. vilket inte alltid är möjligt -många gånger tycks energifältet i de här formationerna slå ut elektronisk utrustning.
———————-

Vi pratar med taxi chauffören nästa dag som kör oss till flygplatsen.
”Ursäkta om jag krossar era föreställningar, men min kusin jobbar med att göra Crop Cirkles. Det tar åtta veckor.  Bönder betalar honom för att göra formationer.  När det närmar sig skörd är det ett sätt  att kunna tjäna extra och ta inträde, innan de tröskar bort säden. Likaså, om de ska sälja gården, så ökar den i värde om det kan uppkomma Crop cirkels.” Taxichauffören är krass. Han kör som den bästa rallyföraren, men han serverar oss en krass bild av fenomenet Crop Cirkels.
Men sen berättar han sin egen erfarenhet. Att han och familjen campade i närheten av Stone Hedge. en av hans barn var på läger i närheten och resten av familjen hängde på och bodde i tält . På natten hör de sus och surr i luften och på morgonen bara finns den.
Han låter själv förvirrad när han berättar att framför dom på morgonen fanns den bara, en av de allra största och vackert komplicerade formationer som visat sig -gjord på nån timmes tid under en ( 1) natt!! Han om nån vet att det är mänskligt omöjligt.

JuliaSet_Stonehenge-564x419

Vet inte om det var den här formationen de fick uppleva. Stone Hedge, har, liksom många av de andra gamla Engelska kultplatserna fått uppleva crop cirkels i många år.  Förlåt internet att vi lånar material och vi hänvisar din nyfikenhet i första hand till officiella sidan cropcirkleconnecter.com
Gå in och titta på bilderna, de är verkligen en slående skönhet i dessa formationer! Det är ju det som har fått oss att vilja uppleva det på riktigt, skönheten.

Crop cirkle fenomenet var som störst under 90-talet, -innan våra digitala möjligheter att snabbt manipulera bilder och filmer, ska kanske sägas.
Det är inte så många cirklar som uppkommer numera i området, även om så sker. däremot har det börjat uppkomma på fler platser runt om på jorden -Frankrike, Italien, Canada. Även Sverige har ju haft flera crop cirkles, men vad vi vet, så var det ett tag sedan, med av nån anledning så rapporterar massmedia ogärna om det här sakerna.
Nu försöker vi göra en beställning – vi vill ha crop cirkles hemma vid Omberg. En kan ju hoppas.
Tack England för den här intensiva, korta resa.  Eftersom vi inte lyckades få in Stone Hedge i vårt program, på ett bra sätt, den här gången, så är vi tvungna att nån gång komma tillbaka.

Det ser vi fram emot.

 

Med guide in i det okända

SilburyHill
Här börjar vår dag. vid Silbury Hill. Vi har en guide för dagen, en som med alvar och omtanke jobbar med grupper och individer i området för att hjälpa och stödja i att ta in den möjlighet som de här platserna har.
Vi börjar här, vid den stora av människor gjorda kullen. För många, många år sedan, tog en Engelsk mystiker ned informationen att den här platsen skulle var mycket viktig i jordens utveckling. På 90-talet var det här, runt denna kullen, som den stora vågen av Crop cirkles tog fart, och det är i detta område som under många år, varje sommar ett stort antal Crop Cirkles har dykt upp. Med det är en plats som sedan många tusen år, har betytt mycket för området som kraftplats.

vandring
John leder oss med mjukhet och lugn ut i det Engelska landskapet. Han vill göra en ritual för oss att lämna gamla blockeringar. vi ska använda oss av Shamanska förfäder. Ella och Ekin följer med. De har tagit sig från London och är för första gången ute på engelsk landsbygd. Nu är de med på vårt mång-dimesionella äventyr. Vi är fyllda av förväntan.
stenkammare
Enorma block sträcker upp sig framför ingången, där innanför finns kammare efter kammare. Man vet, pga hur de har begravts, att de är Shamaner -och att det är shamaner med viktig kunskap, för att hjälpa de som kommer efter. En vet också, att fortfarande tusen år, efter det att kamrarna stängts och folkgruppen försvunnit, så har folk samlast här, för att utnyttja kraften och hjälpen här.
Nu går john in och ”öppnar rummet” tänder ett ljus och lägger intentionen. Därefter går vi in i stillheten.

ljus i stenrummet
Det är varmt, torrt och många sätt en behaglig känsla här inne. Vi sitter en stund i meditation. andra turister kommer och går.

Ella på väg ut ur grottan

När vi lämnar kammaren längst in, lämnar vi också mycket av vår känslomässiga ”bar-last” från våra egna liv och från våra förfäder.

