Provar. Inte alltid det går att bara lägga ut film här på bloggen.
Men idag har vi hängt konst på galleri Omkultur. Rurik fixar som bäst.
Provar. Inte alltid det går att bara lägga ut film här på bloggen.
Men idag har vi hängt konst på galleri Omkultur. Rurik fixar som bäst.
På hemmaplan, alltså galleri OMKULTUR, firar vi vernissage. Vi minglar runt och njuter varandras och vänners närvaro.
Eftersom det här är VÅR blog, så tillåter vi oss ohämmat att skryta om våra bilder. Titta här, äntligen klar. Ruriks poetiska fågel Fenix bonad! Love it! Nu hänger den på galleriet. Till försäljning.
Det är Ganga o Svetlana som har arrangerat skyltfönstret. Denna gång, helt krasst, enkelt utan extra rekvisita. Förvånat mottar vi hyllningarna,- bästa skyltning. Så kan det gå, när man inte anstränger sig. Så gör vi lite extra reklam för ännu en Rurik-bonad: (fötterna) och för Gangas gouache: ”vem” med alla huvuden.
Men, Maximal vernissage var utlovat, så dagen efter förflyttar vi oss till GÖTEBORG. (Det var väl otippat) vart ska vi?
Ett stort kliv in på galleri THOMASSEN, här är det Carolina Falkholt som härskar.
Det är en utställning i många rum och många nyanser men höjdpunkten är ändock att få kliva ner i det nedre rummet. Helt magiskt!
Gudinnans tempel , det är känslan. Stora mjuka mattor på golvet som påminner om en moské . Vi slår oss till ro. Ganga vill inte gå därifrån ( otippat? :D)
Det blir ett möte med Carolina. Men kort. Hon är ju stjärna öppen, vänlig men alla vill ha en bit av henna. Hennes konst väcker starka känslor, hon har fått möta en hel del, men att se hur en gammal dam, som handlat konst av henne, hon är sannolikt runt de 80, krama o klappa om henne, inser jag att hon också möts av oerhört mkt kärlek och respekt. Inte bara av mig.
Vi är på VIPlistan o hamnar på efterfest. Nu är vi verkligen på besök i verkligheten. Hur går det här till!!? Vi är lite tafatta. Det är stående mat, cool musik, trångt med folk och blippande ljus.
Det är en brokig samling av människor, allt från vänner till… vi börjar fråga, ”vad gör att du är här?”. Det var ju spännande. Damen bredvid är allt som ofta i Hästholmen ( hemma hos oss) och känner väl till Vår konstrunda. -det var ju förvånande, och mannen på andra sidan om oss är konstskribent och har massor att berätta… vad hände sen? My god! Vi är bara vana vid fågelkvitter och färskpressade juicer, så vi var helt utmattade och gick hem till vårt hotell. Helt uppfyllda av upplevelser!
Nya vindar på galleri OMKULTUR. Alla utställarna har fått egen yta att själv hänga. Riktigt bra blev det.
Ganga och Svetlana hjälptes åt med att fixa med skyltfönstret, även där, är det nya vindar -vi tog bort allt onödigt. Bara konst, ingen rekvisita.
Så nu står vi här o tittar in. Känner oss nöjda. I morgon inviger vi den nya utställningen. Vernissage mellan kl 17 -19 det gillar vi.
Här börjar vår dag.snö blåst och en fastkörd postbil.
Dagen fortsätter bland fiskeredskap. Så här ser större delen av galleriet i Ödeshög ut på vinterhalvåret.
Den andra delen, den som fortfarande är galleri, även nu under vintern fyllde vi idag med möjligheter.
Det är en hel del av springa in och ut när vi hänger. Hur ser det ut?
Gröna o gula textilier och grejer som ger ateljé känsla.
Nu börjar vi ju bli mer vana vi att hänga in lokalen och det är mest trevligt hela tiden.
Nu har vi bytt ut all konst. En rejäl uppfräschning .
Just nu känns det som det är mycket Omkultur -och det är ju kul. Så nu gör vi reklam.
12 NOVEMBER kl 12 startar utställningen i MOTALA, på K-ringen. Ganga och Rurik är med, liksom flertalet av Omkulturs medlemmar.
