Hemmadjungel

Det var ju faktiskt bars 14 dagar Ganga var i London -men de små taniga plantorna och nysatta fröna lyckades bli till en enda djungel och överflödshärva.

Dock hade och har jag fått med mig en riktigt rälig förkylning hem, därav denna totala brist på blogginlägg. Ingen ork, än.

Här får ni ett litet filmbevis på den härliga röran.

Här är en film till, för frågan är, vart tog grönsakslandet vägen?? Hahaha ett råd till alla odlare, stanna hemma o påta i jorden när det är maj-juni!

Snöskurar i april

Jamen, jamen, vad är det här!! Tur vi följer väderappen. Så här års, är det högsta spänning. En vill ju inte förstöra något en har pysslat fram med omsorg!

Främst…. persikorna. Men det är ju tjusningen. De blommar så tidigt, där inne i växthusets värme och sen gäller det att det inte blir frost -då ramlar alla blivande persikor av. Vi har varit med om år, då det bara blivit EN (1) persika. Medan andra år som förra, fungerade det bra och vi flera hundra!
Vi gör allt vi kan för att bromsa deras iver att få blomma, öppnar dörrarna för att det ska komma in lite svalka i växthuset. Men nu är blomningen snart över….

blombladen singlar ner på golvet och nu är det känsligt med nattemperaturen.
Självklart, då kommer minusgrader.

Som sagt, tack för väderappen, vi är garderade igår gick vi ut med stearinljus och placerade på utvalda platser, under, förhoppningsvis, framtida dignande grenar. Nu får de lysa under natten, värmen stiger uppåt och det brukar rädda en hel del av frukten.

Bara nån timma senare, såg det ut såhär. Vädret är lynnigt. Snön vräkte ner och blåste rejält. Blommorna huttrar i rabatterna, de som slagit ut. Vi kryper in i soffan och tänder en brasa och hoppas att våra persikor har det bra, där de hänger ovan ljusen, ute i växthuset.

smakligt och osmakligt men grönt

Hurra för VÅREN. Nu börjar det vilda att växa till sig och våra gröna smothies blir ännu grönare. Nja, det ser ju inte direkt ut som kalasmat…
En grön smothie är viktig att mixa VÄL. annars kan inte kroppen ta in det nyttiga som finns i bladen. Sen ska den helst vara god också -annars vill en ju inte ha den? Rätt mycket frukt behövs för att balansera upp smaken, sen är det en riktig näringsbomb. Nu kan vi börja stoppa i färska nässlor, hundkäx, syra och vårsallad. Det är en stor högtid i vårt hushåll.

Men vår mixer kan mer än det här! Idag har den fått vara i konstens tjänst.
bilden ovan är visserligen från lunchen, men sedan, efter det, blev det MOSSA.

Inser att många av konstprojekten en har, tar sin tid. Allt måste verkligen ha sin tid. En ide vill vara så länge i huvudet tills det sipprar ut genom händerna och sen ska det experimenteras….
Nu är det en större OMMA i keramik som Ganga vill ha grön som skogens mossa. Hur fixar vi det?

Filmjölk och mossa är grundrecept för graffiti-mossa. Kan jag få mossan att börja växa på min keramik-Omma? Vi veganer har ju inte vanlig filmjölk hemma, det fick bli veg-varianten och sen högsta speed på mixern. Sen är den öst över skulpturens nedre del, plus att den nu får stå med fötterna i badet.
Är det någon läsare här som har tips på vägen, så får ni gärna skriva det i kommentarerna.
I detta nu, tror vi i alla fall att det ska funka. Keramiken är lergods, så den är naturligt absorberande och håller fukten, så hoppas att mossan slår rot. Det var en osmaklig röra Ganga hällde på, men kanske blir det på mjukt och grönt med tiden.
Undras hur lång tid det tar?

Har-passion

Bara så ni vet. Nu går det hett till här! Har kärlek! Vi är ute i studion och går fram och tillbaks mellan husets.

Dom bryr sig knappt. ( de sitter i vägkanten om du tittar noga) vi nästan snubblar över dom. Fast då blir herren rädd o kilar in i buskarna. Men har-damen är cool. Hon äter låååångsamt på grässtråna och låtsas ointresserad. Den uppvaktande Haren har bara ögon för denna skönhet.

De har använt hela dagen till Amor och det är så gulligt. Vet ej säkert, men tror de har fast sällskap. Att det är samma Hanne som uppvaktade förra året. Sen, förra året alltså, när hon låg o kura i trädgården, när ungarna var födda, kom han o hälsade på nästan varje dag.

