Vi murar inte skorstenen högre än så här, så har vi chans att laborera i framtiden med reduktionsbränningar genom att täcka över skorstenen. Men vi vill inte ha det rökfyllt under taket, när vi bränner, så vår tanke är att vi lavar några varv med vanligt tegen eller sätter dit en lös metallskorsten under bränning. vi är lite fundersamma på det där med luckan för brännkammaren, men provar denna lösning. Tror det kan vara bra med en tre delad öppning så att man inte släpper ut all värma när en tittar in och kollar temperatur.
Tror du vi kunde bärga oss??! näe, vi prov eldade genast (lite,lite, bara) för att se röken… Men det var sån liten eld och röken blev rätt mesig, det syntes men gick inte att fånga på bild. Sen vågade vi inte elda mer idag. Lera vill gärna ha lite tid på sig men vi kommer att sakta öka på eldningen den närmsta tiden, med förhoppning att kunna köra en bränning innan KONSTRUNDAN! Hoppas
Oväntad njutning är nu, att ÄNTLIGEN ta av arbetskläderna, som är så leriga o dammiga, och få tvätta dom.
se på detta extreeemt nöjda uttryck. Vi är igång! Vi bygger ugn! Vi har hjärta, fötter och väder på vår sida, plus mycket planerande bakom oss.
stampa lera
Det är bara att ta rejäla kläder och lerstövlarna på. I höstas gjorde Ganga tegel, nu är det bruk. Men receptet är det samma: lera + sand + hampakärna. Lösare denna gång, men stövlarna sitter fast i kletet i alla fall. Det går inte så fort. Ganga tänker på alla älgar o elefanter som en har sett sitta fast i sumpmark, det är svårt att komma loss…
ler-hampa tegel
Titta här! Nu avtäcker vi lerteglet som legat under presenning hela vintern. Det gick hur bra som helst. här är dom, superfina, alla 250 stycken.
grunden till ugnen
Medan Ganga stampar lera så jämnar Rurik marken och lägger ut markteglet. Här kan du få en uppfattning om hur vi bygger. Den ligger i en backe med själva ugnen på högsta punkten. Längst fram är en grop med galler, det är för askan då man eldar.
slammad botten
Vi petar ner så mycket lerbruk som det går, i springorna, för att täppa till tjuvdrag, men det var ganska tråkigt, så ganska snart gjorde vi en extra lös slabba och pensla över och såg till att det kom ner i springorna.
Ok. nu ska det helst bli rätt från början, ingenjören mäter noggrant. Medan marktrupperna hoppar av otålighet (Ganga).
Bruk på lerteglet
Ni måste förstå det här. Alltså, Ganga har gjort varenda sten. Långsamt gett varje sten sin omsorg. Varje sten är en baby. Det är något väldigt speciellt med här som sker nu. Vi smetar på bruket. som att bre en bättre macka….
första lavet med tegel
Vi lägger ut alla bitar till första lavet, så att det blir rätt med måtten. Nu kan man se hur den ska bli. närmast på bild är den blivande skorstenen, sen kommer glasyr-kammaren och den långa gången längst bort i bild är eldkanalen.
fogen mellan lergelen
Vi måste få lovsjunga den här processen lite. Det är ju samma material i teglet som i fogmassan. De liksom bara gifter sig med varandra. visserligen krymper lera när det torkar men alla hampakärnor motverkar att det blir några stora spricker. Det håller ihop fint, och det verkar fästa riktigt riktigt bra. Vi gick ifrån nån timme och åt, när vi kom tillbaka satt teglet hårt! De blir ett.
lerteglet
Här ovan kan du se hur hampakärnorna ligger i lerstenen och så klart även i bruket. Det blir självlåsande och det är bara motvilligt som det går att dela på en tegelbit.
