Välja konst är en konst

Konstlotteri. Har vunnit -igen!! Det värsta, som verkligen inte går att klaga på är, att jag hade turordning nr 3. Massor att välja på!

Det är trettio priser, bilder, skulptur och konsthantverk. Vi kom i god tid, gick många rundor. Vi har ju redan rätt trångt mellan konsten så det behöver verkligen inte vara stort. Men man vill ju liksom bli berörd, på nåt sätt.

Nästan bestämt mig, men bara nästan. Den blåa bilden i mitten hade liv och var spännande. Målad, är inte så glad för tryck. Gillar när en känner handens närvaro. Men…

Men, Telemann. Jag valde en rörlig skulptur av honom när jag vann förra gången. Kanske kul att ha en samling ( två) av honom? inget lätt val.

Det blev den blåa tavlan, den andra, Teleman, var ett tryck, inte så kul.

Sen satt vi kvar och tittade på processen när alla dessa bilder blev utvalda. Kändes som alla verkligen hittade hem och att alla var glada. Spännande att följa. Vi är väl lite konstiga, men nog är det roligare att titta på än fotboll! Eller typ skidåkning.

Vi öppnade trädgården

så blev det september och första helgen var vi med på Östgötadagarna. Vi är så nöjda. Östgötadagarna är ett arrangemang som är i hela länet -på landet. Inget i stan, nu är det utflyktshelg, och så är det. Trots att vi konkurrerade med hur många andra arrangemang som helst, kändes det som. Så kom publiken. Den ena kom och den andra gick. Lugnt avlöste de varandra.

Vi bullade upp med konst i hela trädgården. Lite finurligt utplacerat. Och trädgårdspublik ( vårt arrangemang hette ”öppen trädgård med konst”) det har vi lärt oss, de är lugna. Vi fann människor som smög omkring i trädgården när vi minst anande det, och alla var så positiva.
Lite förvånade blev vi, att så många hade åkt så långt! Från typ Norrköping, Nyköping. Men sen förstod vi, att folk är kloka: de har planerat. Så många åkte till en del av länet som de inte varit i på länge (eller aldrig) och så gick de på det som verkade spännande i området och gjorde sig en dag. många fik o restauranger var med på noterna och det var tur. Så här års börjar annars turismen att ebba ut. Nu blev det rejäl påfyllning.

Men lugnet, det var så påtagligt här i vår trädgård. Alla var eller blev lugna. Det var verkligen så fint att få vara med om.

Förutom konsten i trädgården hade vi även våra ateljeer öppna. Vi hade också satt ut skyltar med information om BLADHträdgård, de homeopatiska preparaten och litet annat om vad pumporna hade för namn. Pumpor har ofta spännande namn.


Vi kände oss så himla nöjda när allt var över: Tämligen bra väder, i alla fall 100 personer som besökte oss och även försäljning. Det tackar vi för.
Nu dröjer det nog något år igen, innan vi visar upp trädgården så här igen. Det är ju trots allt rätt mycket jobb som ligger bakom -men så värt!! Och allt jobb vi lagt ner i trädgården kommer tillbaka till oss nu – med uppklippta bågar, häckar, uppsträckta rosor och lite mer ordning och reda, rent allmänt. Det kan vi verkligen behöva, så tack för den i motiveringen, att få fint i trädgården.

Östgötadagar

Det är inte varje år, som vi är med på årets Östgötadagar. Men i år är vi!!
Det är kul, väldigt inspirerande, men också krävande. någonstans så har vi haft det med i bakhuvudet hela sommaren i vad än vi gjort eller planerat.

Vår trädgård är stor och ymnig, Rurik har planerat och anlagt den en gång, stor med många rum. Någon sa skämtsamt att vi är den Östgötska delen av Djungelkartan.

Vi vill ju ge publiken något extra. visserligen är ju trädgården i sig alltid lite extra, på något vis. Men sen leker vi med konsten. Denna gång är det bla flera lite större bilder i plexiglas som vi visar, inbäddat i grönskan. vidare planerar vi en Ko-point… vad det är, får ni se senare

Lite information om BLADHträdgård, ska vi ha med, så klart.

växthuset får installation, Art in Progress.
Plus att vi visar konst i ateljéerna och det glasade rummet.

Välkomna, säger vi.

Hur mycket kan egentligen hända på ett dygn?!