Nu är det verkligen VÅR

säkert besök

Hej Rita!
Så glada att få besök. Men det ser dramatiskt ut! Fashion-dottern kommer i mega-size, svart rock och med svarta tillbehör och munskydd. Så är det att åka kollektivt från storstaden. Så säker det går.
Vi tackar för omtanke.

Besök är vår ursäkt att baka Damsugar-tårta. Har jag delat receptet? Här kommer det igen. Hur god som helst. Vi är inte säkra om det är för RITAS skull, eller VÅR, som vi gör den. Vi mumsar förnöjt.

I vardagsrummet står just nu en nymålad bild. Ganga jobbar med Vättern. Rita och Frida har varit modeller.

Alltså… Ganga behöver ju antagligen den här bilden för ett större sammanhang framöver. Men…. inte lätt att stå emot, när modellen inser hur snygg tavlan kommer att vara i sin nya lägenhet. Hmm det blir till att fundera.

Vi har jobbat en del också. Tveklöst ohämmat tacksamt med webb-kunnig dotter. BLADHträdgårds webbshop är ett långtidsprojekt. Men NU tog vi ett stort kliv framåt.
In o titta, vetja!!

Det sista…..

Det är mycket att ta farväl av nu. De sista löven har dallrat till, och singlat ner på marken. Åhhh vad vackert det är, de där dagarna med full färgprakt, sen singlar löven iväg och hela trädgården får en ny skepnad.

Allra sötaste Eden är tillbaka i London sedan länge och vi har bara glädjen att få se honom på bild. Pandemin gör dessutom att det är svårt att resa igen och beslutet är taget, -de stannar i London över jul.

Här i min hand ligger årets sista egenodlade tomat. Ända fram tills nu har vi levt i ett ständigt dignande överflöd av tomater. Vi kommer att sakna er! Nu får vi ändra menyn, mer kål, äpple, potatis och pumpa.

Det har varit lite dåligt med minusgrader -och det klagar vi inte på. rosenskära och ringblomma blommar ännu och i salladslandet kan vi plocka romansallad som är så vacker så de konkurrerar med våra Astrid Lindgrens rosor! Men så här års är inget självklart, det är högtidligt varje gång vi går ut för att ta in sallad. Några små huvuden står kvar i landet och väntar på skörd. Så står jag där och andas in det vackra som är så tydligt i varje blad.

Upp i det blå

Rurik är sin egen sotare. Han har tillstånd till det. Nu var det dags. Eldningssäsongen har så smått börjat. Ännu så länge räcker det med liten bra på morgonen, ibland inte alls. Men snart brinner det för jämnan.

Som vanligt håller sig Ganga i närheten. Även om Rurik är försiktig, så hålls det ett vakande öga och öra på vad som sker. Det är högt.

Men det är mäktigt, att titta ut över sitt lilla kungadöme. Den miljö vi är med och skapar.

Det är mycket som händer, även utanför våra gränser och det är en stund av möjlighet att insupa storheten. Vi lever med tranor, mer och fler än någonsin. Stora är flockarna som mellanlandar och stannar här ett tag innan de fortsätter. Man ser att det är gäng som känner varandra, de bildar olika kluster.

De pratar med varandra och de hörs på lång väg. Många olika sorters läten.
Vi känner hur de är upprymda inför den stora flytten.
Det är som en annan värld eller i alla fall nivå av naturen och verkligheten, här upp i det blå.

Gröna rum och sock-majs

Förra söndagen, det går mot kväll. vi har haft öppen trädgård och konstvisning sedan kl 14. Det kommer helt lagom med folk hela tiden. riktigt mysigt, för alla är så positiva.
Det som är spännande med vår trädgård är antagligen att den så tydligt är indelad i rum -och att trädgården faktiskt inte är äldre än att det är Rurik som har grävt ner alla buskar och träd! Det växer bra på den Östgötska slätten.

Då kom, som avslutning en hel hop av Familjen Bladh. Två av Ruriks brorsbarn med familjer. Rurik går före och pekar och visar. Både bland konst och växtlighet.

Vi får, tex visa och förklara, att visserligen odlar vi majs. Men det är inte den där vanliga sorten, sockermajs, som kanske är den vanligaste. Vi gillar den sk brödmajsen, med alla sina fina färger på kornen och som inte är lika översöt i smak som sockermajsen.
MEN, den avslöjar sig olyckligtvis…

Den liksom växer ur sit hölje och toppen växer ur fodralet och avslöjar sina vackra korn -självklart vill fåglarna äta sånt gott!
Vi bjuder gärna, men gästerna får inte vara för giriga. Vi var tvungna att sätta stopp -vi trädde strumpor/ sockor på kolvarna. Det har funkat bra och sock-majsen står orörd kvar. haha

Vi går långsamt runt och känner in alla rummen. ”Det djupa Andetaget” klart en måste gå in och känna efter. Alla förundras över hur fort allt trots allt växer. Rurik började plantera den här trädgården för 25 år sedan. Spadtag för spadtag. Nu reser sig grönskan lummigt åt alla håll.