mura ugn
Lera är ett sånt underbart material. Här står Ganga och drömmer om hus. tänk att få bo i ett LER-HUS! vilken känsla. det är egentligen ett klassiskt skånsk sätt att bygga sitt hem – att göra en ställning i trä och sedan göra själva väggarna med en blandning av lera + halm +kobajs ( ok, väldigt kort sammanfattning). Moderna naturhus tar upp det igen. Var i ett hus gjort på tjocka halmbalar och lera, den känslan av välbehag det var i det huset, det glömmer jag aldrig. Det är en så skön känsla. förresten, man säger att möss inte vill vara i hampafiber, så huset hade antagligen blivit mus-fritt också. Men denna gång är det en raku-ugn, det är ett mer överskådligt projekt.
båge för att stötta valvet
Nu har vi gjort en båge som stöttar själva valvet under murandet, vi hade lite bråttom i början så vi glömde att vi måste lägga ngn under bågen, för att få loss den, när den ska flyttas fram.
under bågen
en liten oanselig brädbit, som betyder mycket. När den murade bågen är klar och stabil, så är det bara att lossa på ribban och träbågen får rörelsemån och kan flyttas.
under uppbyggnad, ugn
Ja, såhär långt har vi hunnit idag. Sen började det regna. Vi plastade in bygget. Imorgon ska det snöa, mest hela dagen och dagen därpå ska det blåsa rejält. Märkligt väder. Då tänker vi göra något annat och invänta bättre dagar.
skiss på ugnen
Här är Ruriks fina skisser på ugnen. Här kan du se hur det blir. På nedre bilden syns att där är en halv vägg längst in i eldtunneln, det är för att pressa upp värmen som sen måste ner för att komma ut genom skorstenen. Det är för att ugnsrummet ska bli riktigt varmt och att värmen ska omsluta keramiken.
inplastat bygge
Det var allt för denna stund. fortsättning följer, var så säkra på det.
Nu har vi tagit stövelklivet in i att göra hampategel. Vi ska göra en raku- ugn, efter en modell som Ganga byggt ugn förr, ( för 40 år sedan, 1980). De gick bra då, på den skånska leriga slätten och det ska gå bra nu med, fast denna gång bygger vi den med tegel, hampategel. Det är den vi ska göra nu. förhoppningsvis börjar vi bygga på själva ugnen om en månad.
Vi har en egen ler-depå. Ett lass vi fick tag på, för ett år sedan. Ingen köpe-fin-lera, det skulle bli katastrofdyrt. Grejen är ju lite att använda material från platsen, att använda de resurser som finns. Leran är forfarande mjuk och fin. Nu hivar vi upp sådär 7-8kg i vår balja och tillsätter ungefär volymmässigt tre-dubbelt med hampaflis. Rätt stor mängd med flis, men när den blir stampad, så minskar volymen. Hampaflisen är det vi skördade tidig vår, innan resterna efter Liga och Clares odling skulle plöjas ner. Det var inte helt enkelt, för hampafibrer är långa och starka. Lite trådar i massan gör inget. Men blir det mycket flis-då blir det kaos.
Trots att leran är mjuk behövs vatten. Vi kom fram till att smidigast tegeltillverkning kräver en ganska lös blandning. Ganga är frivillig lergeggare. Det är liksom en alldeles speciell känsla att få kleta lera. Försiktigt vända, så alla fingrarna hinner med och sen stampa-trampa. Vrida på baljan, och vända runt i blandningen för att fortsätta trampa på. I början är det tungt. Rejäl benträning men efter ett tag, när det blir bra släpp, utan en massa klet under stövlarna, då brukar massa vara klar och genomarbetad.
Ganga tar en stor klump och måttar i formen, hon har nöjet att splasha den på plats. Rurik att snickrat en form med plats för flera stenar. Men varje sten kräver sin tid. Rurik stampar med en stör ut leran så den fyller hörnen och spacklar sedan ut den.
Många traditionella hus i skåne är byggda med lera och halm( plus ko-skit). Man kan ju undra varför vi ville ha hampa?