Långfredag var tåget upp till Stockholm. Ganga hänger utställning med 12 andra konstnärer på galleri Bellman. Glad förvirring när den stora bilden blir såld -innan den hunnit upp på väggen.

Som vanligt, jätteduktiga o trevliga människor som är medutställare. Men vi var förvånade över hur bra lottningen av våra väggytor var. Hur fint vi passade ihop. Bilder kan ju verkligen se olika ut, så lottning kan verkligen bli hur som helst.

bilden överst, av två, är min och Helena Bergrens vägg -kan du ens se var mina bilder slutar o hennes börjar?! Jo, hennes är konsekvent kvinnoansikten, så det ger en hint, men färg o form är ändå väldigt kompis.

Ovan, bilder med mkt svart, i ram el bakgrund. En utställare med Frida Kalo i olika tappning men den stora bilden till höger är en annan konstnär. Skumt, så väl anpassat till varandras bilder.

Efter hängning går Ganga en tur längst Gatan, det mesta är långfredagsstängt. Men i ett gallerifönster går att lösa att Peter Adbåge, bekant till oss, från Mjölby, ut. Världen blev liten.

Det är ju i Bellmans trakter, ställer ut på Bellmansgatan, galleri Bellman och plötsligt hade fötterna gått till Mariakyrkan som var ”Bellmans kyrka” där var det konsert med barockorkester och kör som sjöng Bach Johannes passion. Avstressande

Kväll och nattläger hos Rita o Marcus.

Hittar kreativa detaljer överallt. Titta en gris i Ombergslera!

… och en fantastisk fågelvägg. Egentligen är det värt ett eget inlägg, alla dessa kul detaljer. Men lördagen hastade på, det var ju Vernissage!

Här på Bellmansgatan är det, tvärgata till gallerigatan Hornstadspuckeln.

Riktigt fin utställning, vill jag säga. Men det mest häpnadsväckande, tappa-hakan-verket var den i tovad ull! Titta noga. Naturlig storlek. En pojke med fina ansiktsdrag, hår o kläder. Döda duvor. Alltså, en blir tagen, stum. En liten vän, stillsam kvinna var konstnären bakom det. Många timmars flit.

Som avslutning på dagen, står Ganga på T-centralens perrong, fördjupad i en zoomsänding från Indien med fullmåne-överföring. I ögonvrån ser jag en man med rött pannband och tänker genast på ett minne från Dharamsala. En mycket känd Tibetansk aktivist och poet, Tenzin Tsundue

Ja, det är Tenzin, vi möttes i Dharamsala för 16 år sedan. Vi tar ett kort och han säger ”you are tall” mitt svar ”but you are Great” han tyckte han träffat på en livslevande Freja, tror det var en komplimang. Vi var bägge två förundrade över detta möte.

Kul, jag kunde berätta att vi läst hans dikter på ett event i Båstad och efter en stunds prat var det en stor kram och lycka till. Tenzin turnerar i Europa och just nu, sista föreläsningen i Skövde, sen är det Norge.

Vi skiljs åt och jag sätter på mig headsetet och fortsätter lyssna på zoom-meditationen från Indien, allt medan jag vandrat upp på pågen som tar mig hem till Östergötland. Att så mycket kan hända på ett enda dygn. Känns som åkt jorden runt!

Hur mycket kan egentligen hända på ett dygn?!

Långfredag var tåget upp till Stockholm. Ganga hänger utställning med 12 andra konstnärer på galleri Bellman. Glad förvirring när den stora bilden blir såld -innan den hunnit upp på väggen.

Som vanligt, jätteduktiga o trevliga människor som är medutställare. Men vi var förvånade över hur bra lottningen av våra väggytor var. Hur fint vi passade ihop. Bilder kan ju verkligen se olika ut, så lottning kan verkligen bli hur som helst.

bilden överst, av två, är min och Helena Bergrens vägg -kan du ens se var mina bilder slutar o hennes börjar?! Jo, hennes är konsekvent kvinnoansikten, så det ger en hint, men färg o form är ändå väldigt kompis.

Ovan, bilder med mkt svart, i ram el bakgrund. En utställare med Frida Kalo i olika tappning men den stora bilden till höger är en annan konstnär. Skumt, så väl anpassat till varandras bilder.

