sista hösten

Publicerad den 6 november, 2016 av gangaochrurik

Rurik packar bilen
Vi var i skåne. Ett av ärendena vi hade, var det här, att packa ner och få hem vår konst som varit på Stan, i Helsingborg.

Höstlöv
Efter att ha kollat väderleksrapporterna väldigt noga och väldigt många gånger, beslöt vi oss för att åka. nu går vi här och njuter HÖST. Löv, nyss fallna från lövträden. Lagom skön temperatur, sådär 10 grader. (Hemma i Östergötland börjar temperaturerna gå mot noll)

Känns som stövlarna är ute o går med mig. Näbbstövlar som jag haft förkärlek till hela livet. ”Ohh, så fina stövlar!!” De får uppmärksamhet gång på gång och jag blir alldeles förvirrad. ( o nöjd)

Stövlarna promenerar i väg till Danmark och eftermiddagen är vi på Ordrupgaard och tittar på Monet.

Det är vi och alla andra pensionärer som har tid att titta på konst, sådär mitt i veckan. Det är en fin Monet utställning, man får verkligen känslan av den nörd, närmast vetenskapsman, med totalt fokus på ljuset och färgen.
Men, även om där är någon av hans stora bilder där, nog saknar man och längtar efter att få uppleva hans stora gigantiska näckrosbilder.
måste erkänna att lite saknad bar vi med oss när vi lämnade Ordrupsgaard.
virkade hatten
Vi tar tåget och båten tillbaka till Helsingborg. Sätter oss i bilen och far mot norr…

…den första vintern möter oss. På småländska höglandet börjar det som lite puder…. som övergår till snödrivor…. som täcker marken och träden….

REKLAAAAM för alla utställningar

Publicerad den 5 november, 2016 av gangaochrurik

K-ringen, utställning med Omkultur
Just nu känns det som det är mycket Omkultur -och det är ju kul. Så nu gör vi reklam.
12 NOVEMBER kl 12 startar utställningen i MOTALA, på K-ringen. Ganga och Rurik är med, liksom flertalet av Omkulturs medlemmar.

Farsdags helgen, 12-13 NOVEMBER, lördag och söndag kl 10 -15 har Ödeshögs Konstförening sin årliga salong, som Ganga och Rurik också med på.
Plats: Kulturskolan i Ödeshög

SÖNDAGEN 27 NOVEMBER, galleri OMKULTUR, ÖDESHÖG öppnar sin JULSKYLTNING, det är ”HÅRDA SMÅ JULKLAPPAR” så, som du förstår, så är det HÄR man ska köpa sina julklappar med klass! vi kommer även att ha PRESENTKORT – vilket är jättebra för kräsna julklappsmottagare som sen själva kan gå till galleriet och välja och vraka bland allt det vackra och spännande som vi har att erbjuda.

Rikedom

Publicerad den 2 november, 2016 av gangaochrurik

Är på besök hos Mammi o Pappi; Mor och Far. Nu ska vi äta frukost. Vi småmyser mest hela tiden och jag tänker på ett Indiskt uttryck:

Att ha bägge sina föräldrar vid gott liv, är stor rikedom. De här föräldrarna är det krut i. Det kan jag lova. Vi e rika! Det känns skönt.

Sen är det kanske en annan historia, att vi blev bjudna på en underbart god vegetarisk middag där en av rätterna var gratinerad purjolök…. som slutade med den största rikedom på gaser i magen vi någonsin upplevt. Den ena av nattens långa, utdragna fisar hann liksom inte ta slut, innan nästa tog vid. Det är krut i purjolök!!

Åsså majsen

Publicerad den 30 oktober, 2016 av gangaochrurik

MÅSTE bara visa. Vi har fryst in de sista majskolvarna från landet. Finns det nåt vackrare??

Någon var så svart, så svart att den hade passat på halloween. Den här majsen kallas för brödmajs, inte så söt, lite tuggigare. Bara fördelar.

Hämta middagen

Publicerad den 30 oktober, 2016 av gangaochrurik

På Gangas lott brukar hamna att gå ut och fånga in middagen. Dagens uppdrag: ”hämta ett kålblad” Har du någonsin sett ett så fulländat kålblad! Grön-blå skimrandes med lite vatten som pärlar sig. Vackert böjd i formen, ett mästerverk helt enkelt.

Det är intressant, för den här kålsorten, broccolo, tror den är Italiensk, vi kallar den för Italienaren, har liksom aldrig imponerat.så i år tänkte jag, nu sätter jag de sista fröerna, sen köper vi inga nya….

ja, vad händer? Den Visar sin absoluta skönhet, och storhet. Undras om man kan leva utan sån här kål i sitt kålhus? Antagligen inte. Den har växt sig in i vårt hjärta.

