Det nya årets försöker tuffa på

Rurik med skottkärra
vi tuffar på, försöker hitta oss på banan av det nya året. Märkligt hur mycket det är som liksom VILL, bara för det är nytt år. Men vi andas lugnt och försöker ta en sak i taget. Nu lyser solen och det är märkligt varmt. OK vi utnyttjar tillfället och gör det nödvändiga jordbytet, drar av översta lagret med jord för att förhoppningsvis bli av med övervintrande skadeinsekter och bakterier. Ut med jord och komposter blir vackert förseglade med växthusmylla.

akupunktör
Vi tar oss till Jönköping och besöker akupunktören.Viktor och Lily. Ganga får akupunktur, kanske sömnen blir bättre? (nä, tyvärr inte denna gång, krävs antagligen fler behandlingar).
Han gjorde mirakel, kändes det som, när han fick tvärstopp och läkning på Gangas bältros ( som annars verkligen är plågsam och kan lätt vara i ett halvår). Därmed har han verkligen full respekt.
Sen går vi en runda i stan. Ganga gäspar hela tiden ( akupunkturen satte igång att verka genast, även om sömnen inte blev bättre när Ganga väl la sig). Handlar. Vad?

Rurik med röd soptunna
Handlar en soptunna. Tja, Ruriks känsla för detaljer uppskattas. vi hamnar på utförsäljning och då är det sånt som händer, där stod en röd soptunna bland dessa drivor av kläder. Vi struntade i kläderna och såg bara en elegant soptunna i rätt storlek för våra behov i keramiken. Älskar den redan för sin röda färg.

kroki, hästholmen
Ahhh kroki!! Ganga har varit på kroki, i Hästholmen! Att få rita modell är verkligen något en kan sakna, så wao! lyckan är total när det händer.

Ganga krokibilder
Det var extra wao, för det var en mogen, lugn och något fyllig kvinna som var modellen. Då är det som bäst. Alla veck, vinklar och nyanser är som poesi. Ett helt liv att avläsa. Pennan dansar.

Keramik, Uterus pose, av Ganga
Ute i vår studio spirar kreativiteten. Rurik är igång med beställningar och en ikon har hittat ett hem, och vackra röda svanar är på gång. Men de ville inte vara med på bild… än. Så det blir Gangas arbete i lera: vingprydda Uterus Pose. Härligt, härligt med leran!

Vinna på Lotteri

Linköping bibliotek
Lördag, skymning, vi är här, på det vackra Linköpings bibliotek. här har Östergötlands konstförening festligt möte och Ganga är inbjuden som vinnare. Rurik är med såklart.

Utlottning av konst
Det är konstlotteri och i bibliotekets hörsal står det uppradat konst i massor. Här är konst för 70 000kr får vi veta efteråt. 38 konstverk och 38 vinnare som nu ska hitta sin favorit.

Ganga väljer konst.
Ja, det var ju en ovanlig situation. Helt ny för oss. Välja annans konst, bara sådär! Det är intensivt i salen, alla tittar, vänder och vrider -och så skriver vi på våra lappar. Ganga har nr 28, det är ju ganska långt ner i turordningen, för det ska väljas, en efter en, allt efter siffra. Så, ja, det blir många back-up på listan.  Eftersom det redan kan vara någon annan som valt favoriten.
Det var SÅ INTRESSANT, att sitta och betrakta vad alla valde -helt annorlunda än det vi gillade, kändes det som. Så den ena tavlan efter den andra, som Ganga knappt hade sett, bars bort av lyckliga vinnare, när processen började. Medan våra favoriter stod kvar.
Så vad blev det? Ser du brädhögen som ligger längst bort i raden på övre bilden?

