Lite Liljevalqs 2020

täljt på Liljevalqs
vi hann med en liten stund på Liljevalqs också, igår, när vi var i Stockholm. Det är ju närmast tradition att vi självutnämner oss till kritiker av evenemanget. Rurik var riktigt motsträvig i år. vi kom ju inte med och inte nog med det, i vår egna lokala tidning berättade intendenten själv, Carsenfors, att han upplevde utställningen lite dystrare än vanligt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Känslan av skogen kändes så närvarande, ine bara i ett rum, utan genomgripande. Ovanligt sinnligt närvarande.  Halvvägs in i utställningen stoppade vi i en reflektion. Är den här utställningen dyster?? I oss, kändes den mer levande och gladare än brukligt.

Flera av rummen bar den där spröda, lite ljusa känslan som en kan få, när en kommer till en skogsglänta.
Rent generellt, är det den finaste hängningen, curering av vårsalong som vi sett. Inte töntigt förskole-pedagogiskt som det varit nån gång, utan lyckats få fram fina helheter.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En hel vägg med elva bilder!  så får man väl inte göra! -Det blev en av Gangas favoriter och kallades för installation, en helhet och därmed kom de med alla bilder -som en. (Man får söka med fem verk, max) Poetiska naturbilder som var drömlika. Enkelt gulliga.

IMG_1933

Ölfeta unga män. roligt eller mardröm. Uppskattat i alla fall.

IMG_1931
En stor insektsvägg…
I år tog vi inga bilder på allt det där som man undrar varför dom är med. De var liksom inte så onödigt överrepresenterade, men nog undrar man över en del. Vissa tafatta teckningsstilar känner vi igen, de är med, år efter år.
för övrigt hade vi en aning för bråttom (hade tid att passa på nordiska Museet ju!) men var glada att vi fick se utställningen. Självaste herr Carsefors var där, fast det tog ett tag innan vi fattade det. Han gick där med två gäster, kända från TV, så vi vet ju knappt vilka de var.  haha, en var Magnus Uggla och den andre brukar synas i Antikrundan (Ruriks favoritprogram). Carsefors såg så himla nöjd o glad ut där han gick och visade, över 3000pers söker till salongen och han är ju personligen alltid med i uttagningen av bilder. Så han känner sig nog väldigt delaktig.

Det var allt från Salongen. Hej Hopp

Letar kunskap, Naturum

Vinter, narurum tåkern
Vi bor så nära Naturum Tåkern att vi inte tar oss dit. Nä, nu kör vi!! Vackra Naturum ligger vid Tåkern så fint att vi ser den hemma från vårt fönster, rakt över sjön. 2012 öppnades den, och vassen har åldrats vackert. Husen är helt Täckta av vass, mycket elegant.

interiör Narurum
Här inne finns massor av kunskap, både i form av guider och personal men här finns också  en vacker utställning om naturen. Så här års i februari är det lite lågsäsong, bara öppet lördagar och söndagar men vi är häpna att här är så mycket folk. Det syns inte på bilderna, men massor med folk; hurtbullar, familjer, äldre och allt där emellan. En lekplats med naturtema finns runt hörnet och eldplatserna är igång allihopa. Det grillas korv, gås på spångar och leks. Riktigt mysigt.

fågelutställning
Ganga läser om fåglarnas alla supersinne, tänk, magnetsinne så att fåglarna hittar. De känner väder och många fåglar ser fler färger och fler nyanser än vi människor (orättvist!!) Här finns en jordglob med fåglarnas flyttvägar och massor med fågelsång att lyssna till. Och mycket mer.

IMG_1831
Vi lär oss nytt och vi kollar upp lite om fåglarna som vi har hemma hos oss.  Sen blir vi ju lite hungriga, som vanligt.  Utan att fråga om lov slår vi oss ned i bokavdelningen och slår upp en kopp te, kollar sjö-utsikten och tittar i tidskrifter.

Rurik på Naturum
Vi har ett minne från just det här fönstret och utsikten, för vi hade utställning här för tio år sedan och då när vi var här ( och det var stängt och stilla) så kom en älg vandrande på andra sidan glaset, helt nära och vi stod bara och stirrade.

Jordlager vid Tåkern
Vi tittar vidare på utställningen, inte bara fåglar utan även geologisk förståelse. titta på pelaren -den motsvarar tio meter borrning i marken vid Dagsmossen, vid Tåkern. Nu får vi veta hur gammal vår lera är, som vi använder i keramiken  -drygt 11000 år gammal! Från slutet av istiden. därefter steg landmassorna ( eftersom isen inte tryckte på) och Tåkern, som innan varit del av Vättern blev en mindre sjö som det började växa allt möjligt i och runt.