Det gillar vi.

MonumentalMuttan

Publicerad den 23 oktober, 2016 av gangaochrurik

sista penseldragen på stormuttan, Kerstin och Vivian
MonumentalMuttan är stor – Det är liksom det som är charmen. nu ska den bli klar, idag. Det var målet. Det gick alldeles utmärkt. först en kopp te och lite fika, lite taktiksnack: -vad är viktigt, vad ska vi prioritera. vad ska vi lyfta fram eller förändra.
Sen körde vi.

Detalj på storMuttan

På med skön musik och sen föll vi alla in i tystnad. Det är spännande att måla tillsammans, det är inte alls självklart att det fungerar. Övergångarna mellan olika personlighetsstilar ska ju helst inte bli för tydlig. Att helheten fungerar är målet.

över delen av Megamuttan
Nu är vi klara och extremt stolta. det är nu den försiktiga frågan kommer. ”Ganga, vad tänkte du vi skulle göra med den här när den var klar”
Alltså, den är STOR dryga 3 x 5 meter. Den finns liksom inte riktigt nån vägg som är stor nog för den. Men det där med att få plats på en vägg -det är gammeldags tänkande. vi får helt enkelt vara innovativa. Den får antingen ligga på golvet som den gör, vid en framtida exponering eller hänga från vägg och ligga ut på golvet. Kommer bli bra.
Men just nu finns inga färdiga planer för den
Det viktigaste när vi gjorde den var att den var stor och inspirerande, att alla fick plats att jobba med den samtidigt.

MegaMutta klar
Imorgon får vi vika och rulla ihop den – mycket försiktigt. Idag njuter vi av att den är både klar och väldigt fin.
Hurra

Två i lägenheten

Publicerad den 22 oktober, 2016 av gangaochrurik

Har ju inte presenterat Ritas lägenhetskompis, Bona. De var klasskompisar under förra årets studier.

Nu gör det faktum att de är två, det lättare för dem båda, att bo bra. Bona är från Korea och pratar charmig asiatisk engelska. Så himla söt och trevlig. När jag åkte kom hon med en present till mig.

Ett smycke, gjort i Korea. Det gjorde mig väldigt glad, smälte hjärtat på mig. Den bär jag stolt nu. -Thank you Bona❤️

Konst i Milano

Publicerad den 22 oktober, 2016 av gangaochrurik

”Jag tycker absolut ni ska gå till Fondazion Prada” sa en andra dotter, Ella, när Milanobesöket kom på tal. Rita tar sig hit med sina Milanobesökare, och det är imponerande, verkligen, för en konstdiggare.

Men först laddar vi med en andra frukost. Rita upplyser om att, nu är vi något barabariska -som äter till kaffet. Det ska man ju naturligtvis högtidligt dricka efteråt. Men det var himmelskt gott alltihopa, kan jag säga, även intaget på ett något barbariskt vis.

Bara byggnaderna till Fondazione Prada, är spännande och det byggs fortfarande.

Ett av byggnaderna är ”Golden House”. Tveklöst storstilat, är det byggt av modehuset PRADA. Den nya generationen, som övertagit modehuset, har också ett starkt intresse för konst. Som både är synligt i deras modevisningar och med det här komplexet. Men det viktigaste -hur e konsten?

Rita väljer vart vi går, jag håller med. En stor utställning av KIENHOLZ lämnar en inte oberörd.

Tvärtom, väldigt berörd och omtumlad, arg och ibland vill man nästan backa ut ur rummet. Livets karusell är spännande där man även kan snurra på ett hjul och blir tilldelad ”ett liv” som man får bli bekant med .

Sällan att konst berör så mycket att blodtrycket höjs. Men så skedde. Tydligen inte bara på mig, den här installationen, som är rätt gamal har blivit vandaliserad några gånger.

I andra byggnader var man medskapande

Eller modigt stoppa in handen

Men här var verkligen mycket. Nya byggnader nya tonarter. Men ändå, med de nya ögon jag fått, tittar man ändå med mer skärpa efter konst skapat av kvinnor och efter kvinnliga infallsvinklar…

Vi gottar runt och njuter, även av en stillhet. Men den är nog tillfällig. ” har aldrig upplevt det så lugnt” säger Rita. Idag, tidig fredag känns det som de har specialöppet för oss. Inte dumt alls. Det gillar vi.