Vad skriver man på Kvinnodagen?

”Man”?? Ursäkta, ända ner på språk-nivå, negligeras människan och framhålls det manliga som ”det rätta”. Såg faktiskt inte ens själv hur jag skrev inledningen, sa Ganga

Alla är så himla förnuftiga och i alla medier jag rör mig idag, sägs det bara kloka ord i dag. Fascineras av att så mycket ändå har hänt -verbalt, bara på några få ord. Att ens använda ordet patriarkat, kändes ännu för två år sedan som att förflytta sig till ett något dammigt, proggit 70-tal. Nu är det rumsrent och adekavt. Förhoppningsvis gör vi alla klivet in i en gladare och harmonisk värld.
Till dagen, bidrar Ganga inte med något nytt alls. Men visar ändå lite från ateljen. ”Guardian Vaginas” Mina små bakverk har ni fått se förr -de har fått ett namn och de ska bli till ett fittstim, när de visas.

guariand Vaginas, ceramic by Ganga

Nu har de berättat för mig att de vill vara ROSA och klittan vill vara i BLADGULD, vidare så vill de vara SkyddsFittor ”Guardian Vaginas” och de kommer alla få ett namn som jag skriver på baksidan. som ”Beskydd”  ”Sanning” ”Glädje” ovs  De kommer att vara till försäljning på årets konstrunda, i slutet på Maj.

puffed animals painting, by Ganga
Vidare så hälsar de fastbunda att de ser fram emot en snar framtid, då ingen är fastlåst i begränsande föreställningar och personligheter, utan att vi alla kan få glädjas åt att vi är trygga och sedda, för det vi är. Vilken KRAFT det kommer att frigöra!
Heja Framtiden, säger både Ganga och Rurik, som älskar att vara människa

Utvald eller bortvald

Vi är ju rätt tjuriga just nu. Så det kan ju kännas lite på sin plats att visa vår egen, på hemmaplan, refuserade konst. (suck)

Vi sitter hemma och funderar, om vi ska vara med? -Gillar vi sättet med jurybedömd på hemmaplan? Det blir liksom så hänsynslöst? Och kommer vi med, hm, ganska dyrt?

Tja, vi ansågs inte av juryn vara, ja, vadå? Vi läser presentationen:

Välkommen till konstmässan på Vadstena slott
Mässans syfte är att:
– synliggöra bild- och formkonstnärer som företagare.
– skapa ett lokalt forum för att visa de produkter och tjänster vi erbjuder.
– skapa nätverk och samverkan mellan yrkesverksamma konstnärer, konsthantverkare och designers.
– bygga relationer med andra aktörer, såsom kommun, turistnäring och näringsliv.

Utställarna är folkbokförd i Vadstena kommun och har blivit godkända av en oberoende jury.

Ja, så här ser bortvald konst ut.

Näe, säger Rurik, jag e för gammal för sånt här. Jag med, svarar Ganga, det är förolämpning . En presentation av kommunens verksamma konstnärer som bygger på att man ska ha ”tur” o komma med. Nä, det får de ha själva. Vi är som vi är. Juryn sover säkert gott om natten, men har en varit på Liljevalqs vårsalong, så vet en, ribban för vad som ÄR eller INTE är konst, kans se ut hur som det behagar.

Tack och bock, sa de sura.

Tja, en kan undra vad som e värst, bli dissad på hemmaplan av en jury eller bli utskälld, bortsnackad och osynliggjord av sina föräldrar, när en fått 25 000kr i Kulturpris.
-Det senare är värre, suckar Ganga.

Långt till fötterna åsså det där med att tala om sig själv…

Ganga Roslin Bladh, Löfska stiftelsen, stipendiat

Graattis Ganga!! Så här kan det också vara! Kulturstipendiat, det är bara att suga på karamellen, smaka på ordet och ta in alla grattis, ta emot alla kramar och ta in alla pepp-gratulationer. ”det var du värd” , ”du är en stor inspiration för mig, och helt klart för många andra i din närhet”.
I vardagen försöker vi ju så klart hålla fanan högt, men att få ord, uppskattning och respekt utifrån, det värmer…. det gäller att ta in och integrera det i kroppen.

kulturpris 2018, Ganga Roslin Bladh, Löfs
Att hålla på med något av ”dom andra språken” – Montessori pratar om de 100 språken, där det talet är ett, men färg, form, känslor är några av de andra.
Att hålla på med kulturens alla andra språk, är ofta ett ensamt arbete, där slitet mellan lust, tvivel, egenvärde och känslan av att vara en lus knackar på dörren, allt som oftast. Så, tacksamhet till Ingeborg och Folke Löf, som skapade en minnesfond, för att uppmuntra alla de olika språken -som behövs, så klart. Hur ska vi annars som människor utvecklas? Men det är ju inte så ofta det lyfts fram och uppskattas, så som det blir en sån här kväll!

