Skulptera i STÅL

Det var en stor dag igår. Pandemin hade verkligen skapat tidsförskjutningar i Omkulturs plåtprojekt. Men igår kunde vi äntligen träffas allihopa på Hallins verkstäder, där de jobbar med produkter i rostfritt stål. De har varit sammarbetspartner i skapandet av tolv plåtskulpturer 100 x 150cm. Att efter så lång tid äntligen få se dom var mäktigt. Hjärtat flög och det var verkligen en glädje att se hur allas olika skulpturer tog sig ut i full skala och i plåt!

På bilden ovan ses Ganga och de tre på Hallins som har hållit i projektet, men det är många fler som har har jobbat med det.
Fortfarande är en skyddande plast kvar på många ytor. Men det som är blästrat eller etsat är framtaget. Det här var tillfället vi hade för att granska och komma med korrigeringar. Det blir att granska noga -det var trots allt rätt länge sedan vi startade upp det här. Mer än två år sedan, så, hur var det nu jag tänkte….. om de där linjerna….

Hallins översatte våra skisser och önskningar till ett mer exakt språk som de kunde jobba efter, och det var det resultatet som vi nu såg. Det var mäktigt att se sin bild i plåt, kan jag säga.


Gangas egen lilla första klippta skiss, såg ut som ovan. Alla vi 13 personer som deltog i projektet från Omkultur fick var sin plåt som utgångspunkt på 100 x 150cm. Två valde att göra samprojekt, så det blev tolv plåtar som ska visas till vår konstrunda.

I just Gangas fall, var valet av en älg och Omma, utifrån att hon just då jobbade med det där med ÄLG. Ett spännande djur med fantastisk utstrålning.
Nu jobbar de vidare på Hallins med de korrigeringar el ändringar som blev i vissa fall av plåtarna. Fästanordningar o podier är beslutade och vi, hela konstnärsgruppen åkte hem, glad-yra och med fortsatt känsla av väntans tider! Till KristiHimmelsfärd får ni se det.
fortsättning följer

Från ateljén, februari

Nix pix, Rurik får inte så mycket som hålla i en pensel de här dagarna efter hjärtingreppet med ballongvidning -en pensel väger ju inte så mycket, så det hade nog gått, men han får ändå välja att ligga på soffan och njuta av vad han presterat tidigare i år, just nu är det återhämtning. Ikoner, ni vet, alla de där momenten. Plattan som ska väljas, som ska grundas och grundas och slipas o allt det där.

Till sist kommer ju faktiskt den där dagen då man får måla bilden -IKONEN. Njutning. De är de där Svenska kvinnliga helgonen som är på gång. dom är ju inte så många. Men de är några stycken i alla fall. Här ovan är Heliga Anna av Novgorod.
Heliga Birgitta är också gjord. Det har ju varit mycket bonader ett tag, men nu är det ikoner på gång.

Djuren och speciellt fåglar har fått Gangas uppmärksamhet. Att djur har fler känslor än vi förr trott upplever vi ofta här, så som vi bor och är dom nära. Njutning är spännande. Inte bara människor som njuter av en vacker solnedgång. Ovan ett försök att fånga korpen och den sena, kalla skymningen.

-och HOPPSAN, nu hände det nåt igen. Insekter!! känns inte som det är den enda, fler vill komma. Kul när nåt nytt kommer in i sinnet. Kroppen nästan hoppar av iver, ändå vet i alla fall Ganga, att de där små stunderna med måleri inte duger. I stället så tankar jag mentalt och hoppas att när de där riktiga målardagarna kommer, att allt synkar och färgen flödar.

Vi som inte kom med

Hej hej, idag ska vi visa vad som inte kom med…. till 2021års Liljevalchs. Med en bra bit över fyratusen sökande, får en ta det med upphöjt lugn, att en inte råkar vara den utvalda/ utvalde. Men vi tycker i alla fall, att vi hade förgyllt vårsalongen med vår närvaro.
Någon som är riktigt kul, är dock att det är flera stycken som vi känner ( och som är riktigt duktiga och värdiga) som kom med. Det är bara att gratulera.

