Fördelen

Vi är ju Skåningar -fast vi bor i Östergötland. Dialekten avslöjar oss alltid. Men inte bara det: man minns. Och vissa fördelar finns det absolut med livet som Östgöte. Bristen på dimma!!  När man får en släng Skånelängtan finns det två sätt att förhålla sig till det. -åka dit ett tag och njuta. Eller minnas det där med dimma, som ju är mysigt, i måttliga doser. Här är dimman en extraordinär händelse i Skåne var det det normala tillståndet mellan oktober till och med februari. Överdriver jag? Tror knappas det,


Så idag har vi tacksamt badat i solljus och natten bjöd på lite frostnyp. Skönt helt enkelt.

Detaljerna

Inte så liten detalj, men, kanske inte det första man tänker på, när man skaffat studio. Trappa. Nu finns den på plats o vi är så nöjda!


Så flyttar vi på jorden, för nästa ”detalj” är el. Krut-torr sommar, stenhård jord, grannen kommer med maskinmuskler och gör en stor del av grävjobbet där ledningen ska ligga i marken.


Sen spänner Rurik sina muskler och gräver det sista för hand. Som en biprodukt har vi fått fler parkeringsplatser. Kanske inte syns på bilden, men så blir det. Bra när det är konstrunda.


I den grova slangen för man i genom elkabeln -synd bara, att den kabel vi fått, inte e stark nog. Dagens uppdrag har varit att åka till stora staden o köpa rätt. Nu håller vi tummarna. Trappa, snart el, värme o sommarvatten… det artar sig.

Ett helt litet hus!

Dagen D. Vår nya Studio -för konst… keramik, skulptur o måleri. Nu kom den. Rurik har förberett, mätt och planerat.


Med stillsam värdighet sänker sig huset ner på sin nya plats. Så otroligt inspirerande att ha ett hus -som man kan flytta! ( om man vill)


Grabbarna är dagens hjältar. De har haft fixarkepsen på och allt gick bra.


Nästa steg i processen är att installera vatten, ström, värme o avlopp. En sak i taget.


Vi andas in, öppnar skåp, känner känslan. 

Det känns bra helt enkelt.

Hur det gick sen 

Kanske dags med uppdatering. Livet med utedass, vårt vattenlösa liv. Hur gick det? Vi kom rätt snart fram till att det var bottenventilen till pumpen som gett upp.


Rurik kavlade upp armarna och svalde hårt. Plockade fram stegarna och så här lång behövde den vara. Ser du mitt på stegen, repet som korsar? Där var vattennivån. Men hela stegen behövdes. Det var bara allra översta pinnen som stack upp ur brunnen. Så nu vet vi exakt hur djup brunnen är: Tre stegar djup!! Rurik klev ned på stegen, med fötterna i vatten och monterade av slangen som går till botten. Så drog vi upp hela nedre delen o bytte ventilen. Nu tycker vi det är närmast himmelsk magi varje gång vi öppnar kranen och rent fint vatten i massor kommer.


I våras gjorde vi även ett inlägg om hur, rätt länge, gick ut på kvällen och tände ljus i växthuset. Persikoträdet hade blommat och sen anlände en längre period med nattfrost. Det tål inte de små blivande persikorna, karten. Då ramlar de av.


Men vi lyckades skydda dom! Värmen från stearinljuset var tillräckligt för att de kunde hänga kvar och nu är de stora som plommon ungefär. Gröna och gömda i bladverket växer de fridfullt till.   -och vi som älskar sensommarens ljuva persikor, plockade från gren, ljuvligt saftiga och söta. Vi klappar tacksamt trädet.

Vattenlösa

Ganga hann preciiiiiis duscha klart , sen började pumpen låta konstig. Plötsligt är vi utan vatten! Det är mycket som blir komplicerat genast . Tvätta händer, diska och för att inte tala om toalettbesöken, så förvirrat!


Det är då det är så skönt att Rurik har bott så länge och kan huset -och att han är en sån fixarkille. 


