nu e det bestämt, Östgötadagar

Till hösten bjuder vi in till trädgårdsdagar med konst och finurligheter.nu har vi skickat in vår anmälan till Östgötadagarna, 3-4 september. sist vi var med, 2020 så ritade vi en karta med alla stationer vi hade i trädgården och vi kände oss väldigt uppskattade. Det kom trädgårdsintresserade och konstintresserade om vart annat.

Nu förväntar vi oss lika fint, varmt väder som då.
MEN FÖRST, ska det ju bli Konst Runt Omberg 26 -29 maj med massor av konst här hos oss. Då är det bara konst som gäller.
Trädgården fortfarande mycket vår och ”ofärdig” för året då, och många har sagt att de varit nyfikna på hur här är under sensommaren, när allt är uppvuxit i grönsaksland och rabatter.
Här är den officiella inbjudan! Välkomna: 3-4-september 2022.

sol och vår i trädgården

Jo, visserligen fortfarande lugnande nattfrost.
Men dagarna bjuder på generös sol! Det är liksom kalaskänsla hela tiden!

Vi njuter vid stugknuten med både semla smörrebröd och tranorna tjuter av förnöjsamhet.

Det är verkligen något rogivande, upplyftande och befriande med den här tiden på året, att solen skiner är en extra bonus.
Lärkan anländer, tranor, gäss sedan länge och allt fler konstiga okända fågelläten blandar sig in i ljudmattan när vi går här ute.

I växthuset kommer modiga mizunakålplantor och sallad upp. Bokashin gräver vi också ner i växthuset nu, medan det fortfarande är frost i marken ute. Fåra för fåra fylls med fermenterad kompost vilket är fantastisk gödsel till sommarens odlingar.

Men våren är vår, och där finns en ro, så plötsligt så står en bara där och insuper, värme skönhet och den där sällsamma känslan. Och nog är det ett säkert vårtecken att vi tar fram rakuugnen och bättrar på i murningen. snart brinner det 🙂

Guld och vitlök

Nu ska vi förgylla. Men först lite reklam: Titta på bilden ovan, denna lilla söta skål! Den är redan förgylld, men inte av oss. Den kommer från Galdra keramik, Maria Lindström. där skapas många vackra ting, stora och små. Åk dit, njut, köp. du ångrar inget! Lovar.

Skålen ovan är målad och bränd med guldfärg. Idag ska vi förgylla en ler-mask. Den kommer liksom inte att hanteras med diskning och så, den kommer mer bara vara att titta på, ett konstverk, därav beslöt förgyllningsmäster Rurik att det blir med bladguld.
Det finns olika metoder för att fästa bladguld. Oftast sker det med en klibbig olja som får torka till något. Men idag är det en annan metod -vitlök. Därav den lilla skålen ovan. en stor, pressad vitlöksklyfta som sedan blivit pressad genom en väv. Det blev några starkt doftande, gula droppar som nu väntar i den lilla skålen.

en liten nätt pensel, som kan måla exakt. nu målar jag över lim-fogarna (lagningar) med vitlökssaften. Bara måla exakt där guldet ska vara. sen ska det torka en stund.

Rurik visar upp bladguldet. Små, extremt tunna ark av guld. för att överhuvudtaget kunna hantera, är det på något snällt sätt sammanfogade med ett följpapper. det gör att man tex kan klippa i det.

nu är guldet är klippt i lämpliga remsor, bredare än vad som ska vara på förgyllningen. Penseln och borsten är de redskap som används för att lyfta själva guldet från arket.
-Nej, Ganga försöker inte äta upp vitlökssåsen. Det är en lång varm, fuktig utandning på den tilltänkta yta, det aktiverar vitlökslimmet. sen är det dags att lägga på guldet. Men det är alltså viktigt att andas först på ytan.

Ganga försöker med darrig hand sätta dit guldet. det är liksom tänkt att penseln ska vara statisk så att guldet liksom hoppar fram och sätter sig på penseln. ”Du ska dra fram och tillbaka i håret! annars händer inget!” Rurik visar och guld-biten sätter sig lydigt på penseln.

Se på bilden ovan, så ser du hur guldet liksom sugs upp på borsten. Sen är det tämligen lätt att överföra till vitlöksytan -och man ska inte gnugga o hålla på, det klarar inte guldet, bara lägg dit. Bara lägga ner. guldet blir lite vilt av den statiska dragningskraften och är lite små busig när den ska på plats, det behövs bitar som är lite för stora, så att finns en felmarginal att räkna med.

