Fjärilsfrossa eller bara larvigt

fjärilar
WAAAooooo ropar Ganga när hon går genom trädgården. Det fladdrar runt buskar och runt mig när jag går. Vet inte om jag sett så mycket fjärilar i Sverige sen jag var liten. Lyckligt slörpar de nektar och flyger efter varandra som fjärilssnören.

larvig vila
”Får jag visa?” Rurik drar iväg till rödboken, han har hittat ett helt bo med blivande fjärilar. Eller…..

fjärilslarver
….i alla fall är det det vi tror. Att det ska bli nya fjärilar. ( bäst att erkänna okunnigheten med en gång.) Men, de satt ju på en annan gren i förrgår?? Vi tittar på de söta larverna, de sitter tätt, alldeles stilla. Mätta? Sover? Håller på att förpuppa sig?? tja, vi vet inte, men vi upplever deras trygga förnöjsamhet, där de sitter tillsammans.

aväten gren
Rurik hittar grenen de hade suttit på två dagar tidigare. visst är det facinerande. De åt upp allt på grenen, sen måste de ha gjort sig stort besvär, för att kravla IN och sen UT på en ny gren…. tillsammans. vilken kollektiv känsla, tänk att sånt bara kan finnas på plats i den inre styrningen i deras beteende?!

skott
Lite hyfs hade de också – de lämnade skotten som är anlag till nästa år – så de dödande inte grenen…… är inte det också fantastisk inre programmering?
fina fjärilar
Massor av olika fjärilar förgyller vår dag, det är bara att njuta!!

 

Purusha, vittnet

himmel 1
Det enda man kan vara säker på  -är att allt förändras. Har du hört det förr?
Visst, sant, men bara en del av sanningen.
Ganga skriver och Rurik läser, nu blir det kommentarer. Tillägg i tjockare stil. Läs o njut.
Verkligheten består av två världar fast, ändå, det finns bara en, och den du upplever just nu, den fysiska världen är ständig förändring. Men du är även en annan verklighet – som är lika verklig…… som är oföränderlig och total stillhet. Den senare är inte lika lätt att uppfatta. Men du minns den….

vatten1
Yogan har ord för det här: Prakriti och Purusha. Vackert.
Prakriti är världen av ”upp på morgonen- jobba -handla – betala räkningar- vänner – köra bil – titta Tv -kolla blogg-träna-sova ” allt det där i den yttre världen. Det är mer än så, även våra andliga krummelurer, chakraupplevelser, kundalini, visioner av det Gudomliga – även det är del av Prakriti, den yttre världen. Purusha – det oföränderliga – stilla – tidlösa, finns också, men vi förlorar oss i det förstnämnda och upplever antagligen inte den där tidlösa aspekten.  Men utan Purusha, orkar vi knappt leva.  Utan Purusha – kan vi inte leva. Purusha är bakom allt, det man kallar ”vittnet” – det som ser. Det är total stillhet.  Oavsett om vi märker det eller inte så är det en kvalite som genomsyrar allt – och upprätthåller det. Du kan jämföra det med en muffins……. det fysiska livet är själva muffinsen ( Prakriti)  och  muffinsformen är Purusha ( stillheten- det oföränderliga) Det strukturerar den här världen vi lever.
Ett annat sätt att uttrycka det är att Purusha är HAVET och vågorna är Prakriti. Utan Hav inga Vågor…. Vågorna skapas av och ur Havet…
Båda världarna är verkliga, och vi behöver båda för att fungera. Problemet är bara att vi förlorar oss i vågskvalpet, i Prakriti, alltså.

himmel 2
Det är det här som är yogans uppgift. att ta dig tillbaka till Purusha – att få dig att känna att du är hemma i den orubbliga kvaliten.
Om du har utövat yoga, så tror jag att du vet vad jag talar om. En alldeles speciell stillhet börjar anas. andningen blir lugnad, tankarna slutar att springa i huvudet och du blir märkbart både avslappnad och mer närvarande. Ja, det där med att vara mer närvarande kanske inte märks så där rakt av det brukar vara en present som kommer efter ett tag, nån timma, nästa dag eller efter en tids yogande.
det är det här som skapar känslan av att komma hem….. vi öppnar oss för Purusha.

vatten 2
 Purusha….. en smak av tidlöshet, oföränderlighet och det gränslösa. Det räcker med små glimtar av Purusha för att återhämta sig. Men genom upprepning, att ha rutiner, helst dagligen, för sin yoga,  öppnas dörren allt mer, och allt lättare. Lika väl som att ha rutiner för att borsta tänderna kan man ha rutiner för sin yoga.
Ju mer av inre stillhet vi kan känna desto lättare är det att ta förändringar i det yttre.  Ju mer stillhet vi har inom oss desto lättare att acceptera både sig själv och andra för det vi är….   Alla dessa behov av att bestämma, dominera andra… ett sätt att kompensera brist på inre stillhet?

Jaha vad ÄR Yoga då?? Det tänkte jag skriva en del om under hösten. Just nu kan det väl räcka att smaka på Purusha?