John
John Flanagan,  driver tillsammans med sin fru, Divine Light, van att hålla den här typen av turer. Vi blev rekommenderade att kontakta honom inför resan och det var verkligen lyckat. Han såg verkligen till att den typen av rymd som behövs, för at sånt här ska fungera, att den fanns. Han satt troget och väntade ut oss på varje plats och varje moment vi gick igenom. Dessutom var han super kunnig i allt historiskt.

vid Avenbury
vid Avenbury Stone cirkles vandrade vi runt. Det här är världens största Stencirkel. det är till och med cirklar i cirkeln. alla århundraden har inte varit snälla vid de här platserna, så tyvärr är det väldigt få av stenarna som nu är intakta. de flesta hus i området, som är av sten -är byggda med material från de här enorma stenarna.

Avenbury stone Cikels
Man eldade helt enkelt under dom och hällde sedan på kallt vatten, så att de sprack och det blev bygg-bekväma bitar av det.
Men det är fortfarande oerhört mäktigt och många stenar har en alldeles egen karaktär och kraft. fortfarande tusen år efter det att ”stenfolket” försvunnet så sammlades människor här rituellt och utnyttjade platsen cermoniellt.

Ganga snurrar
I punkten mellan tre viktiga stenar bildas en plats som vi nu använder både för att släppa och ta emot. Ganga snurrar långsamt…

Merlin Stone

Oavsett vad en som person tror eller tycker om tanken att stenar och platser skulle ha olika kvaliteer, är intentionen det starka redskapet. Här fokuserar vi på att skapa och se vad vi vill ha i våra liv. vi sitter på Merlins sten. John håller det osynliga rummet, en viktig uppgift. Platsen är känd just som platsen som uppfyller önskningar.

Rurik vid stenen

 

En annan sten har som en inbyggd stol och kyrkans folk lät döpa stenen till Djävulens Stol.  För det äldre tro-sättet var den en plats att ta tillbaka sin kraft. Så det gör vi.

Här är en plats med gamla bokar, vana vid att få uppmärksamhet. Fyllda av band, snören och meddelanden till denna och andra världar. Ett oändligt stort rotsystem gör platsen mäktig. andäktigt.

En redogörelse gör inte den här typen av upplevelser riktig rättvisa, men vi hoppas ändå att du med hjälp av bilderna får en känsla och en kontakt med platserna och processerna de kan förmedla. Vi går alla omkring med ett nyfiket och belåtet leende och låter oss ledan in och vidare i det som sker. Ganga är nog den lyckligaste i alla fall. en sån härlig dag!

Bland vackra ruiner och energi -punkter

Munk, Glastonbury Abbey

Vi besöker Glastonbury Abbey, vi låter oss guidas och det är inte ett dugg romantiskt. Kristendomen tar över och inte bara tränger undan de gamla, den blir verkligen gris-rik. Katedralen i Glastonbury slog det mesta då det gällde guld silver och rikedom, men med reformationen plundrades allt totalt, ner till minsta sten.
Bara Abbottens kök står kvar intakt. ( bakom Abbotens kök finns en magisk sten, men det vet vi inte om, när vi är där)

img_9830

 

Ett gigantiskt område är numera bara romantiska ruiner. Vi strosar omkring, utrustade med Leylinje-karta och goda råd på vägen, letar vi upp de platser där NATUREN, kraften, är tydlig. Den kraft som naturen uttrycker, men som genom århundradena har ”beslagtagit” av rådande religion och byggts in i tempel och kyrkor.

Peigan Sten ägg

Den här klenoden på bilden ovan, nedgrävt i marken under en viktig del i katedralen. Det är en Peigen stenägg som anses vara riktigt dunder ( Deg är Ella o Ekin som tagit bilden)

Guiden på området beklagade sig, -hans jobb är att vara saklig och inte lägga till några övernaturliga aspekter. Han blev mest frustrerad av att folk kom o frågade om stenen som var porten mellan världar.

Vi tillåter oss, vara ohämmat öppna för alla möjligheter.

img_9835

 

Andra punkter som är extra märkbara är bortom den plats där det stora huvud-altaret varit, längs in, om en följer markeringar i gräset.
En annan bra punkt är att gå ner i ”kryptan” ( se bild ovan) där, vid altaret här nere, är ett bra ställe att sätta sig för meditation eller fokuserad intention.

Väggbild AbbeyEtt restaurerat kapell. En gammal kunskap finns bevarad. De två ormarna på marken, manligt -kvinnligt den energi som ska vara i harmoni, för att kundalinin det andliga uppvaknandet ska ske. Den ormen, kundaliniormen, eller vår egen inre andliga kraft och visdom, slingrar sig runt staven, precis som sushumna (kundalini) följer, längst vår ryggrad och höjer sig, genom  strävar uppåt mot målet -att öppna hela vårt medvetande, när den når tredje ögat. Här, i Avalon är just balans och en kärleksfull kvinnlig kraft väldigt närvarande.