IMG_1835
Torven skördas numera och det händer att de då ibland finner bra lera. Det är sådan lera som vi numera använder till våra skulpturer.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Så kan det gå. Nu gör jag små kaxiga Omma-figurer av leran som legat och slumrat i elvatusen år. På det området, torvmossen, förresten, har man funnit norra Europas äldsta påbyggnads komplex. Det verkar som platsen på mossen i människans civilsations-begynnelse byggde någon form av kultplats där. Tycker det passar att göra lite magiska figurer av leran, eller hur?

Gebbes stora fågelbild
På väg ut, i foajen, stannar vi till.  Här hänger en stor tavla av Gebbe Björkman. Vi känner honom väl, han är med i Omkultur och ruskigt duktig naturmålare. En STOR akvarell, en sorts årsdagbok, med fågelakvareller hänger här. Så vacker, så inspirerande!

IMG_1829
Här kan du se Ödeshögs kommunfågel -skäggmesen, som häckar rikligt i vassen, men som är ovanlig i Sverige. Visst är den söt?

Teleman i Norrköping

Tjohej, nu kollar vi konsten, vi är i Norrköping, på konstmuseet, för här är en stor Hela-Livet-Utställning med Stefan Teleman. Minns du? -Ganga valde ett rörligt verk/ en mobil på konstlotteriet i höstas, en kul gubbe ungefär och så fick vi veta lite mer, tex att han har en stor retro här i Norrköping i detta nu.

Rurik kollar Teleman
Vi har mycket att titta på. Rurik som innan det här bara trodde att Teleman var ett sätt att åka skidor….   Vi får nu mycket att ta in. Det visar sig att det är en människa som levt ett engagerat liv -och utställningen heter ”Allvarsamma lekar”. Lekfullheten och allvaret bränner genom hela utställningen.

Tavla av Teleman, kungen
Övertygad om att han retat många, hela livet. Men vi ger honom rätt. Vi sover, ljuvt vaggade av massmedia och reklam. Och tjugofem år efter att han lyft fram farorna med likriktad massmedia o reklamhjärntvätt i en  utställning som väckte upprördhet, står vi ju här, alla vi i detta land, i ett berg av miljöproblem som onekligen har sin rot i att vi överkonsumerar egoistiskt och dumt.

Någon har vunnit på kalaset och Teleman pekar envist på makten, klär av den gång på gång.

Men den där konstvinsten? Mobilen vid namn motionären? Den som vi visade på, högst upp i inlägget? Var kommer den in?

Teleman, mobiler o sprattel
Jaa! Vi hittar ett rum. Många former av mobiler och annat sprattlande. Del av äldre utställning som till stor del vände sig till barn. Och där VAR verkligen en likadan figur som vi nu har hemma på vardagsrums dörren!

IMG_1776
Motionären, här kallas den Kronblom och precis som vår ”motionär” är den fint sliten. Det syns att många att många har flitigt snurrat och dragit i den.
Det var kul att se!

IMG_1773
En sista bild från utställningen, massa böcker! En flitig man. Verkligen kul att vi kunnat få så mycket mer-material från vår lotterivinst.
Tack Stefan Teleman

Vill du se utställningen, så finns den på plats i Norrköping, fram till och med 1mars.

 

Det nya årets försöker tuffa på

Rurik med skottkärra
vi tuffar på, försöker hitta oss på banan av det nya året. Märkligt hur mycket det är som liksom VILL, bara för det är nytt år. Men vi andas lugnt och försöker ta en sak i taget. Nu lyser solen och det är märkligt varmt. OK vi utnyttjar tillfället och gör det nödvändiga jordbytet, drar av översta lagret med jord för att förhoppningsvis bli av med övervintrande skadeinsekter och bakterier. Ut med jord och komposter blir vackert förseglade med växthusmylla.

akupunktör
Vi tar oss till Jönköping och besöker akupunktören.Viktor och Lily. Ganga får akupunktur, kanske sömnen blir bättre? (nä, tyvärr inte denna gång, krävs antagligen fler behandlingar).
Han gjorde mirakel, kändes det som, när han fick tvärstopp och läkning på Gangas bältros ( som annars verkligen är plågsam och kan lätt vara i ett halvår). Därmed har han verkligen full respekt.
Sen går vi en runda i stan. Ganga gäspar hela tiden ( akupunkturen satte igång att verka genast, även om sömnen inte blev bättre när Ganga väl la sig). Handlar. Vad?

