Från ateljén, februari

Nix pix, Rurik får inte så mycket som hålla i en pensel de här dagarna efter hjärtingreppet med ballongvidning -en pensel väger ju inte så mycket, så det hade nog gått, men han får ändå välja att ligga på soffan och njuta av vad han presterat tidigare i år, just nu är det återhämtning. Ikoner, ni vet, alla de där momenten. Plattan som ska väljas, som ska grundas och grundas och slipas o allt det där.

Till sist kommer ju faktiskt den där dagen då man får måla bilden -IKONEN. Njutning. De är de där Svenska kvinnliga helgonen som är på gång. dom är ju inte så många. Men de är några stycken i alla fall. Här ovan är Heliga Anna av Novgorod.
Heliga Birgitta är också gjord. Det har ju varit mycket bonader ett tag, men nu är det ikoner på gång.

Djuren och speciellt fåglar har fått Gangas uppmärksamhet. Att djur har fler känslor än vi förr trott upplever vi ofta här, så som vi bor och är dom nära. Njutning är spännande. Inte bara människor som njuter av en vacker solnedgång. Ovan ett försök att fånga korpen och den sena, kalla skymningen.

-och HOPPSAN, nu hände det nåt igen. Insekter!! känns inte som det är den enda, fler vill komma. Kul när nåt nytt kommer in i sinnet. Kroppen nästan hoppar av iver, ändå vet i alla fall Ganga, att de där små stunderna med måleri inte duger. I stället så tankar jag mentalt och hoppas att när de där riktiga målardagarna kommer, att allt synkar och färgen flödar.

Processen. Bilder växer fram

Vatten bild 1

Måla tar sin tid. Skönt med koncentrerad tid. Ganga skissat upp ännu en vattenbild. Först, grovt lägga upp linjer och riktningar. Hitta placeringar.

Vattenbild steg 2

Nästa steg är att korrigera, gå närmre. Vad är viktigt? Helhet och abstraktion, fokusera in och fokusera ut.

Tredje omgången, dags att lösa målarknutar. Det som inte gav sig enkelt. Vattenblänk runt kropp, nåt blänk på botten ovs. Nu får tavlan vila, några veckor. Ska sitta i soffan o titta, blandar felsökning med att njuta av det som blivit.

Sen blir det dags att fixa det sista, de små korrigeringarna. Men det är i framtiden. Det brukar vara bra att låta en bild mogna till sig ett tag.

Uggla, intuitiv

Ugglan blev målad på lite annat vis. Känt in, tagit in ugglan innan. Både visuellt och känslomässigt. Tittar på bilder och försökt känna den i kroppen. Sen e det bara att släppa och färger o linjer får lov att dansa. det som känns ”bra och spontant”.

Först linjer, sen ytor.

Uv, nästan klar

Det brukar vara bra att ställa bilderna upp och ned ibland. Så var det den här gången, sen visste bilden liksom, hur den ville bli målad.

Nu får även den vila, så får vi se om den är klar, det kan man inte riktigt veta med en gång. Tiden behövs.

små osköna figurer

moody Teddy by Ganga

Ibland är det skönt att måla anti.
Jag har suttit med ”det där sista” med flera tavlor. Små detaljer som kanske knappt syns för andra. Men ändå på nåt konstigt sätt gör stor skillnad.

Man måste liksom gå in i ett helt annat tonläge inom sig för att se,korrigera och göra de där små puffarna. Efteråt är jag helt mossig… – lilla morran vaknar. Varför måla rosa om man kan måla svart?!!

litle Morr, by Ganga
Tänk det är verkligen ås skönt att måla -och precis som musik, så finns där tonarter precis för det man behöver i stunden.

Kände mig verkligen som en ny människa efteråt. Det är kraft i att måla djur. I alla fall om de får vara precis som de vill.

Var kom alla tanter ifrån

Idag har vi nästan bråkat om vem som skulle vara i ateljén. Rurik är så snäll, så det blev Ganga. Nu undrar jag, vart kom alla tanter i från?


Den ena efter den andre anlände. Spännande, ibland blir man förvånad.


Tant är ett undervärderat begrepp. Kul att hon hälsar på i ateljén, nu får dom ligga på tork, alla mina tanter.

MonumentalMuttan

sista penseldragen på stormuttan, Kerstin och Vivian
MonumentalMuttan är stor – Det är liksom det som är charmen. nu ska den bli klar, idag. Det var målet. Det gick alldeles utmärkt. först en kopp te och lite fika, lite taktiksnack: -vad är viktigt, vad ska vi prioritera. vad ska vi lyfta fram eller förändra.
Sen körde vi.

Detalj på storMuttan

På med skön musik och sen föll vi alla in i tystnad.  Det är spännande att måla tillsammans, det är inte alls självklart att det fungerar. Övergångarna mellan olika personlighetsstilar ska ju helst inte bli för tydlig. Att helheten fungerar är målet.

