Maximal Vernissage

På hemmaplan, alltså galleri OMKULTUR, firar vi vernissage. Vi minglar runt och njuter varandras och vänners närvaro.


Eftersom det här är VÅR blog, så tillåter vi oss ohämmat att skryta om våra bilder. Titta här, äntligen klar. Ruriks poetiska fågel Fenix bonad! Love it! Nu hänger den på galleriet. Till försäljning.


Det är Ganga o Svetlana som har arrangerat skyltfönstret. Denna gång, helt krasst, enkelt utan extra rekvisita. Förvånat mottar vi hyllningarna,- bästa skyltning. Så kan det gå, när man inte anstränger sig. Så gör vi lite extra reklam för ännu en Rurik-bonad: (fötterna) och för Gangas gouache: ”vem” med alla huvuden.


Men, Maximal vernissage var utlovat, så dagen efter förflyttar vi oss till GÖTEBORG. (Det var väl otippat) vart ska vi?


Ett stort kliv in på galleri THOMASSEN, här är det Carolina Falkholt som härskar.


Det är en utställning i många rum och många nyanser men höjdpunkten är ändock att få kliva ner i det nedre rummet. Helt magiskt!


Gudinnans tempel , det är känslan. Stora mjuka mattor på golvet som påminner om en moské . Vi slår oss till ro. Ganga vill inte gå därifrån ( otippat? :D)


Det blir ett möte med Carolina. Men kort. Hon är ju stjärna öppen, vänlig men alla vill ha en bit av henna. Hennes konst väcker starka känslor, hon har fått möta en hel del, men att se hur en gammal dam, som handlat konst av henne, hon är sannolikt runt de 80, krama o klappa om henne, inser jag att hon också möts av oerhört mkt kärlek och respekt. Inte bara av mig.


Vi är på VIPlistan o hamnar på efterfest. Nu är vi verkligen på besök i verkligheten. Hur går det här till!!? Vi är lite tafatta. Det är stående mat, cool musik, trångt med folk och blippande ljus.


Det är en brokig samling av människor, allt från vänner till… vi börjar fråga, ”vad gör att du är här?”. Det var ju spännande. Damen bredvid är allt som ofta i Hästholmen ( hemma hos oss) och känner väl till Vår konstrunda. -det var ju förvånande, och mannen på andra sidan om oss är konstskribent och har massor att berätta… vad hände sen? My god! Vi är bara vana vid fågelkvitter och färskpressade juicer, så vi var helt utmattade och gick hem till vårt hotell. Helt uppfyllda av upplevelser! 

Idolmöte

Ganga erkänner, Carolina Falkholt är beundrad! För sin estetik, sin kraft, mod, åsikter och obegränsade uttryck. Nu även för sin trevlighet och mänskliga närvaro. Hon välte nästan Sverige när hon målade en fantastiskt vacker, livsbejakande kvinna som visar fittan -på en skola ( där detta ord, används dagligen och skrivs på toaletten)

Vi är i Jönköping. På Österängens Konsthall är det Carolina Falkholt som både stället ut och graffittar en vägg. Men i kväll är det Artist Talk och vi är här. / I efterdyningarna på väggmålningen i Norrköpingsskolan delades Sverige i två delar, för och emot det skamlösa att måla fittor offentligt. Det var i den vågen som Ganga gick med i fittkonstgruppen i Stockholm och oj, va mycket roligt det har kommit ur det.


Hon berättar mycket: om sin arbetsprocess som ofta utgår ifrån ord, o gärna de där orden som vi knappt tillåter oss att uttala. Hon berättar om ”kroppsforskar” fascineras av människans förhållande till sin kropp, inte bara fittan ( som väl är det som hon är mest känd för, kanske) utan händer öron o allt möjligt.(utställningen heter Örat mot marken).


Något hon inte nämner, men som vi noterar, är hur omsorgsfullt hon själv använder kroppen. Inte kaxigt eller provocerande -bara lugnt tydligt, kraftfullt är det ett kroppsspråk som man annars , utan att ifrågasätta, kallar manligt. Med den förståelsen jag har nu, från yogan, kan man egentligen kalla en pose med fingertoppar riktade mot könet för en MUDRA, en energiskapande position som ger kraft till baschakrat.


Lyckli,g blir det en idolbild… men kolla kroppsspråk, medan Ganga står med armarna ner o huvudet lite på sned, tillåter sig Carolina att ta en naturlig plats. Inte på Gangas bekostnad -sån är hon inte, utan bara helt naturligt. Men vilken helt annan utstrålning det blir! Det här var en uppfriskande insikt. Jag tror jag ska öva kroppsspråk -kroppens uttryck förändrar även ens tankar, det ska man komma ihåg. Inget att förlora. 

Därutöver hoppas vi på fler möten med Carolina. Vi vill hon ska komma till oss, här vid Omberg. Vi smider planer!

mutta på väggen!

Snipa

Muttan är  här nämd som snipa! Det är verkligen muttans år! Hurra!  Här är det en helt underbar bild, målad av ”Blue” Carolina Falkholt, Nyköping vrider sig. bilden är beställd och målad på skola i stan.  Vackert eller vulgärt? Förnedrande, förlöjligande eller kraftfullt, inspirerande och respektfullt? Skolledningen vill att hon ändrar i motivet och Blue står på sig! Det liksom bara är så att den djupa feminina kraften bubblar upp till ytan nu.

Blue är underbart duktig o inspirerande tycker jag, i sin graffitikonst. Så underbart känslig och storslagen med en färgskala som lämnar mig med ett stort leende. kolla hennes bilder, googla på Carolina Falkholt!

Samtidigt i vårt land ,lyfts  förnedring upp till ytan. Märkliga domstolsbeslut då det gäller våldtäkt och gruppvåldtäkt.Det sker i Sverige och det sker i hela världen, och nu verkar det komma upp till ytan ordentligt. Det som förr bara sopades undan, lyfts nu upp och vi blir upprörda, både män o kvinnor! Vi är så innerligt trötta på det gamla. vi är på väg in i en ny värld med raketfart (det hade gärna fått gå ännu fortare)  och jag är helt övertygad om att det blir ingen ordning på den här planeten om vi inte kan behandla alla med medmänsklig respekt.  Det är ur den kvinnliga kraften som kreativitets föds…. så när det kvinnliga omfamnas med respekt kommer  lösningar för en bättre framtid skapas på ett lättsamt sätt, det kommer att förändra allas vårt kollektiva medvetande…. vi behöver verkligen nya lösningar på alla plan. Vi har tagit allt för många koncept för sanningar, allt för länge. Mer kreativitet, mer Mutta på väggarna!