Efter hängning går Ganga en tur längst Gatan, det mesta är långfredagsstängt. Men i ett gallerifönster går att lösa att Peter Adbåge, bekant till oss, från Mjölby, ut. Världen blev liten.

Det är ju i Bellmans trakter, ställer ut på Bellmansgatan, galleri Bellman och plötsligt hade fötterna gått till Mariakyrkan som var ”Bellmans kyrka” där var det konsert med barockorkester och kör som sjöng Bach Johannes passion. Avstressande

Kväll och nattläger hos Rita o Marcus.

Hittar kreativa detaljer överallt. Titta en gris i Ombergslera!

… och en fantastisk fågelvägg. Egentligen är det värt ett eget inlägg, alla dessa kul detaljer. Men lördagen hastade på, det var ju Vernissage!

Här på Bellmansgatan är det, tvärgata till gallerigatan Hornstadspuckeln.

Riktigt fin utställning, vill jag säga. Men det mest häpnadsväckande, tappa-hakan-verket var den i tovad ull! Titta noga. Naturlig storlek. En pojke med fina ansiktsdrag, hår o kläder. Döda duvor. Alltså, en blir tagen, stum. En liten vän, stillsam kvinna var konstnären bakom det. Många timmars flit.

Som avslutning på dagen, står Ganga på T-centralens perrong, fördjupad i en zoomsänding från Indien med fullmåne-överföring. I ögonvrån ser jag en man med rött pannband och tänker genast på ett minne från Dharamsala. En mycket känd Tibetansk aktivist och poet, Tenzin Tsundue

Ja, det är Tenzin, vi möttes i Dharamsala för 16 år sedan. Vi tar ett kort och han säger ”you are tall” mitt svar ”but you are Great” han tyckte han träffat på en livslevande Freja, tror det var en komplimang. Vi var bägge två förundrade över detta möte.

Kul, jag kunde berätta att vi läst hans dikter på ett event i Båstad och efter en stunds prat var det en stor kram och lycka till. Tenzin turnerar i Europa och just nu, sista föreläsningen i Skövde, sen är det Norge.

Vi skiljs åt och jag sätter på mig headsetet och fortsätter lyssna på zoom-meditationen från Indien, allt medan jag vandrat upp på pågen som tar mig hem till Östergötland. Att så mycket kan hända på ett enda dygn. Känns som åkt jorden runt!

nu e det bestämt, Östgötadagar

Till hösten bjuder vi in till trädgårdsdagar med konst och finurligheter.nu har vi skickat in vår anmälan till Östgötadagarna, 3-4 september. sist vi var med, 2020 så ritade vi en karta med alla stationer vi hade i trädgården och vi kände oss väldigt uppskattade. Det kom trädgårdsintresserade och konstintresserade om vart annat.

Nu förväntar vi oss lika fint, varmt väder som då.
MEN FÖRST, ska det ju bli Konst Runt Omberg 26 -29 maj med massor av konst här hos oss. Då är det bara konst som gäller.
Trädgården fortfarande mycket vår och ”ofärdig” för året då, och många har sagt att de varit nyfikna på hur här är under sensommaren, när allt är uppvuxit i grönsaksland och rabatter.
Här är den officiella inbjudan! Välkomna: 3-4-september 2022.

Processen. Bilder växer fram

Vatten bild 1

Måla tar sin tid. Skönt med koncentrerad tid. Ganga skissat upp ännu en vattenbild. Först, grovt lägga upp linjer och riktningar. Hitta placeringar.

Vattenbild steg 2

Nästa steg är att korrigera, gå närmre. Vad är viktigt? Helhet och abstraktion, fokusera in och fokusera ut.

Tredje omgången, dags att lösa målarknutar. Det som inte gav sig enkelt. Vattenblänk runt kropp, nåt blänk på botten ovs. Nu får tavlan vila, några veckor. Ska sitta i soffan o titta, blandar felsökning med att njuta av det som blivit.

Sen blir det dags att fixa det sista, de små korrigeringarna. Men det är i framtiden. Det brukar vara bra att låta en bild mogna till sig ett tag.

Uggla, intuitiv

Ugglan blev målad på lite annat vis. Känt in, tagit in ugglan innan. Både visuellt och känslomässigt. Tittar på bilder och försökt känna den i kroppen. Sen e det bara att släppa och färger o linjer får lov att dansa. det som känns ”bra och spontant”.

Först linjer, sen ytor.