-Det här ska ju bli en ugn för keramikbränning och hampan har bra isoleringsförmåga. Vi ser två framtida scenarios för vår ugn: den ena är att fibrerna stannar kvar och isolerar i teglet, trots hög temperatur ( runt 900-1000 grader hoppas vi). Det andra är att hampaflisen bränns/ brinner bort och att håligheterna i teglet isolerar. Vi är nöjd i bägge fallen. Men i denna stund tror vi att fliset blir kvar.
Men tiden kom vi på, att det var mycket smidigare med en lösare massa och en form med bara ett (1) hål. Det gick det lättare att få ut leran ur formen på det viset.
Vi är ju inga snabbisar som sätter ära i att jobba så fort som möjligt, utan vi gillar att ”vara med” och njuta av vad vi gör. Det blev tio stenar första kvällen och det var ett lagom träningspass för Ganga. Men de kommande dagarna gick det ju ändå lite fortare, då vi visste vad vi höll på med.
Nu ska de torka och obränd lera är känsligt för vatten -torr lera kan rent av bara smulas sönder och lösa upp sig, om den kommer vatten på det. Vi bar in vårt tegel under tak första natten, så det fick stelna utan incidenter.
Stolt herre bär ut första tegelblocket för torkning ute.
Teglet hade snällt stabiliserat sig och grundtorkat under natten så det gick att lirka av dom från plattan. Men de är mörka och tunga. Hädanefter får de torka utomhus och vi drar över en presenning vid dåligt väder.
En dags tillverkning och efter två dagar. Vi blev lite flinkare. skall säga, att det bara har varit en stund på sen eftermiddag som vi lagt till det här arbetet, hade vi jobbat fulla dagar så hade nog gått undan.
Vi räknar med att behöva ungefär 250 block till ugnen, så vi har att göra ett tag till. Nu kom det några regniga dagar och lite andra projekt i mellan, men vi jobbar på.
Lovar uppdateringar.
Vinter, på gränsen till vår och vi har åkt till fältet med Industri-hampa som vi besökte i somras. Då var det yvigt grönt och det växte sig flera meter högt. Då var det blad till hälsosmothies vi önskade. Nu är bara stabbar kvar, vintern har rötat det och det är gyllengult och krispigt. Vi tänkte oss att den raku-ugn som vi ännu bara har i vårt sinne, ska bli byggt med industri-hampa och lertegel. Hur det går ska vi skriva om, allt eftersom.
Nu tar vi steg ett från fantasi till verklighet -och verkligheten lär oss genast. Hampan gör en uppvisning i sin förmåga till starka sega fibrer: Vi hade med oss vår batteridrivna häcksax och trodde det var smart. Men det var det inte. Knivarna blev ganska omgående intrasslade i långa hampafibrer. Det var trots allt bäst att göra det för hand. knipsa och dra. Liga gör bunta och förfinar den tekniken efter hand…
Efter att ha kollat på youtube, tror vi oss veta, att i byggsammanhang är det märgen längst in som är det åtråvärda, som har bra isoleringsförmåga och brandsäkerhet. Nu ska ju vi dock göra en ugn för att elda i, utomhus, och vi tror att det blir jättebra med att även de yttre lagren på skaftet är med. De kommer liksom att brännas upp medan vi sedan bränner i ugnen och kvarlämnar ihåligheter i lerteglet, tänker vi oss. Vi utgår i från att det ska ge en extra isolerande effekt.
Vi ska alltså smula pinnarna, men problem är att fibrerna är fantastiskt starka. Ganska snart inser vi att vi behöver dra bort ytterfibrerna så mycket som det går för att kunna hantera det.
Vi har med vår egen trädgårdsmal och när de långa ytterfibrerna är med så hänger liksom allt ihop och till och med trasslar in sig och vill stanna kvar inne i malen.
Men vi jobbar på, vi lär oss att bli mer noggranna, dra av så mycket av de långa fibrerna som går, utan att vara onödigt petig och Liga utvecklar nån teknik så redan när hon plockar ihop pinnarna, så släpper en del av fibrerna. Vi har en härlig eftermiddag ute på fältet.