över delen av Megamuttan
Nu är vi klara och extremt stolta. det är nu den försiktiga frågan kommer. ”Ganga, vad tänkte du vi skulle göra med den här när den var klar”
Alltså, den är STOR dryga 3 x 5 meter. Den finns liksom inte riktigt nån vägg som är stor nog för den. Men det där med att få plats på en vägg -det är gammeldags tänkande. vi får helt enkelt vara innovativa. Den får antingen ligga på golvet som den gör, vid en framtida exponering eller hänga från vägg och ligga ut på golvet. Kommer bli bra.
Men just nu finns inga färdiga planer för den
Det viktigaste när vi gjorde den var att den var stor och inspirerande, att alla fick plats att jobba med den samtidigt.

MegaMutta klar
Imorgon får vi vika och rulla ihop den – mycket försiktigt. Idag njuter vi av att den är både klar och väldigt fin.
Hurra

 

Bonads-Final

Sisselas kråka
Sista söndagen med bonadsmåleri. Intensivt. Man vill ju bli klar!  Det är nu magin kommer fram och bilderna lyfter.  Lite stjärnor där, lite vitt där, en extra bård…..
Så himla kul att (trots man knappt har tid) titta över axeln och se vad de andra jobbar med.

bonadsmålningar
Ett sätt är att jobba med förlaga när man ska få in tekniken…. fascinerande  hur olika uttrycken blir i alla fall. Men en sak har de alla gemensamt -de är så roliga! så direkta!

bonader, hela gruppen
Så blev det då en hel liten hög av bilder som faktiskt blev klara. Så står vi där, lite lagom stolta o myser.
Men…. det här var ju bara början… det är ju nu vi skulle kunna sätta igång!! göra större, fantastiska saker.
Mmmm säger lärar-Rurik: Nu vet ni hur man gör, och ni kan blanda och grundera. alla moment kan ni. Det är bara att gå hem o fortsätta.
Så blir det plötsligt lite svårt att gå hem, vi drömmer om att  återträffar, att måla ihop nån mer gång, längre fram. Ja, vi får väl se…..
Sen plockar vi ihop våra bonader, färgburkar o färgpåsar och tar oss på mörka vintervägar.

Dop/födelsebilder, bonader, Ganga
En hälsning från Ganga, till klanens minsta, så är det när man har en tant i släkten som målar. Kära babys, nu vet ni vad ni har att vänta av tant Ganga….. små ”dopbilder”

Känsla för veck

bomullstyg
Det är så här Ritas värld är nu. Med ögon för VECK, SÖMNAR och MATERIAL.

Rita färglägger
Måla med tusch, och det ska synas att det är vitt och att det är bomull. Söndagen har vi vigt åt att tuscha.

byxben, läder
Lilla mamman håller tungan rätt i munnen…  Ritas material är ju mer eller mindre hemligstämplat. De använder året till att skapa en portfolio och här har jag stränga order om vad som inte får vara på bild. Så det är Gangas klädmålningar  på bilderna.( utom bild 2 i bomull)

jacka bomull, måla i tusch
Mycket spännande då man fick vara, minst lika planerande som en akvarellmålare och med största möjliga känslighet lämna ut högdagrar och lager på lager lägga ut allt djupare färg.

Gul Sommar!

byrå på plats

Efter många år med en väldans rufflig byrå, skrek den plötsligt en dag: ”jag vill bli GUL”

Det vara bara att sätta igång , nu ska den på plats igen i sina nya gula kläder.

gul byrå
Ohhhh, Ahhhh vi beundrar! Sen kan vi inte hålla oss… Hur ser vår röda vas ut på nya fina byrån….

gul rött
Det blir ohhhh och ahhhh igen. Sen kan liksom inte sluta….. det är som att måla…. eller spela piano. Vi springer omkring o letar röda o orange saker för o matcha det nymålade.

gul-rött stilleben
Det blir allt fler  saker! det här var  kul… men nu börjar det nog bli lite överdrivet….  Mmmmvi e helt enkelt färgNÖRDAR. Gult e FINT!

Elsas dag

Vintergäck o vårsol
solen lyste och fåglarna sjöng på Elsas födelsedag. Men jag… spapplade mest omkring. Sjuk igen, på nåt konstigt vis, och visste egentligen inte riktigt vad jag tyckte.
Men vi åkte alla till Höör, genom ett sago-vackert Skåne. Men när vi kom fram visste jag hur vi skulle göra.

Tina, Calle o Elsa
Vi överräckte presenterna och Elsa höll audiens på trappen, vi gick inte in.Visst räcker det med att ge presenter, man behöver ju inte ge bort en massa baciller, eller vad det är?

Byrå
Elsa fick en liten barnbyrå, som jag målat lite bus på….

Elsa
Jag grät. Sen for vi hem, med bil genom Sverige. Lite snopet, men det var ändå gott att få sett det lilla grynet!
Idag har jag legat nerstoppad, sovit och hostat. Ynklig men lugn. Nu önskar jag innerligt att mina föräldrar får vara friska!

hjärtan