glada

Här sitter vi, nu har vi gjort det igen. SKÖNT att det är över. En andra omgång med ballongvidgning. Den där makalösa tekniken att gå in genom handleden i blodådern och ta sig till hjärtat för att där fixa till förkalkade kärl.
Hej då kärlkramp! Förresten, vet ni vad det kostade? 200kronor!! TACK Sverige, det är vid sådana här tillfällen man blir fylld av total tacksamhet.
Denna gång fick Rurik sova över på sjukhuset under övervakning, för säkerhets skull. Nu är han hämtad och vi kör över SYA på vägen hem. Här finns något så gott som en vegansk restaurang, Open New Doors -det är ju ungefär vad Rurik har fått vara med om nu.
Nu firar vi med en kalasmiddag, allt medan snön yr utanför.

London baby, 9 mån

Nu är det ju ett tag sen vi uppdaterade om barnbarnet. Den lille lockdown-London-babyn, som vi bara fått hålla i vid ett tillfälle! Inte för att jag tror att en baby mår illa av att världen är liten, tvärt om, det kan nog kännas tryggt –men vi andra!!

Tur att vi har den moderna tekniken på vår sida! och TUR att Ella och Ekin är så noggranna med att hålla oss alla uppdaterade med bilder. Det är små filmer på allt det som utvecklas. Gulligt att sitta och titta på hur han försöker fånga in en ärta med sin fingrar, man ser hur han kämpar med finmotoriken och den totala nöjdheten när det hamnar i munnen.

Oj vad mycket som händer på nio månader! och vad mycket som en hade kunnat vara behjälplig med! Vill så gärna åka dit. Men mormor (Ganga) håller sig avvaktande medan världen rasar där ute med nedstängda flyg och vaccinationspass.
Det finns inte ett enda vaccin som kan rädda världen -det är bara kärleken och medkänslan som har den kraften. Fint att få följa ett barn på nära håll som blir marinerad i kärlek -heja Eden! ( menar inte att Eden ska behöva rädda världen -det får vi hjälpas åt med)

Hej nya året

”Uggla” av Ganga

Försiktigt och smygande har vi tagit oss ur vår jul-nyårs meditation. Erfarenheten säger, att det är bäst att mjukstarta och ta det lugn i början.

Men de där tio meditationsdagarna fick ett annat flöde än brukligt. När vi väl startat upp runt vintersolståndet, så var det global oro för pandemin och England stängde ner. Det var ju tänkt att döttrarna skulle fira jul i London! Så efter tre dagars meditation gjorde vi en paus, hämtade Siri vid tåget i Mjölby och sen åkte vi hem och firade vegansk jul. Det var så trevligt så. Vi hade ju liksom redan gjort julfint och fullt med mat, så det var vara extra trevligt.

Sen fortsatte vi att meditera och när tio dagar hade gått, som en jämn ström, och Ganga att det är dax att avsluta, så sa Rurik ”va! är det inte en dag till?!!”

Så då tog vi en dag till. Skönt.

Så tacksam för de här dagarna. Att stänga av media, både nyheter och de sociala. Att få känna vem man är, utan det för bruset…

Men gott har vi ätit. Inte allt är gröna smothies. Tror bestämt dubbelhakorna har växt i vinter. Inte så konstigt när en hittar snaskiga nyheter som cake pop, krossade pepparkakor ihop rörda med mjukost och doppat i choklad.

Jotack vi har våra laster.

säkert besök

Hej Rita!
Så glada att få besök. Men det ser dramatiskt ut! Fashion-dottern kommer i mega-size, svart rock och med svarta tillbehör och munskydd. Så är det att åka kollektivt från storstaden. Så säker det går.
Vi tackar för omtanke.

Besök är vår ursäkt att baka Damsugar-tårta. Har jag delat receptet? Här kommer det igen. Hur god som helst. Vi är inte säkra om det är för RITAS skull, eller VÅR, som vi gör den. Vi mumsar förnöjt.