De sex stipendiaterna, 2018, Löfska

Sex stipendiater, bokskrivning & knyppling, en filmare, en operasångerska, en filmare, två med bildkonst, varav Ganga är den ena. så långt allt väl. Men för att backa lite, utdelningen……

…här sitter vi på rad. så där lite lagom knäsvaga, inför det där helt UR-svåra, att få ta emot –och att PRATA om SIG SJÄLV!!
Jag blir knäpp. Jag vet ju hur viktigt det är. Att med enkelhet prata om sig själv. Jag hade kunnat prata om VEM SOM HELST, men när det kommer till mig själv, så blir det alltid super-avkortade versionen. Nu sitter det ändå massor med människor här och är jättenyfikna! Varför är det så svårt att ta in?
Jag gör helt enkelt så gott jag kan, idag. Varje gång blir en väl lite bättre på att uttrycka sig?

IMG_6499
Vad är min konst? Vad är mitt uttryck?
Min konst är gärna avbildande,” läsbar i form” så att säga (det går att se vad det föreställer). Men mer, numera, är det det bortom, och bakom, som jag målar. Naturen finns där, men vad är det vi inte ser i naturen? Det vill jag måla. En kvinna finns där, men vad är det vi väljer att inte se, som finns där?
Naturen, Kvinnan och Mystiken, var för sig eller allt på en gång.
Kvinnors förhållande till sin kropp är ett återkommande tema. Därav att jag, till exempel gjort kvinnliga kön – i keramik, som ett altare  -eller i bild, som blommor.
Det är nog det sistnämnda som gjort att jag upplever att jag har liten speciell publik i form av yngre kvinnor. tiden är liksom inne för att kvinnor vill ta sig själva och sin kropp på ett hedrande allvar. Mogna kvinnor som ”gjort sin resa”, kan också bli så där tok-lyckliga inför en del av min konst.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi firar dagen med lite bilder.
Hurra för Ganga!!!

KoMålaren

GuldBollen o trädgårdsvår

Solen skiner på naken trädgård. Bleka fotsulor mot ännu sval jord. Mer o göra än vad man riktigt vill. Skönt att sitta ibland.

Rurik i ateljén

I studion lyser flitens lampa, när Rurik konverserar med sina kor. Det är mer än en:)

Du får ju inte visa för mycket. De måste ju finnas nån anledning att gå på konstrundan. Säger Rurik. Ok jag tar ett svep bland kossorna. -hann du se nåt?

Camelie-healing

Påskafton vigde vi till Camelie-Heaing. Finns inga andra ord för det. Tage Andersen har öppet i Gunillaberg och visar sina helt makalösa Camelior i en helt makalös miljö. Vi mjuknar… öppnar oss…. förändras…. liksom sjunger innifrån….

IMG_3577
Vi har tagit oss till snöigare trakter, högre upp i bergen och på andra sidan Jönköping, från oss sett. Sol, men kallt, isigt och slaskigt, men i växthuset finns paradiset.

Camelior i vattenspegel
Gläds åt stillheten här inne -och skönheten, in i minsta detalj. Camelior är lite kinkiga att driva fram men här är det stora gigantiska, nästan träd. Fulla av knoppande och blommande skönhet.

Ganga och Camelior
Vi kommer bra överens och vi nickar till varandra. Att vandra här, i växthuset och på Gunillaberg förändrar tidsbegreppet. Här är så mycket omsorg och detaljer.

upprullade blad, Gunillaberg
Detaljer som tar tid. Inget hastigt.  Som ihoprullade blad. varsamt ihopknutna med natursnöre… eller mossa som växer…. pinnar som bildar kanter…

Verksamheten på Gunillaberg är mer blygsam så här års. Men Tage är här, så är det ofta och han ställer snällt upp på bild.

Tage Andersen
Detaljernas mästare, allt tycks bli till konst i hans närhet. Tage försvinner ner, med käpp i hand, till växthuset medan vi går in i slottet. Rurik suckar av ”vill-ha” när vi ser efter honom och beundrar hans rock.

Alltså, det känns som en befinner sig i en saga, eller parallell verklighet. Lika härligt som det är är att läsa en saga, lika uppfyllda -och förändrade, känner vi oss när vi lämnar.

Till och med den sörjiga vägen förvandlas till skönhet i våra ögon.