Rurik med röd soptunna
Handlar en soptunna. Tja, Ruriks känsla för detaljer uppskattas. vi hamnar på utförsäljning och då är det sånt som händer, där stod en röd soptunna bland dessa drivor av kläder. Vi struntade i kläderna och såg bara en elegant soptunna i rätt storlek för våra behov i keramiken. Älskar den redan för sin röda färg.

kroki, hästholmen
Ahhh kroki!! Ganga har varit på kroki, i Hästholmen! Att få rita modell är verkligen något en kan sakna, så wao! lyckan är total när det händer.

Ganga krokibilder
Det var extra wao, för det var en mogen, lugn och något fyllig kvinna som var modellen. Då är det som bäst. Alla veck, vinklar och nyanser är som poesi. Ett helt liv att avläsa. Pennan dansar.

Keramik, Uterus pose, av Ganga
Ute i vår studio spirar kreativiteten. Rurik är igång med beställningar och en ikon har hittat ett hem, och vackra röda svanar är på gång. Men de ville inte vara med på bild… än. Så det blir Gangas arbete i lera: vingprydda Uterus Pose. Härligt, härligt med leran!

Vinna på Lotteri

Linköping bibliotek
Lördag, skymning, vi är här, på det vackra Linköpings bibliotek. här har Östergötlands konstförening festligt möte och Ganga är inbjuden som vinnare. Rurik är med såklart.

Utlottning av konst
Det är konstlotteri och i bibliotekets hörsal står det uppradat konst i massor. Här är konst för 70 000kr får vi veta efteråt. 38 konstverk och 38 vinnare som nu ska hitta sin favorit.

Ganga väljer konst.
Ja, det var ju en ovanlig situation. Helt ny för oss. Välja annans konst, bara sådär! Det är intensivt i salen, alla tittar, vänder och vrider -och så skriver vi på våra lappar. Ganga har nr 28, det är ju ganska långt ner i turordningen, för det ska väljas, en efter en, allt efter siffra. Så, ja, det blir många back-up på listan.  Eftersom det redan kan vara någon annan som valt favoriten.
Det var SÅ INTRESSANT, att sitta och betrakta vad alla valde -helt annorlunda än det vi gillade, kändes det som. Så den ena tavlan efter den andra, som Ganga knappt hade sett, bars bort av lyckliga vinnare, när processen började. Medan våra favoriter stod kvar.
Så vad blev det? Ser du brädhögen som ligger längst bort i raden på övre bilden?

Gangas favorit, Stefan Teleman
Den låg där , det stod MOBIL på lappen. Tittade inte på namn, tyckte mest den var kul o udda. Mobil fick en att tänka på något som hänger från taket, den var lite gåtfull där den låg.
Men det blev den härliga mobilen och ju mer vi sedan höll i den, desto bättre blev den: En dam ur föreningen kom fram och berättade igen,  att det är Stefan Teleman som gjort den.  Tja, det sa, tråkigt nog, inte oss något. Men vi fick veta att det är en äldre man som varit konstnär hela livet, en man med styrka och åsikter. Att han just  nu har stor retrospektiv utställning på Norrköpings Museum.  Hon berättade allt möjligt om honom och hans konst. Den blev än mer levande.

motionären, Stefan Teleman
Nöjda, packade vi in vårt konst lite hjälpligt och gav oss ut i jule-mörkret i Linköping. Vi slinker in på Passagen, stadens konsthall, alltid kul att se vad som är på gång.
Så börjar vi prata med personalen, och vi berättar för dom att vi vunnit konst. klart de blir nyfikna och Olle Smith drar lite i bubbelplasten och ser ett ben ”det liknar ju en Stefan Teleman!”
Jotack, då blev vi lite tuppiga, för det såg vi på minen, att han blev både förvånad och lite imponerad. vår konst ökade i värde, alla kategorier några snäpp till. De tyckte att vårt konstverk måste vara förstapriset, och det var det ju -i alla fall för oss.

Så nu har vi stolt monterat upp det fd balkongräcket och playwoodbitarna som blivit bästa konsten här hemma. Motionären fortsätter motionera. -och vi måste åka till Norrköping och se hans utställning där, innan den 23 februari.
Vi tackar både Östergötlands konstförening och Teleman. Det här gillade vi!
Mer om Stefans Telemans konst finns här. Eller googla, finns massor!

Det finns all anledning att vara med i en konstförening. Vilket trevligt äventyr!

Porlande konst

Waldemars udde

Vi är i Stockholm över dagen och när vi gjort det vi ska ( kiropraktorn) vad gör vi sen? Det blir en tur ut till Waldemars Udde, för att det ör så fint -och Rurik hat aldrig varit här. Bara spårvagnsturen och promenaden dit har sina kvaliteer.