Spännande att se den även i en kyrklig bild.

Indien manifesterar sig

Grinden till the Tor

Efter de två källorna, Den Vita och Den Röda, börjar the Tor. Berget som så stiligt lyfter hela Glastonbury med sin mäktiga profil. Eftermiddagen är skön och varm, vi stänger grindarna bakom oss och stiger in i nästa värld.

the Tor

Det är som att vandra uppför en rygg, på någon som ligger o vilar. Vi gör oss ingen brådska. Spännande trumljud och rytmer, når oss med vinden. De låter bekanta. Indien?

Visst är det lite märkligt? Vi reser till Glastonbury och Indien dansar oss till mötes. En (1) gång om året spelar och dansar Hare Krishna, genom staden och upp till the Tor. Vi ”råkar” vara här. Vi älskar ju verkligen alla platser med spirit, men Indien, är oss extra kärt. Nu känner vi oss riktigt Välkomnade.

Hare Krishna vid The Tor

Trummor, klockor och sång ekar mellan ruinens väggar med glädje som smittar alla. Även om det just denna gång var Indiska rytmer i trummorna är det säkert en plats som varit fylld av trummor många gånger genom tiden.

Tistlar vid the Tor

Sen är det plötsligt borta och vi försjunker i platsens kraft. Som att dras in i sig själv. Flera stora Leylinjer korsas här. Kryssen är platser, extra bra för inre arbeten, att släppa och för ta in. Vi sitter här en stund.

The Tor

The Tor är en mäktig siluett, ruinen av en gammal kyrka pryder toppen. Men som kraftplats är den mycket äldre. Vi är i Avalon.

Naturen är Guru

Red Well Glastonbury

”Here the Nature is the Guru”, säger Meredith, som är vår värd. Vi har alla varit i Indien, vet värdet och kärleken till den visdom och styrka det är, att ha en guru. I Glastonbury finns guru inte i mänsklig form, men en ändå känns närvaron…. Naturen

Bänk för meditation, Chalice Well

Vi börjar med att möta de heliga källorna. Den första är Chalice Well, den Röda källan. Ligger vackert i en kontemplativ trädgård, där det rinnande vattnet bjuder in till eftertanke och healing. Överallt finns platser, att sitta och vara. Överallt finn möjligheter att möta vattnet och längst upp i flödet, källan, dricker vi ochfyller vi alla våra flaskor, med detta laddar vatten, som har fått kraften från the Tor, berget.

Skor av

Ganga tar i vanlig ordning av sig skorna. Det heliga möter en med fotsulorna. Där finns områden och möjligheter att sitta, med fötterna i det kalla källvattnet. Vi tar alla möjligheter!

Alla tar, alla möjligheter. Denna kärleksfulla, ödmjuka attityd, inför naturen som vi möter här, har vi bara upplevt i Indien. Just känslan av alltings helighet. Liten som stor dricker högtidligt av vattnet, baddar sig omsorgsfull med vattnet, det är en viktig stund, för alla. Det värmer hjärtat.

Naturgudinnan

Vi vandrar i trädgården och den har små tecken av gudomlig närhet överallt.

Vita källan, Glastonbury

Vi går vidare och runt hörnet när vi följt muren runt den röda källan -liggen den Vita källan. Den andra heliga källan. Källorna är bägge knutna till berget, the Tor, som ör som ett energi-batteri, och två starka energilinjen rör sig på ett sätt som får dem att likna DNAsträngar genom berget. De möts gång på gång och efter sista mötet vid foten av berget strömmar de ut som dessa två källor. Balans, kärlek manligt-kvinnligt är mycket av det som uttrycks här. Och helande.

Hämta vatten, vita källan

Medan röda källan har mer järn, har vita källan met kalk och en sötare smak. När vi anlände första dagen var själva källan stängd, men vi kunde fylla våra flaskor på ett tappställe på väggen. Det var en ständig ström med människor som gjorde också fyllde sina flaskor med källvattnet.

Vatten, vita källan, Glastonbury

Nästa dag gick vi dit igen, för att komma in till själva Vita Källan. Vilken upplevelse!! Det är inte tillåtet att fotografera, viket är bra. De som vill kan bada, naket är det enda tillåtna. Det var så kraftfullt!! För det första platsen är nästan som en grotta med endast levande ljus, rökelse och natur-kraft föremål. Det kom en grupp som sjöng och spelade och drog upp stämningen rejält. Allas nakenhet, med tjockmagar hängbröst och ja, allt det vi är, gjorde det så fint, utan sexuella övertoner. Tvärtom, vi var som barn och alla mötte vattnet på sitt sätt. Ganga doppar sig helt -vattnet är så kallt så andningen dras ihop men sen blir kroppen varm. Härligt. Missa inte denna möjlighet om du besöket Glastonbury. Vi är djupt berörda. Glädje