Höstligt och tillbaks i rutiner.

Publicerad den 23 september, 2022 av gangaochrurik

Nu höstar det till sig. På stenplattorna i trädgården hittar vi en väldigt liten groda. Alldeles platt och torr. Ledsna blir vi, för antagligen är det vi som har gått, med fokus framåt och inte sett den lille. Då var det fortfarande varma dagar och som ett minne låg den där torr och berättade sin historia.
Men det är spännande att se -hur likt den inre uppbyggnaden är, i allt liv.
Groda, människa eller ett kattdjur…. när en har lärt sig anatomin, så går det lätt att använda den på alla djur -och det är lätt att se det mänskliga även i ett djur.

Rurik hade inte alls någon groda i sinnet, tvärt om, det är kattdjurets, geopardens, väsen som han fångar. Hösten ger åter tid till måleri. Ska det bli tid för kreativitet -så måste man minsann vika undan tid för det och lägga allt annat åt sidan.

Men det är som med så mycket annat. Man måste hålla igång, som en slags kondis. Det tar liksom ett tag innan man känner att man är på banan. ”Ett tag undrade jag vad jag höll på med!” säger Rurik. Ganga skrattar igenkännande. Men efter ett tag, så går det igen.
Sommarens utställning här hemma gör ju också att vi har plockat undan så mycket material och nu ska vi hitta allt igen! Haha, det kan vara en bedrift bara det.

Men Ruriks geopard….. den gillade Ganga skarpt. visst är den fin!!!

Från ateljén, februari

Publicerad den 22 februari, 2021 av gangaochrurik

Nix pix, Rurik får inte så mycket som hålla i en pensel de här dagarna efter hjärtingreppet med ballongvidning -en pensel väger ju inte så mycket, så det hade nog gått, men han får ändå välja att ligga på soffan och njuta av vad han presterat tidigare i år, just nu är det återhämtning. Ikoner, ni vet, alla de där momenten. Plattan som ska väljas, som ska grundas och grundas och slipas o allt det där.

Till sist kommer ju faktiskt den där dagen då man får måla bilden -IKONEN. Njutning. De är de där Svenska kvinnliga helgonen som är på gång. dom är ju inte så många. Men de är några stycken i alla fall. Här ovan är Heliga Anna av Novgorod.
Heliga Birgitta är också gjord. Det har ju varit mycket bonader ett tag, men nu är det ikoner på gång.

Djuren och speciellt fåglar har fått Gangas uppmärksamhet. Att djur har fler känslor än vi förr trott upplever vi ofta här, så som vi bor och är dom nära. Njutning är spännande. Inte bara människor som njuter av en vacker solnedgång. Ovan ett försök att fånga korpen och den sena, kalla skymningen.

-och HOPPSAN, nu hände det nåt igen. Insekter!! känns inte som det är den enda, fler vill komma. Kul när nåt nytt kommer in i sinnet. Kroppen nästan hoppar av iver, ändå vet i alla fall Ganga, att de där små stunderna med måleri inte duger. I stället så tankar jag mentalt och hoppas att när de där riktiga målardagarna kommer, att allt synkar och färgen flödar.

Processen. Bilder växer fram

Publicerad den 21 januari, 2021 av gangaochrurik

Måla tar sin tid. Skönt med koncentrerad tid. Ganga skissat upp ännu en vattenbild. Först, grovt lägga upp linjer och riktningar. Hitta placeringar.

Nästa steg är att korrigera, gå närmre. Vad är viktigt? Helhet och abstraktion, fokusera in och fokusera ut.

Tredje omgången, dags att lösa målarknutar. Det som inte gav sig enkelt. Vattenblänk runt kropp, nåt blänk på botten ovs. Nu får tavlan vila, några veckor. Ska sitta i soffan o titta, blandar felsökning med att njuta av det som blivit.

Sen blir det dags att fixa det sista, de små korrigeringarna. Men det är i framtiden. Det brukar vara bra att låta en bild mogna till sig ett tag.

Ugglan blev målad på lite annat vis. Känt in, tagit in ugglan innan. Både visuellt och känslomässigt. Tittar på bilder och försökt känna den i kroppen. Sen e det bara att släppa och färger o linjer får lov att dansa. det som känns ”bra och spontant”.

Först linjer, sen ytor.

Det brukar vara bra att ställa bilderna upp och ned ibland. Så var det den här gången, sen visste bilden liksom, hur den ville bli målad.

Nu får även den vila, så får vi se om den är klar, det kan man inte riktigt veta med en gång. Tiden behövs.

Penna på semester

Publicerad den 9 december, 2018 av gangaochrurik

Färgpennor bild1

Hej hopp. Färgpennorna har också semester.

Färgpennor bild 2 av Ganga

Färgpennor bild av Ganga

Älskar att hitta ett café med inspirerande utsikt. Rurik tar det lugnt. Sitter bredvid, sippar caffe. ” nä, jag e för blyg” säger han.

Ganga, teckna

Det är nog jag med, men det struntar jag i. Nöjet att måla tar överhanden.

små osköna figurer

Publicerad den 30 november, 2017 av gangaochrurik

moody Teddy by Ganga

Ibland är det skönt att måla anti.
Jag har suttit med ”det där sista” med flera tavlor. Små detaljer som kanske knappt syns för andra. Men ändå på nåt konstigt sätt gör stor skillnad.

Ututrus. by Ganga

detail and signature, Ganga

Detail, painting Ganga

Man måste liksom gå in i ett helt annat tonläge inom sig för att se,korrigera och göra de där små puffarna. Efteråt är jag helt mossig… – lilla morran vaknar. Varför måla rosa om man kan måla svart?!!

litle Morr, by Ganga
Tänk det är verkligen ås skönt att måla -och precis som musik, så finns där tonarter precis för det man behöver i stunden.