Upptäcka Sigrid

Waldemars udde, Hjertén

Grattis till Ylva och Ganga som åkte till Waldemars udde. Stor utställning med Sigrid Hjertén , som Ganga visserligen kände till men…..

Bild, Sigrid Hjertén

Ylva jublar, när vi kollat in vad som finns i Stan. ”Jag har alltid älskat hennes målningar”. Full färg och vilt som bara fauvismen är. Färgens klarhet är befriande. Klart vi åker hit!

Sigrid Hjertén

Spännande att se konst som är 101 år gammal( målad 1917) så totalt i regnbågsfärger!!

Lyftkranar, Hjertén

Hon målar mycket Stockholm. Lyftkranar. Kolla! De är vackra som dalahästar!!

Kvinna, Hjertén

Vackra bilder och förskräckligt slut på historien. Inlagd på psyket tog dom hand om henne på ett sätt att man verkligen undrar.

Utsikt, Hjertén

Hennes bilder blir allt mer streckiga, distanserade o upplösta. Herr Grunewall tar ut skilsmässa när hon läggs in för gott. Och slutet på hennes liv är en misslyckad lobotomering då hon avlider. En kan undra, vad hände egentligen? Var hon sinnessjuk eller var hon för frisk för sin tid?

Nya färger

Detalj, midsummernight. By Ganga

På något sätt, målar bilder sig själva. Det händer saker som en bara får vara med om. Något sticker fram näsan men det är inte alltid att en inser, med en gång.

Ateljé , Gangas konst

Nu har Ganga haft ateljedagar. Lite helnytt, lite påbättrat. Men så spännande att ta ett steg bakåt och inse att här är en ny färgskala. Även nya begrepp, som vill vara med och visa upp sig. Allt under process. Yess, det blir till konstrundan! Nu börjar vi ladda!

Vårsalong på Liljevalchs

Bortglömt päron

Det kunde varit ett konstverk! Nen det är ett bortglömt päron i en förvaringsbox på Liljevalchs. Men det är en skön del av charmen med salongen. Att man får bli lite ruckad i föreställningen om vad konst är.

Sålt, på Liljevalchs

En annan charm ör, att det säljs friskt.titta här, en månad in på salongen och alla i rött är sålda. Folk går verkligen hit för att köpa! Det är ju jättekul!

Från vårsalongen

Sammanfattning av vårt besök är väl ungefär som bilden ovan: en blir förstummad och man står som ett fån och undrar, varför kom det här med??!

Envishet och skicklighet gör en onekligen förstummad:

Yoga i lera

365 yogafigurer imponerar.

Papper

Ett hav av pappersbabysar i fullständig pappers-kroppsperfektion är extremt imponerande.

Mixed materia, hund

En hund ihop fixad med svart nylonstrumpa och lite allt möjligt gör en ömsint.

Enkelt

Enkelt kaxigt är också skönt.

Keramik

Vi hittar lite allt möjligt att glädjas åt.

Men varför blev vi uttråkade ändå? Inte roligt när alla fläskbilder hamnar i rad. Att allt fyrkantigt o huslikt blir ihopklumpade i ett rum eller alla hav bredvid varandra. Mycket tog ut varandra och blev mindre synligt. Jakten på den gemensamma nämnaren gjorde det onödigt slätstruket bitvis.

Regnbåge

Förvånande många bilder med religiösa anspelningar och förvånande lite kroppslighet/nakenhet. Inga kön överhuvudtaget noterar Ganga som är del i en fitt-konst-grupp, och gillar Power-vagina-konst.( ok nu minns vi två bilder av en naken kvinna)

Kerstin räddar alla djuren

Vi avslutat med en skön skulptur av ”Kerstin räddar alla djuren”. En farmor, typ, som sitter med alla världens djur. Ganska stor skulptur.

Liljevalchs

Vårsalongen är stor. Härligt mätta på intryck vinglar vi ut där i från. En snabbtur till Stockholm. Bara över dag. Bara för att, det är kul med vårsalong ( och så firar vi Rurik som fyller år i morgon )

Hej då!

Mycket konst

Malaga. Vi har gjort vårt bästa för att överdosera konstintaget.

Idag hittade vi museet för modern konst. Långt bättre än vi hoppats.

Ett helt rum med färg”strängar” fascinerade. Att stå nära och bara bada i färgtonerna var spännande.

Här är Gangas favorit.

Därutöver var träskulpturer, i något förstorad skala, väldigt imponerande.

Älskar den fina balansgången mellan väldigt naturalistiskt och ruffligt slarvigt.

Sen krossar vi bron och går västerut. Mot ett nytt hotell vid havet.

Snart är vi tillbaks i Sverige.