Uv, nästan klar

Det brukar vara bra att ställa bilderna upp och ned ibland. Så var det den här gången, sen visste bilden liksom, hur den ville bli målad.

Nu får även den vila, så får vi se om den är klar, det kan man inte riktigt veta med en gång. Tiden behövs.

Vita flaggor

Idag är vi i Linköping. Det är tandbekymmer som gör att vi är här. När vi är klara me våra besök hos tandläkare så vill vi ju så klart utnyttja vår tid väl. Det är sex mil till Linköping så det känns liksom viktigt att vara allert. Vi går till Sankt Lars Park, Maria Segersäll, som vi känner är med i ett konstprojekt. Här vajar hennes bidrag. Vi blir knäsvaga av lycka! Vackert vajar de stora tygstyckena i kvällsljuset.

”Vit Flagga” är hennes bakomliggande inspiration- viljan att förhandla, hitta lösning… så vackert vi tittar på de stora formerna och ser djupa budskap

Dagen är räddad

Vi ställer ut, Hästholmen

Bonad, Rurik Bladh. Spegling. Keramik av Kerstin Grönvall

Nu, i dett nu, som börjar i morgon lördag fm klockan tio. Hela helgen har Omkultur gemensamhetsutställning i Hästholmen. Till stora delar är utställningen den vi hade på Grenna Museum, som nu går på turne, på vägen hem.

Keramik, Lasse Frisk
högra hörnet, Mån Hare av Ganga

Ny lokal men samma utställning gör all skillnad i världen! Vi hängde idag och det blev superfint!!
allt är inte exakt, lite är borta o nytt kommit till. Men i stort känns utställningen igen.

tryck "Birds in Red" av Ganga
smide av Johan Rydberg

Vi är så glada att vi är en del av Omkultur och det samarbete vi har tillsammans. Så spännande att ställa ut ihop. Alla dessa olika material och uttryck!

Figur i keramik av Rurik bladh
bord m egna kakel av Jeanette Benich

Utställningen finns bara över helgen, en sk Pop Up. Den som vill komma på lördagkvällen (17/10), bjuds på musik, live. och öppet cafe. 19 -21.30

hälsningar från häng-gruppen. Det gick så smidigt idag. Hurra för oss och Välkomna

Gröna rum och sock-majs

Förra söndagen, det går mot kväll. vi har haft öppen trädgård och konstvisning sedan kl 14. Det kommer helt lagom med folk hela tiden. riktigt mysigt, för alla är så positiva.
Det som är spännande med vår trädgård är antagligen att den så tydligt är indelad i rum -och att trädgården faktiskt inte är äldre än att det är Rurik som har grävt ner alla buskar och träd! Det växer bra på den Östgötska slätten.

Då kom, som avslutning en hel hop av Familjen Bladh. Två av Ruriks brorsbarn med familjer. Rurik går före och pekar och visar. Både bland konst och växtlighet.

Vi får, tex visa och förklara, att visserligen odlar vi majs. Men det är inte den där vanliga sorten, sockermajs, som kanske är den vanligaste. Vi gillar den sk brödmajsen, med alla sina fina färger på kornen och som inte är lika översöt i smak som sockermajsen.
MEN, den avslöjar sig olyckligtvis…

Den liksom växer ur sit hölje och toppen växer ur fodralet och avslöjar sina vackra korn -självklart vill fåglarna äta sånt gott!
Vi bjuder gärna, men gästerna får inte vara för giriga. Vi var tvungna att sätta stopp -vi trädde strumpor/ sockor på kolvarna. Det har funkat bra och sock-majsen står orörd kvar. haha

Vi går långsamt runt och känner in alla rummen. ”Det djupa Andetaget” klart en måste gå in och känna efter. Alla förundras över hur fort allt trots allt växer. Rurik började plantera den här trädgården för 25 år sedan. Spadtag för spadtag. Nu reser sig grönskan lummigt åt alla håll.

Det var som om vädret själv, hade koll på klockan. Så när våra besökare precis hade åkt och klockan gick över 19, så kom regnet.
Regnet, molnen, ljuset och regnbågen, allt avlöste varandra.
En så vacker kväll och som vanligt kom det stora flockar av både tranor och gäss, som gick ner för kvällsvila vid Tåkern. Många spännande ljud.

På söndag, och kommande söndag, är det åter öppet i vår trädgård 14.00 -19.00