Så, nu är guldet på plats och det måste få ligga och torka in ordentligt. ha inte för bråttom. Vi låter det ligga, pysslar med nåt annat ett tag, kanske en timma.

När det är riktigt torrt, är det dags att borsta bort överflödet ( testa försiktigt först). borsta så att bara bladguldet i limningen finns kvar.
Sen är det KLART! Om man jobbar med slagmetall (lite billigare) så krävs att man avslutar med att lacka över förgyllningen, men riktigt bladguld håller sig vackert guldskimrande, år efter år.
Nu är Ommas mask klar så här långt. Nu behöver den någon form av montering. Men det är en annan historia.
Vitlöken. Den inspirerar. Penseln med vitlökssaft låg och torkade -och blev alldeles hård och stel, men den gick att blöta upp med vatten igen. -Kan man måla med vitlök som bindemedel?! Rimligtvis.Alltså, det måsta jag bara prova! Vilka superkrafter vitlök har!

Jippii Folkhögskola!

Just det, titta på den här damen (vänstra bilden) Ganga är Folkhögskolelärare på sommarkurs, Södra Vätternbygden, Jönköping! Det är faktiskt en DRÖM så det är nog Omma själv ( högra bilden), som trollat till det så fint.
Det är en veckokurs för nybörjare i KERAMIK. Jag har ju hållit i sådana kurser förr men det var ett tag sedan, men aldrig en hel, komprimerad vecka. Det här är som en nystart och känns såååå inspirerande.
Inte nog med det kursen var fullbokad på en vecka! och nu med kö.

Jag älskar att planera kurser, märker jag, och gör redan anteckningar och får ideer om hur veckan kan läggas upp. Det blir så klart allt det där som bara måste var med: dreja, kavla, ringla o skulptera, men det ska ju också presenteras på ett bra och inspirerande sätt som hjälper deltagarna att växa och komma på egna lösningar…
skolan ligger fint på en höjd med rejäl utsikt över Jönköping o Vättern. Jag hoppas det blir en riktigt fin, aktiv semester för alla deltagarna.
Har alltid drömt om att få jobba på Folkhögskola. Har alltid sett på det jobbet som pärlan av lärarjobb, då det gäller estetiska ämnen. De flesta eleverna bor på skolan och det blir en speciell, tät atmosfär. eleverna har en helt unik chans att vara kvar och utnyttja lokalerna fullt ut, även efter lektioner.
som lärare gäller det att kunna ha många bollar i luften.
Dessutom får jag äran att hålla en kvällsaktivitet för de som vill, från de olika linjerna som är igång under den här veckan: YOGA! Känns så bra och så viktigt.

Raku? inga problem

viktigt att ha Raku-guden med sig, det vet vi. Idag var den det. Hurra!
Om du brukar följa oss, så vet du, att vi provade vår alldeles egen tillverkade ugn, i somras. Vi var lite förtvivlade, eftersom vi inte klarade av att komma upp i temperatur. Vi kämpade i två dagar, utifrån olika teorier, främst var det vedens kvalite -vi fixade fram ved av bästa kvalite till andra dagen -men det hjälpte inte….
Nu var det dags för andra försöket: De vi gått och funderat på, och diskuterat med proffset ( tack Maria) var, att kanske skulle vi prova att göra brännkammaren mindre. en annan teori var att vi kanske skulle behöva pumpa in mer syre i förbränningen, med en kompressor….. men nä, det behövdes verkligen inte.

Vi har sedan en tid gått och väntat på väder som passar. vi vill ha det lite gott med sol och ganska vindstilla. Idag skedde det. Solen skred upp på himlen och vi släppte allt annat.

Se så idylliskt allt ser ut. Rofyllt och lugnt. Vi avtäckte både ugn och vedhög. Superglada att vi fått tag i en gammal kasserad ugn och tömt den på isoler-tegel (tack Kerstin). Nu minskar vi ugnskammaren.

Sen tänkte vi, att vi har massor med tid framför oss, att bara elda för att få upp temperaturen. MEN, vi började elda lite smått, för att inte chocka ugnen. Snart ökade vi mängden ved som vi matade in. Men vi använde bara den ”sämre” äldre veden, som var lite mix av allt möjligt som legat i många.
Ganga går in och fixar med lite varm choklad och mackor. vi vill ju ha mysigt….. och tjoohoo plötsligt var det bara glödgat och full fart!! Det gick på under tre timmar och helt utan ansträngning. Raku-guden kom som ett skott!