Gangas favorit, Stefan Teleman
Den låg där , det stod MOBIL på lappen. Tittade inte på namn, tyckte mest den var kul o udda. Mobil fick en att tänka på något som hänger från taket, den var lite gåtfull där den låg.
Men det blev den härliga mobilen och ju mer vi sedan höll i den, desto bättre blev den: En dam ur föreningen kom fram och berättade igen,  att det är Stefan Teleman som gjort den.  Tja, det sa, tråkigt nog, inte oss något. Men vi fick veta att det är en äldre man som varit konstnär hela livet, en man med styrka och åsikter. Att han just  nu har stor retrospektiv utställning på Norrköpings Museum.  Hon berättade allt möjligt om honom och hans konst. Den blev än mer levande.

motionären, Stefan Teleman
Nöjda, packade vi in vårt konst lite hjälpligt och gav oss ut i jule-mörkret i Linköping. Vi slinker in på Passagen, stadens konsthall, alltid kul att se vad som är på gång.
Så börjar vi prata med personalen, och vi berättar för dom att vi vunnit konst. klart de blir nyfikna och Olle Smith drar lite i bubbelplasten och ser ett ben ”det liknar ju en Stefan Teleman!”
Jotack, då blev vi lite tuppiga, för det såg vi på minen, att han blev både förvånad och lite imponerad. vår konst ökade i värde, alla kategorier några snäpp till. De tyckte att vårt konstverk måste vara förstapriset, och det var det ju -i alla fall för oss.

Så nu har vi stolt monterat upp det fd balkongräcket och playwoodbitarna som blivit bästa konsten här hemma. Motionären fortsätter motionera. -och vi måste åka till Norrköping och se hans utställning där, innan den 23 februari.
Vi tackar både Östergötlands konstförening och Teleman. Det här gillade vi!
Mer om Stefans Telemans konst finns här. Eller googla, finns massor!

Det finns all anledning att vara med i en konstförening. Vilket trevligt äventyr!

Porlande konst

Waldemars udde

Vi är i Stockholm över dagen och när vi gjort det vi ska ( kiropraktorn) vad gör vi sen? Det blir en tur ut till Waldemars Udde, för att det ör så fint -och Rurik hat aldrig varit här. Bara spårvagnsturen och promenaden dit har sina kvaliteer.

Affisch

De till och med skryter om att de är vackrast. Vi är här ganska förutsättningslöst. Strosar i vackra lokaler och olika utställningar. Tar in det som är, helt utan att lägga namn och annat på minnet.

Konst kan verkligen vara så mycket. Barnslig glädje inför det oväntade.

Känslan av företeelser i nya sammanhang. Kissenödig fåtölj?

Eller sinnliga rörelser bland tunna hinnor av…. minnen?

Tack för idag. Det var dagens konst-Dos

Kalas hela dagen

Lilian-kalas m vänner

Tänk så roligt! Att fira vänner är det bästa som finns. Hejdlöst roligt att få visa uppskattning för vänskapen! Firat heeeela dagen. Lilian fyller 70år. Vi har varit gäng

Knytis

Självklart Knytis. Överflöd. Först heter det brunch, sen heter den fika o sist middag. Vi plockar o väljer efter stundens behov. Vilken fest.

Pyssel, Tina, Betit

Vi pratar, mumsar, promenerar, pysslar, dansar och trummar. Oj vad mycket vi har pysslat och skapat tillsammans under de 20 åren (snitt) som vi känt varandra. Så rofyllt, att skapa, allt medan där finns plats för djupa samtal. AnnaKarin har med strandfynd, färg o lim, Berit fyller på med Ull, Tina fyller på med vackra band. Sen pysslar vi loss.

Nu sitter vi här, pysslar o minns… tex när vi hade meditationer på Hallandsåsen för att hela och stärka mot tunnelbygget. En gång när vi mediterade rakt ovan bygget, så blev det stopp i den stora stenborren och det blev maskinstopp i tre veckor. Berits man läste tidningen och utbrast oroat ”vad göööör ni egentligen!!” En annan gång följde vi med informationsbussen för tunnelbygget in i tunneln, så stod vi där och sjöng Moolamantrat -till informatörens stora oro.