Det var som om vädret själv, hade koll på klockan. Så när våra besökare precis hade åkt och klockan gick över 19, så kom regnet.
Regnet, molnen, ljuset och regnbågen, allt avlöste varandra.
En så vacker kväll och som vanligt kom det stora flockar av både tranor och gäss, som gick ner för kvällsvila vid Tåkern. Många spännande ljud.

På söndag, och kommande söndag, är det åter öppet i vår trädgård 14.00 -19.00

söndagsöppet

blå fågel av Rurik
Nu öppnar vi.
Vi är del av Läns evenemanget ”Östgöta sommar” (som från början skulle vara Östgötadagar, två dagar i september) som betyder att vi är en besökspunkt på en karta med 175 platser att besöka. Vi har hitintills bara haft öppet efter bokning, men nu har vi öppet fyra söndagar på raken. 23/8 ,30/8, 6/9 och 13/9  tider: mellan 14 -19.00
Självklart har vi beställt fint väder.

karta över vår trädgård
Idag lördag ägnar vi oss åt smådetaljer som röda prickar på trädgårdskartan.

Rurik fixar
..och stora saker som att stolpar i marken (framför lilla ugnshuset).

intervju
Vi har till och med varit i dagens tidning med jättefint reportage av vår lokalreporter. Men eftersom vi vill vara laglydiga och vi just har lärt oss att även avfotograferade tidningsartiklar är upphovsskyddade, så avstår vi att visa det. Som konstnärer har vi ju förståelse för begreppet upphovsskydd. Men vi lägger in länken till MVT´s hemsida, här, om ni tittar den närmsta tiden, kan ni i alla fall se det underbara fotot på Ganga o Rurik i sin trädgård. (jajamen)

hampategel
Så bara lite uppdateringar, vad ni kan se, när ni kommer hit. förutom massa av vår konst, har vi projekt RAKU-UGN. Just nu är vi i tillverkningen av hampategel. Vi hoppas bränna i ugnen denna höst.

i rosen-trädgården
I vår rosenträdgård, med gammeldags rosor, som inte blommar så här års, blommar istället den stora magiska Rosen; ”Vättern”. En extra stor fd parabol får nu blomma ut. Stiligt va!

Hallonstigen
Man kan vandra fritt i egen takt genom hela trädgården. På hallonstigen finns fortfarande mullbär som man gärna får smaka. Växtligheten är bitvis väldigt frodig och pumpaplantorna gör sitt bästa att ta över området.

Limpan
Trädgården ändras hela tiden. Från dag till dag.Alltid är det något nytt som blommar men också något som gjort sitt och vissnat. Vi odlar helt ekologiskt och använder vår list, Bokashi och våra homeopatiska trädgårds-preparat, något som vi gärna pratar om och som även kan köpas/ beställas.

vår hare
En liten hälsning från vår HARE. Vi ber er ha hundar i koppel. vi har alltså både en mamma-hare och ungar som är förvånandsvärt tillgivna, trots att de är vilda. Vi ber om försiktighet. här är även paddor och andra skygga varelser, de syns sällan, men de ser oss. Var snäll.
vidare så är detta ett hem, inte en offentlig plats i vanlig bemärkelse. Vattenslangar ligger ute som vanligt och livet håller på, vi bjuder helt enkelt in dig i vårt liv, våra ateljéer är precis så som dom är när vi är i fullt arbete, hoppas du kommer att trivas.

Arbetsplats

Idag får jag nog skryta lite om min arbetsplats. Vid rätt temperatur o väderlek, så kan det vara så här. Jag nyper mig lätt i armen o njuter sensommar. Har tagit med kudde och ta block, färger och en kanna te. Det stora bordet på sina låga ben är tänkt som en utearbetsplats. Bänk o bord i ett.

Varje del av trädgården har absolut sin egen ton. Här i Möjligheternas rum ( liten kram till Martin) bland Juglands Nigra m fnittriga taklökar sitter jag nu och värmer upp färgtonerna inom mig.

Lite som att spela piano. Spela skalor eller få färgstämningar mellan öga hand o hjärta att samköra, har sin likhet.

Även om trädgården nästan alltid är med i min konst, på nåt sätt, så är det inte ofta jag använder trädgården som atelje. Hälsning Ganga