Vi hade även VINDEN med oss!! Vart kom den ifrån?!! På ett sätt var det ju bra, för det blev ett himla luftsug genom eldkanalen. Det brann bra. Men det blev nästan lite för dramatiskt. Vi kunde inte fota det, vi var tvungna att bägge två hjälpas åt, men när vi jobbade i den eldfängda efterinpackningen med sågspån (man lägger den glödheta keramiken i sågspån, för att få sot och mönstereffekt) -så yrde det massor av glöd i luften. I massor! Kändes ju inte helt ok. Även om naturen är väldigt överfuktig och kall just nu.
Så vi beslöt oss att avbryta efter ett tag, eftersom vi helt förnöjt nu VET, att ugnen fungerar suveränt. Vi behövde bara ”stämma instrumentet” och minska på brännkammarens volym.

Nu ska det putsas med stålull och vissa klenoder kom ut som pussel, få se vad vi gör med det. Sen inväntar vi en ny dag som även inkluderar snälla vindar, så bränner vi återstoden av materialet.
Här nedan, på filmen så kan du se lite fler av dagens sotiga resultat.

Det var allt för idag.
Hej då


tålamod… kunskap…. och den hungrige Rakuguden

här i Östergötland har vi haft eldningsförbud nu på försommaren. Plötsligt hände det, ett helt märkligt perfekt anlände ett REGN. Tätt, lagom intensivt utan att förstöra någon gröda, varken för oss eller bönderna, dundrade regnet in och vi har ALDRIG haft en så välfylld regnmätare! Totalt kom 62 ml på ett dygn och jorden bara söööög upp det och allt återhämtade sig.
Oj, vi kanske ska släppa allt annat och inviga raku-ugnen nu? Så blev det, med kort varsel. Det har ju varit lite troll i det här. först skulle vi bränna i höstas -men vi hann inte ens bygga den då. Sen skulle vi göra det i våras och på försommaren men det var liksom omöjligt att komprimera livet och hinna med både det och resan till London. Familjen och London var viktigare, så klart.
Men NU ska vi bränna raku, och det ska bli så bra, så bra! Eller hur?

Nix, här kommer berättelsen om ugnen och Raku-guden som gjorde lång näsa till sina hårt ( asch, inte så farligt) arbetande slavar.

Vi förberedde ugnsrummet med sättplatta och satte in några pjäser från början. Sen började vi försiktigt att elda på. Ugnen klarade det här galant. Några mindre sprickor uppkom, vilket var väntat och det spacklades igen med en ler-slabba.
vi tänkte oss en lång dag och med fokus på elden, så den skulle ha bra tempo, så vi grillade vår mat på plats och hade det helmysigt. Ugnen blev långsamt varmare även på utsidan. Insidan hade redan när vi förvärmt den, någon vecka tidigare, gått över till stabil gul färg, som visade att den blivit tegelbränd inuti.

Sen kom grannen, vi hade börjat bli något rastlösa, för vi såg ju hur ugnen visserligen började glöda innuti, men inte tillräckligt för att påverka godset, våra raku-alster. Då hade vi bara eldat med gratis ved, som vi fått av en annan granne och som var gammal och av sämre kvalite. Egentligen hade vi tänkt köpa ut ved av vår närmsta granne, som brukar förse oss med ved i alla lägen. Nu bestämde vi oss för bästa björkved, så smal vi kunde få och i bra längder, som passade med eldkammaren; långa och lite kortare att komplettera med.
Vi eldade på.

Kvällen kommer, ugnen glöder hela vägen och skymningen och den tidiga natten ( som ju är ganska sent, sådär 23.00) står en lågan rakt upp ur skorstenen.
Ändå inte tillräckligt varm, bara sådääääär på gränsen, någon glasyr börjar att smälta ut, men inte tillräckligt.
Tillsist får vi ge oss.
Vi avbryter, stänger till och går och lägger oss, fulla av funderingar.

Men skam den som ger sig! Vi hade bestämt att ge upp, men nästa morgon var ugnen fortfarande rejält het och vi pålästa. Efter kort rådslagning beslöt vi fortsätta. Hela ugnen måste upp i temperatur och det tar sin tid, det är en faktor. Det andra är veden och en tredje faktor vi pratade om var en bälg, eller som grannen tipsade -tryckluft ( i lagom mängd) så en förhöjd syresättning och värme kan ske. Tyvärr funkade inte tryckluften, den hade tydligen legat och självdött i ett hörn, så det fick vi släppa.
Vi eldade på, enligt alla regler vi funnit en hel dag till…… men…. näe!!

