Vägen i mörkret

Den där vägen till vår keramikstudio. Vi går gärna dit och då är det ofta eftermiddag och ganska ljust.

Sen ska man gå tillbaka igen… då e det mörkt -oh det blir TOTALmörkt. Man ser verkligen ingenting. Här finns ingen gatubelysning i närheten. Här är åkrar, skogar och sjöar. Det är stora ytor utan belysning som fördjupar nattens mörker. Missförstå oss inte, nattens mörker är helt underbart och ger djupt lugn. Men lite jobbigt när en går rakt in i en trädstam eller blir petad i ansiktet av en kvist, som man inte har en chans att se

Men nu har vi byggt oss en Vintergata. Visst blev det fint! Trädgården blev till en slotts park och allt blev till en ny upplevelse. Inget mer snubbel.

Men ljusslingan kommer vara släckt för det mesta… när vi inte är i keramiken. Mörkret har också sin skönhet.