Men nu handlar de om oss, vi refuserade. Först ut är Ruriks fina drakar. Vi hade valt att kraften, i form av DRAKE, som fick vara den gemensam nämnare för bilderna i Ruriks ansökan. Alla bilder har samma format 100 x 150cm.

Inga bilder blir sämre av att de inte kom med. därför tycker vi det är lite roligt att visa upp dom så här.
Nu är det Gangas; Där blev valet fyra bilder, alla i akryl men i olika format -det kan ibland vara störande, men nu tyckte vi det gav spänning åt helheten. Bildmässigt var urvalet utifrån Naturens gåtfulla, mystiska sida. Kraft är nog ett ord en kan använda, precis som med Ruriks drakar, men på ett annat sätt. Ganga ville också sätta dom på kartan, få dom att landa vid Omberg så att säga. Några av bilderna är direkt kopplade till vår plats. Det är ”Älg, Måne och Omma”- med Omberg, och ”Blod-dop” -med Tåkern och dess beskyddande vass. De två resterande bilderna med djuren som liksom tar sig genom verklighetens olika lager och ger närkontakt, är inte så direkt kopplade till den här platsen, utan mer till företeelsen att naturen påverkar oss djup, i sitt möte med oss, oavsett när det sker.

Vilka var då dom som vi känner, som kom med? En av dom är Morgan Johansson han är ju med i vår grupp av yrkesverksamma kulturarbetare i bygden; OMKULTUR.

Allt det där, före och efter

Vintrigt vackert har vi haft. Rurik har jobbat på i studion, med allt det där. Det där som e så lätt att glömma och som kanske är det viktigaste. Början o slutet.

De stackars kossorna ligger på rad. Förgyllning väntar, och montering på sockel för en del.

Sen ligger dom där o lyser. Förhoppningsvis kommer de att hänga i galleriet som vidunderliga ”ängla-kor”

Inte bara ängla-kor, det blir ängla-får också. Det här är en smal bonad, så klart man kan ha den vart man vill, men formatet passat över dörr.

Sen har det limmats och kritats. Putsats och skurits: ikonplattor.

Plattan, ikon-plattan i sig, får lika mycket kärlek som bilden, den som målas på plattan. Den är rätta temperaturer, lager på lager. Det är limning, väv och grundering. Det tar några dagar.

Som sagt det där med före och efter. Det är så lätt att tänka om bilder att det handlar att ”måla” -och lera, att det är att ”forma” men så många moment på vägen innan det är klart. Allt är viktigt.

Prisad Rurik

Löfska kulturpriset 2020. Här är juryn. Ett fantastiskt och generöst pris för kulturarbetare. Främst för Ödeshög med omnejd, men även hela Östergötland, om vi förstått rätt.
I år är Rurik en av de uppmärksammade personerna.
I år var prisutdelningen lite annorlunda. Den var covid-anpassad och det skedde i en enklare variant i biblioteket. Bara jury och pristagare var där. Men inte är lyckan mindre för det!

Det är stort att få utmärkelsen. Det känns i hjärtat och hela kroppen. Ett pris är något man får för vad man gjort, inte för nåt man tänker göra. Det kan vara ensamt att vara konstnär, man får liksom vara sin egen kompass utan att vingla för mycket för andras tyckande. Rurik har hållit stilen, -inte så många som kan blanda sin egen färg från grunden längre, men Rurik kan -och gör! Plus att han måla unika bilder. Heja!
Grattis Rurik och alla andra pristagare, väl värda!

Flitiga vi

Vi e så flitiga just nu. Se bara, hänger utställning på Grenna museum! Vi har varit fyra personer att hänga Omkulturs gemensamma utställning idag.

Där kommer Ganga med sin röda björn, måste klappa isbjörnen innan vi går in. Museet i Grenna är känt för Andreexpeditionen, Polarcenter, med mycket Polarinformation.

Fliten har lyst och vi har haft trevligt. Resultat blev riktigt bra.