Det enda som nästan blev helt klara, liknade mest små svarta troll. högre krav än så har vi!!
glad att vi hade gjort glasyrprover, där syns hur de olika glasyrerna inte och lite grann, har smält. Inte godkänt. vi måste bättra på vår kunskap, och vi har verkligen fått lära oss varför man i Japan pratar om en Raku-gud.

Vi har böjt oss för Raku-guden, men inte tillräckligt. Annat var det på den tiden då en brände med blyglasyr, hur giftigt som helst, men smälte gjorde det! Det gick som tåget. Nu får vi fel-söka.
Kunskap och innovationer, vi reflekterar och inväntar hösten.
Vi kommer inte kunna prova igen, framöver, utan vi väntar till att rågen, som växer på stycket här bredvid, har mognat, blivit skördad och åkern plöjd.
Då får vi se om elden är med oss. förr, var eldare, ett yrke i sig. Det förstår vi bättre nu. Men vi vill ha det vedeldat.
Vi ger oss inte!

Vi som inte har konstrunda, men ändå.

Vi som har fått ställa in vår konstrunda. Vi får så mycket uppmärksamhet just nu.

-och vi tar oss uppmärksamhet, ska sägas. Förutom att vår lerugn fått en hel sida i Länstidningen, så har vi som skulle ha konstrunda gjort en ansträngning och filmat hemma hos oss själv, något vi nu visat på Facebook, i form av små filmer. Ungefär som om man gör själva rundan. Riktigt trevligt och uppskattat

Så nu kan även du som blogföljare, få följa med på rundtur i det som sker här hemma hos oss, Ganga och Rurik.

Eftersom det inte blev någon konstrunda så är såklart inte allt i ordning så elegant som vi vill när vi har konstrunda. Men i alla fall, vi bjuder hem vår publik på en liten titt…

Så med filmernas hjälp tar du dig nu runt på vår tomt och till de olika stationerna.

Vi avslutar rundvandringen med Ruriks bonader:

Ja efter dejt filmerna har du ju fått en uppdatering på hur livet med konsten är, här hos oss.

Reportaget i Länstidningen? Självklart ska du få läsa det med. Vi känner oss som lokala kändisar just nu.

Två korrigeringar: högen med lekablock, längst upp till höger, är så klart inte vårt handgjorda lertegel. Och vi byggde ju ugnen nu under våren, teglet gjorde vi i höstas.

Det var allt för idag.

Lertegel-Ugnen är klar!

Med välbehag sätter vi oss ner. Det har varit en glädje att bygga -men oj, vad skönt att vi är klara. Vi betraktar och avnjuter. Det är som en skulptur! Det har varit några intensiva dagar då vi prioriterat bygget, se gärna processen här.

Vi murar inte skorstenen högre än så här, så har vi chans att laborera i framtiden med reduktionsbränningar genom att täcka över skorstenen. Men vi vill inte ha det rökfyllt under taket, när vi bränner, så vår tanke är att vi lavar några varv med vanligt tegen eller sätter dit en lös metallskorsten under bränning.
vi är lite fundersamma på det där med luckan för brännkammaren, men provar denna lösning. Tror det kan vara bra med en tre delad öppning så att man inte släpper ut all värma när en tittar in och kollar temperatur.

Bra uträkning på tegelstenar. Vi gick efter boken Krukmakeriet av Stefan Andersson ( bra bok) och hans beskrivning av att bygga en mindre ugn, som dock såg väldigt annorlunda ut mot vår och gjord med eldfast tegel.
250 stycken och nu, 24 lertegel ligger kvar, när vi avslutat, plus två visningsex som vi hittade i studion.
Vi gjorde 250st tegel i höstas, följ länken så kan du läsa om processen.

Tror du vi kunde bärga oss??! näe, vi prov eldade genast (lite,lite, bara) för att se röken…
Men det var sån liten eld och röken blev rätt mesig, det syntes men gick inte att fånga på bild.
Sen vågade vi inte elda mer idag. Lera vill gärna ha lite tid på sig men vi kommer att sakta öka på eldningen den närmsta tiden, med förhoppning att kunna köra en bränning innan KONSTRUNDAN!
Hoppas

Oväntad njutning är nu, att ÄNTLIGEN ta av arbetskläderna, som är så leriga o dammiga, och få tvätta dom.