I vardagsrummet står just nu en nymålad bild. Ganga jobbar med Vättern. Rita och Frida har varit modeller.

Alltså… Ganga behöver ju antagligen den här bilden för ett större sammanhang framöver. Men…. inte lätt att stå emot, när modellen inser hur snygg tavlan kommer att vara i sin nya lägenhet. Hmm det blir till att fundera.

Vi har jobbat en del också. Tveklöst ohämmat tacksamt med webb-kunnig dotter. BLADHträdgårds webbshop är ett långtidsprojekt. Men NU tog vi ett stort kliv framåt.
In o titta, vetja!!

Det sista…..

Det är mycket att ta farväl av nu. De sista löven har dallrat till, och singlat ner på marken. Åhhh vad vackert det är, de där dagarna med full färgprakt, sen singlar löven iväg och hela trädgården får en ny skepnad.

Allra sötaste Eden är tillbaka i London sedan länge och vi har bara glädjen att få se honom på bild. Pandemin gör dessutom att det är svårt att resa igen och beslutet är taget, -de stannar i London över jul.

Här i min hand ligger årets sista egenodlade tomat. Ända fram tills nu har vi levt i ett ständigt dignande överflöd av tomater. Vi kommer att sakna er! Nu får vi ändra menyn, mer kål, äpple, potatis och pumpa.

Det har varit lite dåligt med minusgrader -och det klagar vi inte på. rosenskära och ringblomma blommar ännu och i salladslandet kan vi plocka romansallad som är så vacker så de konkurrerar med våra Astrid Lindgrens rosor! Men så här års är inget självklart, det är högtidligt varje gång vi går ut för att ta in sallad. Några små huvuden står kvar i landet och väntar på skörd. Så står jag där och andas in det vackra som är så tydligt i varje blad.

Barn i huset piggar upp

Det ingen skillnad på oss, eller andra som får barnbarn-Eden bara ÄR sötast och underbarast i hela världen! Nu har vi haft förmånen att ha dom boende hos oss en vecka. Ett lån från London, där de annars bor.

Pappa Ekin har kunnat jobba hemifrån vårt lilla hus och det har varit så mysigt så! Han gjorde minipauser under dagen och fick baby-mysa även han.

Men vi har ju lånat Eden så mycket vi kunnat. Han är så gullig! Charmat alla. Har liksom lärt sig sociala koder fullständigt redan: sök ögonkontakt. Le. Sen äger man rummet, Haha!

Förhoppningsvis har mamma Ella, fått lite avlastning. Det är mycket med en liten baby, hela tiden. De är så rara med sin baby, både mamma o pappa och det pratas mycket och på sitt modersmål. Det sjungs på turkiska och svenska om vart annat.

Mormor Ganga sjunger på sitt vis. ( obs ser du draken bakom Haha ❤️) Korpen kom i den fysiska verkligheten här hos oss och välkomnade Eden så tydligt, det var ju tvungen att besjungas.

Vi har fått göra sådana där roliga, nästan rituella saker som att bada Eden tillsammans. Känns att vi djupt har välkomnat honom i familjen nu. Och vi har sjungit nästan hela tiden.

Vi har gjort fot och hand avtryck, så klart! När vi har både lera o gips hemma.

Ja, allt är liksom annorlunda med baby i huset.

Purr Purr

Längtar!!

Eden, 5 mån

NU LÄNGTAR VI!! Den här gullungen kommer idag, Lördag eftermiddag. Som vi längtar, Gangas barnbarn. Vi har inte fått hålla, inte fått sniffa babydoft -förrän nu. De bor i London och det här året har ju satt stopp för mycket. Men nu är de här!!
HURRA!!!!

Siris gröna födelsedag

Siri fyller år! Vi kommer och firar med Siri och Jonas. Grönt är en hobby och hela lägenheten kvittrar glatt då vi anländer.