Farsdags helgen, 12-13 NOVEMBER, lördag och söndag kl 10 -15 har Ödeshögs Konstförening sin årliga salong, som Ganga och Rurik också med på.
Plats: Kulturskolan i Ödeshög
SÖNDAGEN 27 NOVEMBER, galleri OMKULTUR, ÖDESHÖG öppnar sin JULSKYLTNING, det är ”HÅRDA SMÅ JULKLAPPAR” så, som du förstår, så är det HÄR man ska köpa sina julklappar med klass! vi kommer även att ha PRESENTKORT – vilket är jättebra för kräsna julklappsmottagare som sen själva kan gå till galleriet och välja och vraka bland allt det vackra och spännande som vi har att erbjuda.
Nu var det dags igen. vi gör en Om-hängning på galleri Omkultur. Beslutet är att göra en delsvis omhängning, så de som ville, bytte ut eller kompletterade de konstverk som redan fanns. Att hänga utställning är nästan som att måla -fast man gör det med andras konst. Nu sätter vi igång.
Även om det bara är Ganga (inte Rurik) som är med i hängningsgruppen, så blir det ett gemensamt engagemang hemma hos hos. ”Hur gör vi lite kul i Skylten?” Ja, det slutade med att Rurik tar fram favorit sprayfärgerna och vår skottkärra ( som nu inte kan använda hemma på ett tag) blev väl-pimpad. Sen rullade vi ihop mattor och var vid sjön och skar vass. Allt för konsten.
I andra delen av skyltfönstret blev det både spade och potatislåda. Två mattor i sköna höstfärger fick också bo i fönstret. Sen plockade vi ut konsten. Tänk de små fåglarna som kurade såg så höstlika levande ut vid spaden – det blev en känsla av jord och höst.
Ambitionen med skyltfönstret är så klart att den ska vara spännande och inbjudande men också att helst alla ska vara representerade.
Det är rätt många meter skyltfönster och det är nog nåt vi får lära oss -för att göra det absolut maximala av det. Men, vi är nöjda. Denna gången la vi mycket energi på att fönstret skulle fungera.
och eftersom det här är vår egen blog, så kan vi ju vinkla presentationen lite till vår egen fördel. Här syns då Gangas Krokodiltavla i mitten – omringad av enbart helt fantastisk konst. Vi, både Ganga och Rurik, är så glada att vi är med i Omkultur. alla är verkligen så duktiga och med sitt eget uttryck.
Ruriks Ikonvägg
Rurik har en Ikonvägg, förutom att han har med bonader.
Ganga har bytt ut en del Muttor, nu finns FineArt-trycken här. Kom och köp!
Vi har en intensiv dag. Lite vana är vi nu, både vid lokal och varandra. Ofta är det bara tyst och alla jobbar intensivt med att få till det, sen stoppar vi, kollar tillsammans och tar sats igen. hitta rätt plats till allt och sen hitta rätt längd på alla linor. Det tar sitt tag.
Men allt hittar hem, tycker vi och nöjda kan vi till sist konstatera att vi är klara.
Vi kikar på Ruriks blåa Fåglar och allt det andra i skylten, skulptur-ormarna ringlar sig upp ur mattan. Ja, ett litet egoistisk vinkling på inlägget, men under hängning är det bara ett som gäller; ”alla barnen ska vara lika nöjda”så är det. och det är skönt att man kan fokusera så på helheten, så det nästan är en överraskning på slutet var ”man själv” har hamnat. nöjd är man bara om helheten fungerar.
Väldans nöjda är vi, det är bara Karin Langhart och Ganga som är kvar när vi låser. Det blir ett glädjeskutt innan vi skiljs åt.
Vad har vi gjort den sista tiden?? Vi har roat oss med invigningar. Kolla här, galleri OMKULTUR invigs och det är silllunch på torget i Ödeshög(vilken fantastik tradition, att äta tillsammans på toget, de startade med det 1983, alltså en mer än trettio år gammal tradition!) . Invigningarna sammanföll med Svenska flaggans dag, 6 juni, vilket gjorde allt extra festligt.
Högtidligt värre, Ganga blev riktigt rörd. Trumpojkarna gick först och sen kom de föreningar och organisationer som jobbar mycket för bygden med sina fanor som de bär till samlingen på torget.