Affisch

De till och med skryter om att de är vackrast. Vi är här ganska förutsättningslöst. Strosar i vackra lokaler och olika utställningar. Tar in det som är, helt utan att lägga namn och annat på minnet.

Konst kan verkligen vara så mycket. Barnslig glädje inför det oväntade.

Känslan av företeelser i nya sammanhang. Kissenödig fåtölj?

Eller sinnliga rörelser bland tunna hinnor av…. minnen?

Tack för idag. Det var dagens konst-Dos

Kalas hela dagen

Lilian-kalas m vänner

Tänk så roligt! Att fira vänner är det bästa som finns. Hejdlöst roligt att få visa uppskattning för vänskapen! Firat heeeela dagen. Lilian fyller 70år. Vi har varit gäng

Knytis

Självklart Knytis. Överflöd. Först heter det brunch, sen heter den fika o sist middag. Vi plockar o väljer efter stundens behov. Vilken fest.

Pyssel, Tina, Betit

Vi pratar, mumsar, promenerar, pysslar, dansar och trummar. Oj vad mycket vi har pysslat och skapat tillsammans under de 20 åren (snitt) som vi känt varandra. Så rofyllt, att skapa, allt medan där finns plats för djupa samtal. AnnaKarin har med strandfynd, färg o lim, Berit fyller på med Ull, Tina fyller på med vackra band. Sen pysslar vi loss.

Nu sitter vi här, pysslar o minns… tex när vi hade meditationer på Hallandsåsen för att hela och stärka mot tunnelbygget. En gång när vi mediterade rakt ovan bygget, så blev det stopp i den stora stenborren och det blev maskinstopp i tre veckor. Berits man läste tidningen och utbrast oroat ”vad göööör ni egentligen!!” En annan gång följde vi med informationsbussen för tunnelbygget in i tunneln, så stod vi där och sjöng Moolamantrat -till informatörens stora oro.

Lilian

Vad som är svårt att ta in är dock att vi är på 70års fest!!” Sjuttio..!! Jamen, vet du inte att 70 är det nya femtio?!” Helt relevant. Livet är ett äventyr och absolut ser vi en åldersförskjutning hos många, inte bara hos Lilian. I denna pysselstund har vi alla åldrar och kunde lika gärna vara fem, eller 20, eller… femtio

Tack Lilian och alla, för vänskap, förbi tid och rum!

Älgar i stan

Älgar, Sergels torg

Ganga är i Stockholm över dagen. Ärendet är att rätta till ryggen. Men i detta nu är det promenad över Sergels torg. Vad ör det som skymtar där framme?

Tre Ljusälgar

Tre älgar vandrar över torget. Säkert vackert belyst på kvällen. Det är då en verkligen förstår vilken lantis en är. ”I vår trädgård har vi minsann riktiga älgar! Det vet vi säkert, Ganga trampade mitt i bajset.” Men det kvittar, även Ljus-älgar gör ett mäktigt intryck. Tänk vad viktig vår koppling till naturen är.

Mat-häng i Palma

Jonas o siri
Vem mer hänger omkring i Palma? Utan samordning råkar vi vara här samtidigt som Siri och Jonas.  ( Siri är Gangas dotter, för den ovetande). Lite olika dagar och med lite olika mission. Siri och Jonas är här med stadiga skor och vindtäta jackor, de är här för att vandra, vilket de gör, vädret för dagen får avgöra ambitionsnivån.

De vandrar i Palma med omnejd och ända borta i bergen i det vackra Valldemossa. Härligt. Även biobesök har de avnjutit med största popcornsbägaren.
Vi fångar in dom över en middag. Siri har funnit en vegan-restaurant med  det intressanta namnet  Compost och vi har maten som ursäkt för att träffas och språka ett tag. Maten är mums i tre rätter. Mycket bättre än vad namnet antyder. Vi förundras över lättheten att få veganmat i Palma. Siri beställer in maten på bästa Spanska och vi andra känner oss lyxigt omhändertagna. Och så pratar vi – vi pratar så vi glömmer att fotografera.

Rurik äter
Ja, det är ett känt fenomen. När maten kommer in går våra hjärnor på pausläge. Se här  ovan tex.  Tidigare under veckan var vi  på en annan kultig vegansk restaurant, Bon Lloc.  Den äldsta i Palma och har funnits sedan 70-talet. Det är fyra rätters middag, bara sätta sig till bords, sen svischar rätterna in, en efter en. Fantastiskt och supergott. Ganga beslutar sig att ta en bild på varje rätt….
Men det blev bara en bild på salladen, sen kom den goda soppan (rätt nr 2) och sen kom grönsaksbiffen (rätt nr 3) och sen kom kakan (rätt nr 4). Vem har tid att ta bilder då??