Lilian

Vad som är svårt att ta in är dock att vi är på 70års fest!!” Sjuttio..!! Jamen, vet du inte att 70 är det nya femtio?!” Helt relevant. Livet är ett äventyr och absolut ser vi en åldersförskjutning hos många, inte bara hos Lilian. I denna pysselstund har vi alla åldrar och kunde lika gärna vara fem, eller 20, eller… femtio

Tack Lilian och alla, för vänskap, förbi tid och rum!

Älgar i stan

Älgar, Sergels torg

Ganga är i Stockholm över dagen. Ärendet är att rätta till ryggen. Men i detta nu är det promenad över Sergels torg. Vad ör det som skymtar där framme?

Tre Ljusälgar

Tre älgar vandrar över torget. Säkert vackert belyst på kvällen. Det är då en verkligen förstår vilken lantis en är. ”I vår trädgård har vi minsann riktiga älgar! Det vet vi säkert, Ganga trampade mitt i bajset.” Men det kvittar, även Ljus-älgar gör ett mäktigt intryck. Tänk vad viktig vår koppling till naturen är.

Mat-häng i Palma

Jonas o siri
Vem mer hänger omkring i Palma? Utan samordning råkar vi vara här samtidigt som Siri och Jonas.  ( Siri är Gangas dotter, för den ovetande). Lite olika dagar och med lite olika mission. Siri och Jonas är här med stadiga skor och vindtäta jackor, de är här för att vandra, vilket de gör, vädret för dagen får avgöra ambitionsnivån.

De vandrar i Palma med omnejd och ända borta i bergen i det vackra Valldemossa. Härligt. Även biobesök har de avnjutit med största popcornsbägaren.
Vi fångar in dom över en middag. Siri har funnit en vegan-restaurant med  det intressanta namnet  Compost och vi har maten som ursäkt för att träffas och språka ett tag. Maten är mums i tre rätter. Mycket bättre än vad namnet antyder. Vi förundras över lättheten att få veganmat i Palma. Siri beställer in maten på bästa Spanska och vi andra känner oss lyxigt omhändertagna. Och så pratar vi – vi pratar så vi glömmer att fotografera.

Rurik äter
Ja, det är ett känt fenomen. När maten kommer in går våra hjärnor på pausläge. Se här  ovan tex.  Tidigare under veckan var vi  på en annan kultig vegansk restaurant, Bon Lloc.  Den äldsta i Palma och har funnits sedan 70-talet. Det är fyra rätters middag, bara sätta sig till bords, sen svischar rätterna in, en efter en. Fantastiskt och supergott. Ganga beslutar sig att ta en bild på varje rätt….
Men det blev bara en bild på salladen, sen kom den goda soppan (rätt nr 2) och sen kom grönsaksbiffen (rätt nr 3) och sen kom kakan (rätt nr 4). Vem har tid att ta bilder då??

Bon Lloc

På fönstret står att läsa, att restaurangen är vegetarisk, men vår menu var vegansk. Bara och äta! Det är många yogastudios i Palma. Det har säkert hjälp staden mycket att lyfta sin hälsoprofil. Det var en stad som funkade bra för oss veganer, det är vi glada för.

torg i Palma
Sen tar vi oss ut i staden och har energi både att hitta fel och hitta rätt. Oavsett om en är på vandrings semester eller inte, så blir det mycket gående.
Nu är vår lillsemester över. vi fick några dagar med sol, ljus och bättre temperaturer. Allt medan första snön kom och la sitt täcke över Östergötland. Det saknar vi inte alls. Några dagar bland palmer, apelsinträd och en överdos av Miro, känns som ett bra sätt att ladda för Svensk vinter.