Det var mycket som skulle invigas denna dag. Torget är omgjort och en ny skulptur mitt i rondelen ( gjord av Mattias Liljeqvist) – vi hade vårt fokus på galleri OMKULTUR. Här blev det högtidligt med avklippta band och borttagning av brunpappen för fönstret.
Så var det konstnärsmingel, Här är Rurik med Gebbe Björkman och Kerstin Grönvall.
och så släpptes det massor av gula och blå ballonger upp mot den fantastiska sommarhimlen. Riktigt festligt!
Sen gick det bara någon dag ( vi hann bara ta några andetag) så kör vi till Vadstena -och möter hela Tjej Vättern. Om du inte vet det, så kan jag omtala, att runt Vättern –där cyklas det!! Speciellt i dessa tider!!
Så var vi på nästa invigning. Vi kände oss som en levande del av Vadstenas kulturliv när vi var inbjudna till vernissagen av Prins Eugens utställning på Vadstena Slott.
Spännande, förutom prinsens tavlor var där foto. tex facinerande bilder på den tidens gigantiska halmberg
Och Eugens bilder, man inser hans facinering av halmens gyllene färg, och himlens alla blå färger..
Prins Eugen hade alltså bostad och atelje här utanför Vadstena, i Örberga. Och han har målat massor av Vättern -Omberg -Örberga -åkrar -himlar.Ganga går o vinglar med glaset och njuter, fina bilder och gratis dricka med vernissage-snittar
Det var stilligt värre och vi fick fjäsk, hade beställt glutenfritt veganmat och de klarade de galant!
Vadstena är en stad med resurser. Det blir nationalromantisk musik. Piano och sång av bästa klass, elever från Vadstena akademin.
Så klipptes det obligatoriska blågula bandet, av kommunalfullmäktiges ordförande och Landshövdingen -och eftersom vi, Ganga och Rurik tycker, att allt i hela handlar om oss -är härmed Ganga och Ruriks kultursommar invigd.
Som de Kung och Drottning vi är, i vårt eget kungarike åkte vi sedan nöjda hem . Nu pustar vi ut efter allt glam, vi stackars enstöringar har fått en dubbledos som räcker länge… nu får vi kulturera grönsaker ett tag framöver, det blir bra det.
Ska det bli en utställning, så är det bara en sak som gäller….. tavla för tavla. Kerstin Grönvall ställer sig pallen och drar i trådarna.
Nu skapar vi galleri Omkultur i Ödeshög. Medlemmarna anländer med bilder med sina verk. vi tar emot, ställer ut och upp.
andra har med sig bord och ställer upp själva, som Lasse Frisk med sin keramik.
Stig blom, silversmed, monterade skåp och la mycket tid på att putsa. silver ska blänka.
Vi tittar på skyltfönstret. tio meter….. att göra spännande. Helst vill vi ha alla representerade även här i fönstret, så klart. Det tar sin lilla tid. vi vandrar runt, provar, pratar. Att hänga en utställning är närmast som att skapa en bild. Så fort två verk kommer bredvid varandra – så börjar de prata, man vill ju att det ska vara ett spännande samtal, om färg och form och innehåll.
Idag är vi grundläggande. Tillverkar upphängningstrådar och bär saker, än hit o än dit, känns det som. Men det formar sig. blir en utställning.
Tveklöst är Vivian Mansfield vår upphängnings general. det här har hon gjort mycket i sina dar. Med flinka fingrar slår hon de magiska knutarna och tavlorna kommer upp.
Vi är jätteglada, är del av en stor lokal vid Ödeshögs torg. när man kliver in genom dörrarna kan man snart, köpa delikatesser…. honung, rökt fisk och annat och till höger kommer galleri Omkultur att breda ut sig. Allt är klart och öppnar den 6 juni, samma dag som det nya torget här invigs.
Det är stort och fin. En riktigt rolig utmaning att ställa i ordning.
Det blev en lång kväll, energin går upp och ned. Pauserna blir viktiga. Avbrott och plötsligt ser vi nya lösningar.
Om du någonsin varit med och hängt utställning, så känner du till det där förnöjda kvittrandet det blir då man tycker att nu…NU blir det bra. När svårlösta pusselbitar kommer på plats.
Väggar börjar bli klara och klockar närmar sig midnatt…
Vi gör oss lite hemlighetsfulla, med brunpapp för. sen åker hem och sover den nöjdes sömn.