Lite humor är det, att vi, preciiiis gjort ordning det gamla utedasset. Det var med tanke på konstrundan och den blev tacksamt använd då. Sen trodde vi att den skulle stå oanvänd, men, ack nej, genast dagen efter blev det vi som var tacksamma brukare av utedasset!


När väl allt bråte som samlats här blev undanplockat, då vi tog fram det,  fann vi en charmig toa med riktigt trevlig atmosfär. Fåglarna kvittrar och här är lugnt och skönt. Som att sitta mitt i trädgården.


Kungen och drottningen hänger på väggen som sig bör. Såhär är livet på landet. Ingen hyresvärd att klaga på. Vi får fixa brunnen själva och det är nog inga problem. Det verkar vara bottenventilen som trilskas, så det blir till att krypa ner i brunnen o byta ut det. Först ska man hitta ett nytt insug ( ja). Tills dess sitter vi på vårt utedass och upplever bondromantik.

En dag i trädgården

Så här ser man ut. Rumpan upp o huvudet ner. Från och med nu är plocka-säsongen igång. Nu är det gröna blad… de kommer ju att fortsätta ända till nästa snö. Men man vet, nu kommer än det ena än det andra att avlösa varandra i trädgården. Innan man ordet av, så plockar man smultron sen hallon o sen körsbär och med lite tur plockar vi vårmusseronet ( svampar) där emellan. Det gillar vi.


Så jäkla nöjd. Nässlor. Det bästa o nyttigaste av allt. Massa mineraler o livsenergi. Men de sticks.


Sen anländer det muskler på hjul. Vi blir lite uppspelta för det här är ju förberedelser för för studio❤️


Nässelplockarstället försvann i ett nafs. Hästgödsel som bara legat fick skärpa till sig och flytta ihop sig. Några trädrötter blev uppdragna och här står vi kvar med känslan att förändringar är på gång.

Hej solen

Köksdörrens dubbla dörrar har varit stängda hela vintern. Det drar lätt kallt annars. Nu öppnar vi… och IN KOMMER SOLEN!!


Början av mars brukar vara premiär för att sitta i uterummet och må gott. Men nu känner vi tydligt växthuseffekten.


Nu blir det årspremiär för middag här i ljuset. En god middag och vårsol. Förtrollande. Hej Sol!

Hål i väggen

Jag lyser med ficklampan! Säger Rurik, när Ganga beklagar att hon inte fotograferat HÅLEN. Vi måste bo i världens stabila hus. Ett torp från början av förra seklet och vilket SLIT för att få två hål genom ytterväggen.


Här är offren för framfarten. Spik, kanske handsmidda, som gjort motstånd in i det sista och avbruten borrspets. Pust. Nu är det historia och luftrören på plats.


Förhoppningsvis lättar kaostrycket i rummet nu. Luftrenaren är på väg upp och vår inomhusmiljö ska bli bättre. Rapport kommer.

När det är advent, ska det vara ljus

Vi är i Linköping. Vi har lämnat vårt lantliga liv och beundrar  den ljuspyntade stan. Ribban för ljussättning har höjts, helt klart. Det räcker liksom inte med en stor gran mitt på torget längre. Mer raffinerat än så ska det vara.


Vi, som håller låg julprofil, även vi trillar dit. Så utanför vårt hus i den nordiska Svarta midvinternatten står en blå-grön-röd-lila-gul gran och blippar…

När energin hälsar på

Tagetes
Energi är ju bara så härligt. vad man än gör blir mer trevligt med energi. här kommer beviset, vår lilla eftermiddags film:


Fönsterputs och bönor. Rurik har lyckligt varit iväg och håvat in  två spannar med åkerbönor – som för övrigt bonden själv, definierar som grismat. Rita har överskottsenergi och utnyttjar det fina vädret till fönsterputs i en hastighet av 190km tim – med ett glatt leende och hög musik i högtalarna.

Rita fönsterputsar
Ganga sparar på energin och hänger sig åt dokumentering av denna sprudlande energi. spindlarna som levt livets goda dagar inser i discotakt att deras tid är räknad, snart kommer den stora blöta trasan och sveper bort dem.