Palma-häng med Miro

På fundacio Joan Miro

Nu ska det avslöjas: vi är på Mallorca för vi ville hänga med Miro. När vi förstod att vi förra året var på Mallorca och inte förstod att han stora museum var där, beslöt vi ha som mål denna vinter åka hit. Nu är vi här. Mallorca bodde stor del av sitt liv på Mallorca med sin familj och i Palma känns han fortfarande väldigt närvarande med sin konst. Han har verkligen satt djupa spår här.

Rurik vid Miro museum, Mallorca

Mallorca är storstilat, kulturälskande. När vi väl kommit innanför de närmast osynliga öppningen mot gatan till museet, möter oss en värld i stora proportioner. Vi känner oss som små puttisar som glassar omkring i denna värld som från början var platsen för Joan Miros hem och atelje, numera också ett stort museum med hans konst.

Fundation Joan Miro, interiör

Vi som har rest så långt för det här, tycker nog det är lite väl långt mellan bilderna. Det är elegant rymd, men vi ville sett MER. Men synd att klaga, vi får massor.

Tre bilder, Miro

Men vi hittar många favoriter, men saknar mycket ändå. Vi är ju hungriga, Mirohungriga.

Kakelvägg, Miro, cafeterian

Gangas favorit är nog väggen i cafeterian.

Ganga tittar in i Miros atelje

Men, det med mest feeling är ändock att få uppleva Miros stora atelje. Helt som det var när det begav sig.

Miro atelje

Med giriga ögon tar vi in allt. Arbetsytorna, borden med bockar oh borden på hjul, mängden stafflier, alla dukar som väntar och alla spännande penslar. Platsen har en kraft. Bilderna som står här, färdiga o ofärdiga är inte dekoration, de är nästan magi, de är djupt informationsbärande.

Miro, bild

Kanske berättar hans bilder om, var i Universum vi kommer ifrån?

Vi vandrar vidare och nästa dag besöker vi ännu ett konstpalats i Palma, här mer naturligtvis mer Miro och Ganga fortsätter att nära sin teori att Miro egentligen var ett UFO som gav oss ny uppgraderad information om vem vi är och om våra vänner i Universum.

Teaterkostymer av Miro

Ovan är det teaterkostymer som Miro skapat. Vi ler med hela oss. Miro var verkligen sin egen. Det är kaxigt, snällt och galet på en och samma gång. Vilken planet kommer de här i från??!

Fullmåne, katedralen i Palma

Vi är så bestämda i vårt Miroletande, att långt in på natten, i fullmånens sken, letar vi -och finner.

Mirovägg vid katedralen

Vid den anlagda sjön framför katedralen finner vi en stor keramisk vägg. Han har liksom tecknat konturerna med ett stort tjockt rep som han halvt begravt i leran och sedan tagit bort, det ger en reliefverkan åt bilden som han sen målat i starka färger.

Ganga, fika, Palma

Vi till och med hittar en av hans favorit ställe på en anonym gata. Ett stiligt äldre cafe där han lär ha sippat varm choklad och ätit mandelkaka. I brist på information från personalen bestämmer vi helt enkelt själva, vilken som var Miros stol, så vi bjuder in honom att sitta med oss.

Rurik, mandelmjölk

Eftersom de endast hade ko-mjölk i chokladmjölken, fick vi ta andra alternativ. Rurik drog vinstlotten med ett glas mandelmjölk. Det lät ju urmesigt, men visade sig vara en otroligt kulinarisk upplevelse, hemlagad tjock och med många djupa smaker. Vi är övertygade om att även Miro ibland tog ett glas av denna mandelmjölk.

Konst är bästa semestern

Ganga o keramik

Palma de Mallorca, första dagen, en cafe leche senare. Vi hittar till Fundation Juan March, mitt i gamla stan. Man går lite huller om buller, så hittar man dit. Nu är vi här och vi tittar på konst med hela kroppen. Fingrarna viftar och vi går på.

Spöke m katt

Alldeles gratis och massa inspiration.

Fundation Joan March, lokal

Lokalerna är stora , ädla och ger all konst den plats den behöver. Vi glassar omkring och går in i nån slags mood där vi på nåt sätt är konsten. Väldig kul!