Bon Lloc

På fönstret står att läsa, att restaurangen är vegetarisk, men vår menu var vegansk. Bara och äta! Det är många yogastudios i Palma. Det har säkert hjälp staden mycket att lyfta sin hälsoprofil. Det var en stad som funkade bra för oss veganer, det är vi glada för.

torg i Palma
Sen tar vi oss ut i staden och har energi både att hitta fel och hitta rätt. Oavsett om en är på vandrings semester eller inte, så blir det mycket gående.
Nu är vår lillsemester över. vi fick några dagar med sol, ljus och bättre temperaturer. Allt medan första snön kom och la sitt täcke över Östergötland. Det saknar vi inte alls. Några dagar bland palmer, apelsinträd och en överdos av Miro, känns som ett bra sätt att ladda för Svensk vinter.

Palma-häng med Miro

På fundacio Joan Miro

Nu ska det avslöjas: vi är på Mallorca för vi ville hänga med Miro. När vi förstod att vi förra året var på Mallorca och inte förstod att han stora museum var där, beslöt vi ha som mål denna vinter åka hit. Nu är vi här. Mallorca bodde stor del av sitt liv på Mallorca med sin familj och i Palma känns han fortfarande väldigt närvarande med sin konst. Han har verkligen satt djupa spår här.

Rurik vid Miro museum, Mallorca

Mallorca är storstilat, kulturälskande. När vi väl kommit innanför de närmast osynliga öppningen mot gatan till museet, möter oss en värld i stora proportioner. Vi känner oss som små puttisar som glassar omkring i denna värld som från början var platsen för Joan Miros hem och atelje, numera också ett stort museum med hans konst.

Fundation Joan Miro, interiör

Vi som har rest så långt för det här, tycker nog det är lite väl långt mellan bilderna. Det är elegant rymd, men vi ville sett MER. Men synd att klaga, vi får massor.

Tre bilder, Miro

Men vi hittar många favoriter, men saknar mycket ändå. Vi är ju hungriga, Mirohungriga.

Kakelvägg, Miro, cafeterian

Gangas favorit är nog väggen i cafeterian.

Ganga tittar in i Miros atelje

Men, det med mest feeling är ändock att få uppleva Miros stora atelje. Helt som det var när det begav sig.

Miro atelje

Med giriga ögon tar vi in allt. Arbetsytorna, borden med bockar oh borden på hjul, mängden stafflier, alla dukar som väntar och alla spännande penslar. Platsen har en kraft. Bilderna som står här, färdiga o ofärdiga är inte dekoration, de är nästan magi, de är djupt informationsbärande.

Miro, bild

Kanske berättar hans bilder om, var i Universum vi kommer ifrån?

Vi vandrar vidare och nästa dag besöker vi ännu ett konstpalats i Palma, här mer naturligtvis mer Miro och Ganga fortsätter att nära sin teori att Miro egentligen var ett UFO som gav oss ny uppgraderad information om vem vi är och om våra vänner i Universum.

Teaterkostymer av Miro

Ovan är det teaterkostymer som Miro skapat. Vi ler med hela oss. Miro var verkligen sin egen. Det är kaxigt, snällt och galet på en och samma gång. Vilken planet kommer de här i från??!

Fullmåne, katedralen i Palma

Vi är så bestämda i vårt Miroletande, att långt in på natten, i fullmånens sken, letar vi -och finner.

Mirovägg vid katedralen

Vid den anlagda sjön framför katedralen finner vi en stor keramisk vägg. Han har liksom tecknat konturerna med ett stort tjockt rep som han halvt begravt i leran och sedan tagit bort, det ger en reliefverkan åt bilden som han sen målat i starka färger.

Ganga, fika, Palma

Vi till och med hittar en av hans favorit ställe på en anonym gata. Ett stiligt äldre cafe där han lär ha sippat varm choklad och ätit mandelkaka. I brist på information från personalen bestämmer vi helt enkelt själva, vilken som var Miros stol, så vi bjuder in honom att sitta med oss.

Rurik, mandelmjölk

Eftersom de endast hade ko-mjölk i chokladmjölken, fick vi ta andra alternativ. Rurik drog vinstlotten med ett glas mandelmjölk. Det lät ju urmesigt, men visade sig vara en otroligt kulinarisk upplevelse, hemlagad tjock och med många djupa smaker. Vi är övertygade om att även Miro ibland tog ett glas av denna mandelmjölk.