Så fyller vi krosset i säckar, plus att vi tog med några knippen med kvistar.
Nu får de hem och torka. Det kommer bli en lång historia, innan ugnen är på plats.
Men det gillar vi.
Nu har vi varit på själv-plock. Vi kom aldrig igång själva, detta år med att odla vår egen hampa, men glada, vi har ju nära grannar som är proffsodlare! Här står Rurik med vår egen hämtade Finola-hampan! Nu ska det bli smothies var enda dag med hampa och så ska vi torka till te. Kanske ska vi täven mala att ha när vi gör, typ biffas.
Vi plockar typ 10 plantor. Det räcker bra. Fast vi kommer nog åka dit några fler gånger under säsong, för att få färskt och nyplockat till våra smothies.
här vid Omberg odlas det flera sorter, men alla är industrihampa, fylld med nyttigheter och hälsokraft. Listan kan göras lång.
Men vilken växtkraft!! Det är som att stå vid en vägg! Och inte nog med det: Den doftar så gott!! Hur gott som helst!! Bara att vi rör oss framåt i djungeln omfamnar oss denna fylliga, rogivande doften.
En kan inte få nog! Vi drar in doften i djupa andetag.
Maria i Skåne (hej!) berättar, efter att hon varit på självplocke där, en historia: Om gårdens hästar, som rymde från sin inhängnad, då de kände doften. De rymde till hampafältet och där stod de och mumsade. Så mycket hälsosamt det finns i Hampan, klart att de kände det. Inget stängsel hindrade dom.
Min egen upplevelse är att doften öppnar hjärtat. Så mycket kärlek!
Tänk, för inte så länge sedan var det lag på att alla bönder i landet skulle odla hampa. Det var förbjudet att inte odla. Så nyttig är den och så viktig var den. Till kläder, rep, medicin, ja allt möjligt. Välkommen igen, Fru Hampa. Så glada att vi helt lagligt får fröjdas. Nu sitter Fru Hampa i vår bil, välkommen
Gammeldags marknad. Så underbart lantligt med marknad. Trots mängder av besökare känns det lilla samhällets fördelar väldigt påtagligt. Vänner och bekanta, och mängden av småhantverkare.
Här står tex Karin Langhart och säljer sin keramik. Vackert klädd i lång klänning ( så ska det vara på gammeldags marknad).
Inget krims eller krams. Egengjord försäljning är det som gäller för alla. Ovan är Karins keramik. Här är även mycket sticka, tovat och trä. Vintervantar brukar köpas här.
Där står Gebbe, ännu en vän från Omkultur. Här står han ( varje år) och ledigt och lätt målar för publik.
I år målar han nätta fina Östgötska landskap. Ser du dom blå skiftningarna i den lilla bilden? Linfält är en vanlig syn här omkring. Ibland kan en fält vara så blått att en tror att det är en sjö!
Vi inser hur många talangfulla vänner vi har! Ronald, David och Stefan håller halvtimmes konsert. Bara cool musik.
Talangfulla, inspirerande och kunniga vänner. Liga är allt och därtill modig visionär. Hon arbetar med industri-hampa produkter. Ganga går därifrån med (industri)hampa -bukett och en kasse med allt i från läppsalva, kaffesurrogat, buljongpulver.
Skillnaden mellan rus-hampa och det en kallar Industrihampa är enorm. Hampan har enormt många hälsofördelar, både för människor och för naturen. Vi behöver alla stå upp för hampan, massa hampa-kärlek behövs! Hampalöv till oss alla.
Katten Findus ( ännu en talangfull vän) viftar på svansen och vi åker vidare. Heda marknad ör en dag. Intensivt. Det gäller att ha tur med vädret, så var det verkligen i år. Inte för varm o inte regn, då spinner alla som katter och besökarna strömmar till.