Rurik pekar konst

Vi lyckades bli så upplevelse- engagerade att vi fick oss givna en stor bok om museet. Vi bugade och tackade.

Innertak, konst, Fundation Juan March

Konst är verkligen bästa semestern

Många trappor upp

Fem våningars trappa

I ett gammalt charmigt hus, FEM våningar upp, hivar vi vår resväska.

Natt PalmaDet mörknar. Men vi tar oss ut i Palma och njuter av känslan att vi har rymt. Rymt från snö o kyla. Nja, ingen imponerande värme, bara mindre kallt än hemma. Men vi slapp första snön och den årliga chocken som det är, i alla fall.

Vatten, skulptur, Palma

Anrikt och ädelt. Vi är glada att hyra en lägenhet i de gamla kvarteren och vi strosar mellan århundradena. Trots all bebyggelse finns här en stark bakomliggande kraft, i ön själv.

Lägenhet Palma

Men än har vi inte nått längre än att vi är glada åt vackert charmig, varm lägenhet med spännande utsikt åt alla håll.

Utsikt mot katedralen

Igår kväll åskade det rejält. Det rann in vatten från fönster och terassen var så fylld med vatten att vi började fundera på om det skulle rinna in. Men idag är allt borta. Vi har kommit hit iår för att vi vill uppleva MIRO. Nu ska vi planera vår vistelse här.

Ler-Magiker Allert

IMG_0952
Ooooooh!!! säger vi. Mind-blowing och huvudlösa, vi står och ömsom begapar ömsom kvittrar, när vi besöker  livs-verks-utställningen med Henrik Allert på Skara Länsmuseum.

IMG_0929
Ungefär sådär lite som om vi skulle gå in i kyrkan går vi in i utställningen. Kerstin är den som fått oss att förstå att det finns en riktig magiker då det gäller lera, som heter Henrik Allert. Inte långt efter, visar det sig, att en annan av våra konstnärsvänner, Linn, är släkt med honom. När nu Henrik har sin stora utställning i Skara, åker vi dit. Allihopa.

IMG_0955
Henrik är en äldre man, med en behaglig enkelhet, som gärna finns hos mästare. Det är ju liksom gärna det, att hitta enkelheten i det stora, som gäller. Det lyser igenom.
Han möter upp på museet och vi får en alldeles egen visning med honom och kan ställa alla frågor.Vilken ynnest! Men med oss har vi tre av Henriks  släktingar, så han är här och vi får all tid vi vill ha.
Tacksam

IMG_0949
Det är en märklig känsla att se utställningen, smakfullt, vackert men det viktigaste, den är förtrollande. Som om varje pjäs har ett inbyggt meddelande. Bortom tid och rum. elegant, ruffligt och arketypiskt. Vi fotograferar hela tiden. Kan du ana den fina blåaktiga tonen i bilden ovan? Har aldrig sett nåt liknande.

IMG_0939
Alla bilder, målade, som keramik har en sån styrka -den där styrkan. Den riktiga styrkan, som gör sig sårbar och närvarande. Det känns nästan läkande att vara här.

IMG_0953
Vi ser, han jobbar gärna med flera lager av lera, i olika färger och sen tecknar han gärna i leran. då använder han en fjäderpenna, det är bästa magin det!

IMG_0950
mångbottnat och med oändligt djup.
Utställningen pågår på Skara Länsmuseum fram till och med sista december, missa inte detta om du är keramik-lover, kom!

IMG_0960
Skara museum är i sig själv, värt ett besök. skara har en mäktig historia och här finns många unika fynd från riktigt gamla tider. Bara kolla stolen/ tronen ovan!
Dock måste vi erkänna, att vi alla var så tagna av Henriks konst, att vi tittade med redan ganska mättade ögon på de mäktiga bronssköldarna, tronen och alla de andra storslagna objekten.

Ja, det var en dag att minnas.