
se på detta extreeemt nöjda uttryck. Vi är igång! Vi bygger ugn! Vi har hjärta, fötter och väder på vår sida, plus mycket planerande bakom oss.

Det är bara att ta rejäla kläder och lerstövlarna på. I höstas gjorde Ganga tegel, nu är det bruk. Men receptet är det samma: lera + sand + hampakärna. Lösare denna gång, men stövlarna sitter fast i kletet i alla fall. Det går inte så fort. Ganga tänker på alla älgar o elefanter som en har sett sitta fast i sumpmark, det är svårt att komma loss…

Titta här! Nu avtäcker vi lerteglet som legat under presenning hela vintern. Det gick hur bra som helst. här är dom, superfina, alla 250 stycken.

Medan Ganga stampar lera så jämnar Rurik marken och lägger ut markteglet. Här kan du få en uppfattning om hur vi bygger. Den ligger i en backe med själva ugnen på högsta punkten. Längst fram är en grop med galler, det är för askan då man eldar.

Vi petar ner så mycket lerbruk som det går, i springorna, för att täppa till tjuvdrag, men det var ganska tråkigt, så ganska snart gjorde vi en extra lös slabba och pensla över och såg till att det kom ner i springorna.

Ok. nu ska det helst bli rätt från början, ingenjören mäter noggrant. Medan marktrupperna hoppar av otålighet (Ganga).

Ni måste förstå det här. Alltså, Ganga har gjort varenda sten. Långsamt gett varje sten sin omsorg. Varje sten är en baby. Det är något väldigt speciellt med här som sker nu.
Vi smetar på bruket. som att bre en bättre macka….

Vi lägger ut alla bitar till första lavet, så att det blir rätt med måtten. Nu kan man se hur den ska bli. närmast på bild är den blivande skorstenen, sen kommer glasyr-kammaren och den långa gången längst bort i bild är eldkanalen.

Vi måste få lovsjunga den här processen lite. Det är ju samma material i teglet som i fogmassan. De liksom bara gifter sig med varandra. visserligen krymper lera när det torkar men alla hampakärnor motverkar att det blir några stora spricker. Det håller ihop fint, och det verkar fästa riktigt riktigt bra. Vi gick ifrån nån timme och åt, när vi kom tillbaka satt teglet hårt! De blir ett.

Här ovan kan du se hur hampakärnorna ligger i lerstenen och så klart även i bruket. Det blir självlåsande och det är bara motvilligt som det går att dela på en tegelbit.

Lera är ett sånt underbart material. Här står Ganga och drömmer om hus. tänk att få bo i ett LER-HUS! vilken känsla. det är egentligen ett klassiskt skånsk sätt att bygga sitt hem – att göra en ställning i trä och sedan göra själva väggarna med en blandning av lera + halm +kobajs ( ok, väldigt kort sammanfattning). Moderna naturhus tar upp det igen. Var i ett hus gjort på tjocka halmbalar och lera, den känslan av välbehag det var i det huset, det glömmer jag aldrig. Det är en så skön känsla. förresten, man säger att möss inte vill vara i hampafiber, så huset hade antagligen blivit mus-fritt också.
Men denna gång är det en raku-ugn, det är ett mer överskådligt projekt.

Nu har vi gjort en båge som stöttar själva valvet under murandet, vi hade lite bråttom i början så vi glömde att vi måste lägga ngn under bågen, för att få loss den, när den ska flyttas fram.

en liten oanselig brädbit, som betyder mycket. När den murade bågen är klar och stabil, så är det bara att lossa på ribban och träbågen får rörelsemån och kan flyttas.

Ja, såhär långt har vi hunnit idag. Sen började det regna. Vi plastade in bygget. Imorgon ska det snöa, mest hela dagen och dagen därpå ska det blåsa rejält. Märkligt väder. Då tänker vi göra något annat och invänta bättre dagar.

Här är Ruriks fina skisser på ugnen. Här kan du se hur det blir. På nedre bilden syns att där är en halv vägg längst in i eldtunneln, det är för att pressa upp värmen som sen måste ner för att komma ut genom skorstenen. Det är för att ugnsrummet ska bli riktigt varmt och att värmen ska omsluta keramiken.

Det var allt för denna stund. fortsättning följer, var så säkra på det.
Kära helgjutna konstnärer, tänker direkt att var kan vi själva anlägga en raku ugn…? Men i nästa stund, men nej så mycket håller redan på att skrivas, målas och sjungas, nu nöjer jag mig med att se vad som kommer att formas och brännas hos er istället.
Gunnel
Jo så är det här med. Så mycket man kan göra, men rätt mycket släpper man ändå, för att kunna fördjupa sig i det som känns viktigast