Black bird by Ganga

small paintings by Ganga

Kände mig verkligen som en ny människa efteråt. Det är kraft i att måla djur. I alla fall om de får vara precis som de vill.

Var kom alla tanter ifrån

Publicerad den 17 november, 2016 av gangaochrurik

Idag har vi nästan bråkat om vem som skulle vara i ateljén. Rurik är så snäll, så det blev Ganga. Nu undrar jag, vart kom alla tanter i från?

Den ena efter den andre anlände. Spännande, ibland blir man förvånad.

Tant är ett undervärderat begrepp. Kul att hon hälsar på i ateljén, nu får dom ligga på tork, alla mina tanter.

MonumentalMuttan

Publicerad den 23 oktober, 2016 av gangaochrurik

sista penseldragen på stormuttan, Kerstin och Vivian
MonumentalMuttan är stor – Det är liksom det som är charmen. nu ska den bli klar, idag. Det var målet. Det gick alldeles utmärkt. först en kopp te och lite fika, lite taktiksnack: -vad är viktigt, vad ska vi prioritera. vad ska vi lyfta fram eller förändra.
Sen körde vi.

Detalj på storMuttan

På med skön musik och sen föll vi alla in i tystnad. Det är spännande att måla tillsammans, det är inte alls självklart att det fungerar. Övergångarna mellan olika personlighetsstilar ska ju helst inte bli för tydlig. Att helheten fungerar är målet.

över delen av Megamuttan
Nu är vi klara och extremt stolta. det är nu den försiktiga frågan kommer. ”Ganga, vad tänkte du vi skulle göra med den här när den var klar”
Alltså, den är STOR dryga 3 x 5 meter. Den finns liksom inte riktigt nån vägg som är stor nog för den. Men det där med att få plats på en vägg -det är gammeldags tänkande. vi får helt enkelt vara innovativa. Den får antingen ligga på golvet som den gör, vid en framtida exponering eller hänga från vägg och ligga ut på golvet. Kommer bli bra.
Men just nu finns inga färdiga planer för den
Det viktigaste när vi gjorde den var att den var stor och inspirerande, att alla fick plats att jobba med den samtidigt.

MegaMutta klar
Imorgon får vi vika och rulla ihop den – mycket försiktigt. Idag njuter vi av att den är både klar och väldigt fin.
Hurra

Bonads-Final

Publicerad den 25 januari, 2016 av gangaochrurik

Sisselas kråka
Sista söndagen med bonadsmåleri. Intensivt. Man vill ju bli klar! Det är nu magin kommer fram och bilderna lyfter. Lite stjärnor där, lite vitt där, en extra bård…..
Så himla kul att (trots man knappt har tid) titta över axeln och se vad de andra jobbar med.

bonadsmålningar
Ett sätt är att jobba med förlaga när man ska få in tekniken…. fascinerande hur olika uttrycken blir i alla fall. Men en sak har de alla gemensamt -de är så roliga! så direkta!

bonader, hela gruppen
Så blev det då en hel liten hög av bilder som faktiskt blev klara. Så står vi där, lite lagom stolta o myser.
Men…. det här var ju bara början… det är ju nu vi skulle kunna sätta igång!! göra större, fantastiska saker.
Mmmm säger lärar-Rurik: Nu vet ni hur man gör, och ni kan blanda och grundera. alla moment kan ni. Det är bara att gå hem o fortsätta.
Så blir det plötsligt lite svårt att gå hem, vi drömmer om att återträffar, att måla ihop nån mer gång, längre fram. Ja, vi får väl se…..
Sen plockar vi ihop våra bonader, färgburkar o färgpåsar och tar oss på mörka vintervägar.

Dop/födelsebilder, bonader, Ganga
En hälsning från Ganga, till klanens minsta, så är det när man har en tant i släkten som målar. Kära babys, nu vet ni vad ni har att vänta av tant Ganga….. små ”dopbilder”

Känsla för veck

Publicerad den 9 november, 2015 av gangaochrurik

Det är så här Ritas värld är nu. Med ögon för VECK, SÖMNAR och MATERIAL.

Måla med tusch, och det ska synas att det är vitt och att det är bomull. Söndagen har vi vigt åt att tuscha.

Lilla mamman håller tungan rätt i munnen… Ritas material är ju mer eller mindre hemligstämplat. De använder året till att skapa en portfolio och här har jag stränga order om vad som inte får vara på bild. Så det är Gangas klädmålningar på bilderna.( utom bild 2 i bomull)

Mycket spännande då man fick vara, minst lika planerande som en akvarellmålare och med största möjliga känslighet lämna ut högdagrar och lager på lager lägga ut allt djupare färg.

Gul Sommar!

Publicerad den 18 juni, 2015 av gangaochrurik

Efter många år med en väldans rufflig byrå, skrek den plötsligt en dag: ”jag vill bli GUL”

Det vara bara att sätta igång , nu ska den på plats igen i sina nya gula kläder.

Ohhhh, Ahhhh vi beundrar! Sen kan vi inte hålla oss… Hur ser vår röda vas ut på nya fina byrån….

Det blir ohhhh och ahhhh igen. Sen kan liksom inte sluta….. det är som att måla…. eller spela piano. Vi springer omkring o letar röda o orange saker för o matcha det nymålade.

Det blir allt fler saker! det här var kul… men nu börjar det nog bli lite överdrivet…. Mmmmvi e helt enkelt färgNÖRDAR. Gult e FINT!