Vatten året om

Rurik gräverEn sista justering. Diket måste vara djupt nog!

Vattenledning, gräva

Vatten till vår studio har varit ett projekt som drog ut på tid. Rurik började gräva förra hösten. Fick ryggbesvär och vilade ett tag -sen satte höstens regn igång, som bara höll på… och fyllde diket med vatten. Vi väntade helt enkelt. Konstrundor och vårbruket i grönsakslandet går först. Men nu är det dags. En och en halv meter djupt, för att inte tjälen ska stoppa vattenflödet. Om ni undrar vad det är för rör ”i luften” nära ytan, så är det del av vår trädgårdsbevattning sommartid. Ett slangsystem som töms på senhösten.

Pump och slang

Så här djup är brunnen! Slangen har varit förvarad i rullat skick, nu får den ligga och raka till sig i solen. Pumpen är monterad på, längst bort. Det är alltså en pump som man har under vatten och som går på i samma stund en öppnar kranen.

Stegen ner i brunnen

Tacksamt. Granne. Förresten, i år är det varmt, har aldrig sett Tomas i långbyxor o tröja. Men Rurik är rädd om ”bonabrännan” dvs endast solbränd i nacke o händer:D

Nu går det undan. Tillräckligt lång och tillräckligt smal stege, ner i brunnen!

Stegen i brunnen

En del av arbetet med att installera pumpen måste bli från insidan av brunnen. Lite småläskigt.

Koppla på pumpen

Men allt går som smort. Grabbarna har knackat hål på brunnssidan och alla kopplingar fungerar precis som de ska.

Grönsakslandet

Det är redan historia och snart har vi vant oss med vatten i kranen och grönsakslandet breder villigt ut sig.

Vid brunnen

Det är bara kopplingarna in mot huset som ska byggas in nu. Även här ör det frostkänsligt, det ör löst med en värmealstrande ledning som ligger med vattenkabeln, så det aldrig ska bli minusgrader. Tjoho för vatten!!

Ispelaren

Rimfrost i träd

Vacker vacker vinter! Solen skiner, träden är frostiga! Hur lång vinter har vi haft? Vi har vår egen måttstock.

Is pelare

Vi har en gryta som vi byter vattnet och tar bort isen från varje dag. Det är för att fåglarna ska ha vatten att dricka. Bara för att.. det är kul, så lavar vi isklabbarna på varandra. Vi började med vanan förra året. Det gör att man väldigt visuell,t ser hur länge det varit minusgrader i ett sträck. Det är bara att räkna lagren av is.

Isblock

Då kan det bli så spännande som synes på bilden ovan. Vissa dagar är det lite varmare o nåt lager är bara en balansakt. Visst är det fint?

Is och sol

Idag är det ett fantastiskt eftermiddags ljus som lyser upp ispelaren. Dessutom säger mobilens väderprognos att det snart blir både regn o h plusgrader.

Bäst att dokumentera detta temporära konstverk som snart går in i förvandlingsprocess.

Veden, den älskade

Värme. Mysfaktor. Men just nu…. jobb.


Veden värmer många gånger. Det fick jag lära en gång. Inte bara när den brinner -den värmer när man sågar-hugger-och bär. Vi slipper hugga och såga men, mycket plockande, bärande och byggande blir det.


Men den underbara hamsterkänslan infinner sig, allt medan rummet kryper och doften av ved fyller näsan. Luktar gott. Nöjda ( snart)

Yess! Vi är redo

Redo för vad? Solen skiner. Det är frostigt vindstilla och helt underbart. NUUU! Ganga går ut och putsar de sista, återstående fönsterrutorna. Rent. Klart. Kanske inget konstigt alls, men alka som haft en släng av utbrändhet vet vilken enorm uppförsbacke skitiga fönster kan vara. Men i år blev de rena.


Inte nog med det. GARDINER!! Till och med gardiner på plats. Det har varit gardinlöst i ett år så vi tycker vi fått ett nytt kök.