Se där är den röda björnen igen, i gott sällskap av keramik av Lasse Frisk och bilder av Svetlana Gurko.

Den röda draken av Rurik finns också där!

Gangas Mån-Hare är också med på utställningen.

Och Ruriks bonad ”spegling”

Utställningen öppnar söndag 30 augusti o pågår 1månad. Välkomnen

Fint i galleri fönstret

Nytt, nytt! Igår röjde vi runt i skyltfönstret på galleri Omkultur. Ut med gammalt, in med nytt. Det var varm, men vi gjorde det. Ganga, Johan och UllaKarin.

Det är liksom som toner. Varje objekt. De ska alla hitta sin plats för att bli till ett samstämt ackord.

Vi är ju något ohämmade och partiska här på bloggen och vill ju gärna visa fram vårat och ibland kommer andra med av bara farten. Här står nu Ruriks ikon, Franciskus av Assisi och bakom den, är en ”icke perfekt ros” ( kul namn) av Ila Örtlund.

Den rosa bilden är känd på bloggen. Nu är det officiellt klar. Ganga har till och med lagt egen förgyllning ( stolt som en höna ). Bilden heter BÖRJAN, barnet och universum.

En nygjord bonad ”BUKETT” av Rurik hänger också här.

En riktigt stor bonad m svanar pryder fönstret. Bilden ovan är bara ett litet utsnitt av bonaden.

Galleriet är verkligen fantastiskt fint. Även om vi mest visar våra egna bidrag till galleriet här, på bloggen.så är det hög klass, rakt igenom, på det som säljs. En plats värd att besöka.

massa (2) tavelhängningar

 

Här jobbas det på! Vi hänger både här och där. Ni hittar oss,  både Rurik och Ganga, på galleri OMKULTUR i Ödeshög. Ganga brukar vara med och hänga om i galleriet och nu är där massor av nytt, från hela Omkultur. Som tex bilden ovan, av Ganga: ”Power of the great Mother”

Filmen ovan, är Ruriks bonad: ”Vättern Stormar”

Att hänga utställning är nästan som att måla, sån förnöjsamhet när det blir en helhet som ser spännande ut.

IMG_3488 (1)
Ovan, ser ni en del av utställningen -och Ruriks bonad på plats. (Gangas bild ”Power of the great Mother bredvid).
Vi visar en film med Ganga bild:

Ja, det var lite glimtar från Ödeshög, med vi hänger ju i Borghamn oxå, på Strand.

IMG_3319
Fyra kraftfulla Omma-kvinnor. I lokal lera. De står på Strand och är till salu. Så nöjd.

IMG_3527
Pilgrimmer är en stor del av Strands gäster, så här passar en större ikon av Rurik. Franciskus av Assisi, med alla djuren.

IMG_3526
Ovanför frukostbuffen hänger nu ”Levande Vatten” 100 x 100cm, av Ganga. riktigt fint.
Vi är så nöjda

Jordiga fingrar och gammal rock

Vart vi än tittar, så har vi nåt på gång nu. Så ör det. När det väl är varmt nog, så ör allt som ett enda stort NU. Tomatplantorna har i vanlig stil lyckats bli alldeles för stora, innan vi får dom på plats. Men nu har vi i alla fall förberett jorden.

Ute i trädgården ropar det ”kom, Kom” och solen skiner så, ja, man får ju lust att springa allt till mötes. Jordgräsen vittnar i alla fall om att potatislandet är fräst och klart och väntar på de nedstigande knölarna ( potatisen) ska fylla jorden.

Alltså, det är ofattbart härligt. Humlesurr och vårblommor, lärkans drill, jordiga fingrar och så varmt att Rurik till och med har tagit av sin vadmals rock från 1913 ( sant!)

Här ser ni den, försvarets rock anno 1913, året innan första världskrigets utbrott. Över hundra år och bästa trädgårdsrocken när våren ( och vintern) blåser kallt.

Men i detta nu, blåser ingen vind. Rocken hänger på en krok och blommorna öppnar sina knoppar i sån mängd, att det nästan hörs.

Ha det gott