Det är nu det händer. Raku ugn!

se på detta extreeemt nöjda uttryck. Vi är igång! Vi bygger ugn! Vi har hjärta, fötter och väder på vår sida, plus mycket planerande bakom oss.

stampa lera

Det är bara att ta rejäla kläder och lerstövlarna på. I höstas gjorde Ganga tegel, nu är det bruk. Men receptet är det samma: lera + sand + hampakärna. Lösare denna gång, men stövlarna sitter fast i kletet i alla fall. Det går inte så fort. Ganga tänker på alla älgar o elefanter som en har sett sitta fast i sumpmark, det är svårt att komma loss…

ler-hampa tegel

Titta här! Nu avtäcker vi lerteglet som legat under presenning hela vintern. Det gick hur bra som helst. här är dom, superfina, alla 250 stycken.

grunden till ugnen

Medan Ganga stampar lera så jämnar Rurik marken och lägger ut markteglet. Här kan du få en uppfattning om hur vi bygger. Den ligger i en backe med själva ugnen på högsta punkten. Längst fram är en grop med galler, det är för askan då man eldar.

slammad botten

Vi petar ner så mycket lerbruk som det går, i springorna, för att täppa till tjuvdrag, men det var ganska tråkigt, så ganska snart gjorde vi en extra lös slabba och pensla över och såg till att det kom ner i springorna.

Ok. nu ska det helst bli rätt från början, ingenjören mäter noggrant. Medan marktrupperna hoppar av otålighet (Ganga).

Bruk på lerteglet

Ni måste förstå det här. Alltså, Ganga har gjort varenda sten. Långsamt gett varje sten sin omsorg. Varje sten är en baby. Det är något väldigt speciellt med här som sker nu.
Vi smetar på bruket. som att bre en bättre macka….

första lavet med tegel

Vi lägger ut alla bitar till första lavet, så att det blir rätt med måtten. Nu kan man se hur den ska bli. närmast på bild är den blivande skorstenen, sen kommer glasyr-kammaren och den långa gången längst bort i bild är eldkanalen.

fogen mellan lergelen

Vi måste få lovsjunga den här processen lite. Det är ju samma material i teglet som i fogmassan. De liksom bara gifter sig med varandra. visserligen krymper lera när det torkar men alla hampakärnor motverkar att det blir några stora spricker. Det håller ihop fint, och det verkar fästa riktigt riktigt bra. Vi gick ifrån nån timme och åt, när vi kom tillbaka satt teglet hårt! De blir ett.

lerteglet

Här ovan kan du se hur hampakärnorna ligger i lerstenen och så klart även i bruket. Det blir självlåsande och det är bara motvilligt som det går att dela på en tegelbit.

mura ugn

Lera är ett sånt underbart material. Här står Ganga och drömmer om hus. tänk att få bo i ett LER-HUS! vilken känsla. det är egentligen ett klassiskt skånsk sätt att bygga sitt hem – att göra en ställning i trä och sedan göra själva väggarna med en blandning av lera + halm +kobajs ( ok, väldigt kort sammanfattning). Moderna naturhus tar upp det igen. Var i ett hus gjort på tjocka halmbalar och lera, den känslan av välbehag det var i det huset, det glömmer jag aldrig. Det är en så skön känsla. förresten, man säger att möss inte vill vara i hampafiber, så huset hade antagligen blivit mus-fritt också.
Men denna gång är det en raku-ugn, det är ett mer överskådligt projekt.

båge för att stötta valvet

Nu har vi gjort en båge som stöttar själva valvet under murandet, vi hade lite bråttom i början så vi glömde att vi måste lägga ngn under bågen, för att få loss den, när den ska flyttas fram.

under bågen

en liten oanselig brädbit, som betyder mycket. När den murade bågen är klar och stabil, så är det bara att lossa på ribban och träbågen får rörelsemån och kan flyttas.

under uppbyggnad, ugn

Ja, såhär långt har vi hunnit idag. Sen började det regna. Vi plastade in bygget. Imorgon ska det snöa, mest hela dagen och dagen därpå ska det blåsa rejält. Märkligt väder. Då tänker vi göra något annat och invänta bättre dagar.

skiss på ugnen

Här är Ruriks fina skisser på ugnen. Här kan du se hur det blir. På nedre bilden syns att där är en halv vägg längst in i eldtunneln, det är för att pressa upp värmen som sen måste ner för att komma ut genom skorstenen. Det är för att ugnsrummet ska bli riktigt varmt och att värmen ska omsluta keramiken.

inplastat bygge

Det var allt för denna stund. fortsättning följer, var så säkra på det.