Så en titt på detaljerna. Det blev röd chili från Lidl, till julblomma och notera inredningsdetaljen i form av dildo med röd vallmo i fönstret. Extremt vackert allt ihop!! Nöjda. Vi är redo. Det lär bli jul.

Fördelen

Vi är ju Skåningar -fast vi bor i Östergötland. Dialekten avslöjar oss alltid. Men inte bara det: man minns. Och vissa fördelar finns det absolut med livet som Östgöte. Bristen på dimma!!  När man får en släng Skånelängtan finns det två sätt att förhålla sig till det. -åka dit ett tag och njuta. Eller minnas det där med dimma, som ju är mysigt, i måttliga doser. Här är dimman en extraordinär händelse i Skåne var det det normala tillståndet mellan oktober till och med februari. Överdriver jag? Tror knappas det,


Så idag har vi tacksamt badat i solljus och natten bjöd på lite frostnyp. Skönt helt enkelt.

Detaljerna

Inte så liten detalj, men, kanske inte det första man tänker på, när man skaffat studio. Trappa. Nu finns den på plats o vi är så nöjda!


Så flyttar vi på jorden, för nästa ”detalj” är el. Krut-torr sommar, stenhård jord, grannen kommer med maskinmuskler och gör en stor del av grävjobbet där ledningen ska ligga i marken.


Sen spänner Rurik sina muskler och gräver det sista för hand. Som en biprodukt har vi fått fler parkeringsplatser. Kanske inte syns på bilden, men så blir det. Bra när det är konstrunda.


I den grova slangen för man i genom elkabeln -synd bara, att den kabel vi fått, inte e stark nog. Dagens uppdrag har varit att åka till stora staden o köpa rätt. Nu håller vi tummarna. Trappa, snart el, värme o sommarvatten… det artar sig.

Ett helt litet hus!

Dagen D. Vår nya Studio -för konst… keramik, skulptur o måleri. Nu kom den. Rurik har förberett, mätt och planerat.


Med stillsam värdighet sänker sig huset ner på sin nya plats. Så otroligt inspirerande att ha ett hus -som man kan flytta! ( om man vill)


Grabbarna är dagens hjältar. De har haft fixarkepsen på och allt gick bra.


Nästa steg i processen är att installera vatten, ström, värme o avlopp. En sak i taget.


Vi andas in, öppnar skåp, känner känslan. 

Det känns bra helt enkelt.

Hur det gick sen 

Kanske dags med uppdatering. Livet med utedass, vårt vattenlösa liv. Hur gick det? Vi kom rätt snart fram till att det var bottenventilen till pumpen som gett upp.


Rurik kavlade upp armarna och svalde hårt. Plockade fram stegarna och så här lång behövde den vara. Ser du mitt på stegen, repet som korsar? Där var vattennivån. Men hela stegen behövdes. Det var bara allra översta pinnen som stack upp ur brunnen. Så nu vet vi exakt hur djup brunnen är: Tre stegar djup!! Rurik klev ned på stegen, med fötterna i vatten och monterade av slangen som går till botten. Så drog vi upp hela nedre delen o bytte ventilen. Nu tycker vi det är närmast himmelsk magi varje gång vi öppnar kranen och rent fint vatten i massor kommer.


I våras gjorde vi även ett inlägg om hur, rätt länge, gick ut på kvällen och tände ljus i växthuset. Persikoträdet hade blommat och sen anlände en längre period med nattfrost. Det tål inte de små blivande persikorna, karten. Då ramlar de av.


Men vi lyckades skydda dom! Värmen från stearinljuset var tillräckligt för att de kunde hänga kvar och nu är de stora som plommon ungefär. Gröna och gömda i bladverket växer de fridfullt till.   -och vi som älskar sensommarens ljuva persikor, plockade från gren, ljuvligt saftiga och söta. Vi klappar tacksamt trädet.