Det växer så det nästan hörs. Födelsedagspresenten är en runda på Paletten. Trädgårdshandeln i en klass för sig.

Hur ofta träffar en på en gorilla när en handlar växter? Inte ofta, men här är det så. Gorilla, sköldpaddor, krokodil eller häst. Var beredd. Men främst har de ett fantastiskt utbud av växter.

ALLA är så märkbart förnöjda då de går omkring i denna djungel. Vi myser omkring ända tills de stänger, då betalar vi o tar oss hem. Grattis Siri!

Vego-Malmö-Möllan

Men inte bara Siri o Jonas lägenhet är grön. Vi ska handla och när vi kommer innanför ICA nära Möllan tror vi inte det är sant!!! första stopp i butiken är vego-avdelningen. Den är ofantligt stor, jag får ju knappt plats med den på bild. Jonas och Siri skrattar åt oss. Sen får de vara tålmodiga för allt måste vi undersöka. Grönt himmelrike för en vegan.

Det var ett häpnadsväckande sortiment i denna affär, vi tycker det ger hopp om framtiden. Malmö är en underbar plats. Inte bara för vego; ”att besöka Malmö är som att se hela världen” En kväll i New York kan inte vara bättre än att korsa Möllevången en lördagskväll.

Fyra månader

Ella och Eden

Ett litet inlägg med Eden, som nu är fyra månader. Så söta bägge två, mamma o baby❤️ men lite konstigt är livet, även om det funkar. Med att jobba hemifrån och småbarn i en lägenhet.

Ingen är ute o reser i stan i onödan, och om så, så är det ganska tomt… och med mask. så är livet i London. Skönt med Sverige, men vi längtar efter er❤️❤️❤️

Soft Rita examen

Photo: Kristian Loveborg 

Nä, ännu är det inte var dag som Rita är i Vouge. Men nu har det hänt. Världens största mode-magasin bevakar avgångsprojekten från Beckmans. Själva sitter vi hemma i soffan, för det är ju det märkliga covid-året, så det som vi sett fram emot i tre år, sker Stream över internet.

Photo: Kristian Loveborg 

Till och med pressfolket från Vouge är på plats… vid sin dator. Men de är uppmärksamma.
Visar här några av Ritas kreationer. Vi VET vilket oändligt antal timmar hon har har lagt på det här. Arbete in i detalj är utsökt. Materialen är väl valda

Photo: Kristian Loveborg 

Vi vet att alla har jobbat som galet, med var enda detalj av sina kläder. Modevisningar är något som sker fort. Ett två tre, så har alla gått in och gått ut. Det gäller verkligen att inte blinka för långsamt.
Ursäktar att jag här bara fokuserar på Rita och vi kan inte heller recensera, vi bara tar in och imponeras.

Photo: Kristian Loveborg 

Sju modeller går in, en efter en och i en tämligen sammanhållen färgskala av mer dova, jordiga färgtoner, så kommer den sista, den åttonde; klart lysande i orädd gul! Väldigt fint.
Naturligtvis så skrevs det en analys av Vouge också. Men, jag klipper helt fräckt ut texten där Rita är nämnd och omtalad:
”There’s something inherently hopeful about a student fashion show—even when the mood is one of preparing for an apocalypse. Such was the case with the opening collections presented by the graduating class at Beckmans College of Design, shown at the Swedish History Museum in Stockholm yesterday (which I accessed via video). Rita Roslin and Eli Solberg delivered a one-two punch with harnessed looks that had a militaristic feel. In a statement, Roslin, who described her pieces as “quite dark, yet romantic,” said she was presenting a “post-digital version of couture” that combined hand and machine, hardness and flou. She wasn’t alone in catching some air_ _ _ ”

Nu är det skål. Rita och några klasskompisar kom hit till oss över helgen och firade, snackade, badade och letade loppisfynd.Kul att i alla fall kunna bjuda på det! Detta covid-år.
Hoppas det går kanonbra för dom alla, det är dom verkligen värda!!