Förvånat tittar jag på min hand. Ja, det är hampa frö, Cannabis Sativa, och nu har vi en hampa odling i trädgården. Det trodde jag aldrig, att jag skulle odla hampa. Men att en så nyttig växt har kunnat bli så helt både bortglömd och svartmålad är förvånande.
Det här är våra små försådda och nu utplanterade plantor av Industrihampa. Alldeles för sent på säsongen, men det här året är inget annat likt, så det går nog bra. Sorten heter Carmagnola och har möjlighet att växa sig 3-4 meter hög! Men då får man allt sätta den i maj månad, inte mitten av juli. Vi är glada om vi får blad och skott som vi kan göra smoothies av och till våra juicer.
Vill gärna påpeka att vi odlar med polisen i Motalas godkännande. Den är inte rusgivande, bara en ovanligt nyttig växt, som vi nog får höra mer om framöver. Flera bönder här omkring oss visar nu ett intresse för att börja odla. Den klarar torka bra, ohyra går inte på den och den är rent allmänt väldigt tålig. Därtill kommer att den har medicinska egenskaper, bra mat, bra till kläder, rep, bäst till papper ( räddar skogen). Hatten av och välkommen till vår trädgård. Kul att en kan förvåna sig själv.
Det finns ingen dualitet kvar i trädgården efter helgens kurs. Med lystna ögon synar jag rabatter o gräsmatta under min morgonvandring. Allt har sin funktion och mycket som vi suckat ogräs åt…. knölklockan, hundkäx, tistel o nässla( ok den är använd sedan länge) nu har det blivit mums❤️det betyder att trädgården har vuxit! Mer överflöd till Ganga och Rurik.
Morgonjuicen har ändrat färg. Innan var det rödbetans röda färg som dominera. Nu tar den mörkgröna färgen över (vilda blad). Vi har verkligen fått uppdatera oss på en hel del: Chimpanskost är ett begrepp. Känns bättre än det där med stenålderskost baserad på kött o nötter (grov förenkling). Chimpanskost visar på en rawfood-mat med mycket blad och gärna kombinerat med frukt. Kroppen tål frukten bra när den är kombinerad med frukt. Chimpanserna visade att de gärna rullar in frukt o bär i blad o äter! Mindre nötter o grönsaker o mer blad, kan man sammanfatta. Det lär även bli mer groddat ( hurra) i hushållet nu. Lite groddningstips vi lärde var; tvätta fröerna/ bönerna i flera vatten, eftersom de innehåller ämnen som skyddat dem -men som blir till förruttnelse när man groddar. Det förklarar varför jag aldrig lyckats grodda alfalfa! Jag har sköljt för lite!
Vidare har vi fått oss till livs lite HAMPA-historia. Det var ju intressant! Hur har vi kollektivt lyckats radera ut att det i Sverige ända in på början av 1900-talet var LAG på att man SKULLE odla hampa -för den var så viktig till så mycket? Jag hade ingen aning. Till papperstillverkning (det går åt mycket mer träskog än hampa för papptillvetkning) textil, rep, och inte minst till mediciner. Med stränga förordningar för odling, så det inte är hampa med vissa drogrelaterade effekter utan CBD-olja, som visat sig vara en skonsam medicinering för väldigt mycket: värk, oro, sömnproblem och mycket mer. Nu är det godkänt igen, av både polis o tull. MEN, jag häpnar: BANKERNA i Sverige gnisslar: går på hälkostaffärer som säljer de här produkterna. Nekar ge Swish och kontokorts möjligheter, berättar en kvinna som jobbar på hälsokost och skakar på huvudet. -”de har väl för stora intressen i läkemedelsbranschen ”. Så kan det vara. Det är mycket man lär när man går på kurs.
Förresten, en super grej till: när man äter gurkmeja ( o det gör man ju) ska man lägga till SVARTPEPPAR. Då ökar gurkmejans kraft med flera hundra procent. Det ska jag inte glömma❤️
gangaochrurik 