Plättar med Mullbär

Mullbärs plättar
Mullbärs Plättar, stundens uppfinning. Men varför inte?  Resultatet var gudomligt! Stora saftiga plättar med busig smak. En blandning av svarta mullbär och de stora mer fiberrik vita Mullbären blev perfekt.

smet, plättar
Ni vet, det där med Rurik och recept…… det blir mellan tumme o pekfinger. Men jag gör ett försök att referera.

recept MullbärsPlättar

1 dl kikärtsmjöl + lite vatten
3 dl mullbär
1/2 tsk bakpulver
kryddor (inte för mesigt)
salt helst svart salt ( sånt där med svavelsmak)

Jaha, nu har Rurik varit med och kollat receptet… nu blir det REVIDERINGAR:
”alldeles för liten sats! Det blir ju bara tre plättar!”

så här ska det vara:
2 dl kikärtsmjöl + lite vatten
6 dl mullbär
1 tsk bakpulver
kryddor (inte för mesigt)
salt helst svart salt ( sånt där med svavelsmak)

kryddor…… det var denna gång ajvan, koriander,kolonji, gurkmeja, svartpeppar, chilli. För att lyfta det, med lite syra, kom lite svarta vinbär med -eller så tar man citron.

Gör smeten förs, den ska vara  ganska tjock och rör sedan ner bären. Smeten ska vara så tjock att det blir som bullar som du måste platta ut när du lägger dem på järnet.
Stek på ganska låg värme, ha inte bråttom. X-tra gott blir det om du strör  Sesamfrö på dem, när de ligger i järnet, innan du vänder dem. Det ger god smak och ser så fint ut.

en bit, plätta
Plättan var fantastisk och minst lika god på kvällen och lika god nästa dag igen!
Ganga sjöng för Rurik, det måste man när maten är så god!

Mullbärs middag
Det här var hela vår middag: Mullbärsplättar med Hummus och en spenatsoppa med tofubitar.
Tack Trädgården, för en god middag.

 

Mullbärs Frossa

Svarta Mullbär
Nu får vi presentera våra Svarta Mullbär. De smakar väldigt olika,  de där Mullbärssorterna vi har, men en sak har de gemensamt i år – totalt överföd!! Nu har de Svarta bestämt sig för att ge järnet.  Så söta och saftiga!! Om jag blundar och äter….. så tänker jag på BJÖRNBÄR!

Rurik bland mullbär
Det är lättare att plocka mullbär ån Björnbär. Inget som stix eller rivs. Men lite trixiga är de – för de släpper taget väldigt lätt. Det är därför det ligger en väv på marken. Märkligt är det, att bären faktiskt har blivit större med åren, det begriper jag inte varför, men de blir allt lättare att plocka för att de är större.
Mullbärshand
De saftar sig väldigt lätt och när man plockat, så är man lätt klibbig. Men vad gör det. Vi plockar allt vad vi kan…. en näve i skålen, en näve i munnen….. allvarligt talat det här är så gott så det borde finnas mullbär i varje trädgård!!
Frukost
Vi äter allt vad vi orkar, rakt av. Men vad mer??  Det är mullbär hela dagen. På bilden är det frukost, men till middag blev det  Mullbärsplättar…..
recept kommer!!

 

resan fortsätter…. Wanås

Wanås, gris
Har du varit i Wanås Skulpturpark??? My favorite!
Stor, Gammal slottspark/ skogsområde där skulpturer finns placerade. Allt får sin egen rymd. Allt blir till en upplevelse! Storslaget helt enkelt.
Wanås-grisen
Det är konst för alla sinnen.  Vi kom dit sent, Tack att ni har öppet fast ni har stängt. Jag Swishade inträdet efteråt, helt enkelt.

Mardröm
Inget konstverk är den andre lik – här är det en gestaltad mardröm. en märklig upplevelse att gå runt i -i skymningen, medan ett annat konstverk -ett ljudkonstverk började höras. ”Mamma?!” ropade en tonnårsgrabb ur skogen. ”mamma!” hörde vi efter ett tag en annan yngling ropa. Ropen efter mamma höll på, olika personer ropade och jag var på väg att börja leta efter mamman, innan vi förstod……
Det var en stark upplevelse.

huset, Wanås
Så himla bra natur och skulptur samverkar. Inte tråkigt en sekund!

wanås, slottet
Wanås Gods har gamla anor. det ligger i Snapphanebyggd. Så hur ädelt och vitt det än är så har här också hänt saker. Bredvid en gigantisk EK som är en upplevelse i sig – där man avrättat Snapphanar och haft krigsråd, där bredvid reser sig….

Wanås, Stigma
….STIGMA. En blodröd vägg. All mänsklig smärta, allt hat, all grymhet, alla krig alla…..

Wanås bord
Ett hus utan väggar, träden, tiden, naturen, växer upp genom  bord och stolar….vackert

Wanås, träd
Men det är mycket det här som är charmen, att naturen får vara så närvarande och medskapa. Naturen lyfts fram och man blir kär i träden och skogen.

Wanås , gult
Ibland subtilt kittlande och ibland blir man bara helt ställd! Vad säger man då man ställs inför en enorm GRÅMUSSLA, mitt i skogen???

Wanås gråmussla
Det är ju helt galet med denna stora betongklump mitt i skogen! Den har etsat sig in i mitt inre, stor klumpig, grå och tyst evig på nåt sätt.

detalj blåmussla
Wanås är MAGI.
Xtra heder åt Wanås som förutom stora konsthallar (som var stängda då vi var där) även är jordbruk, som Skånes största producent av Eko-mjölk och kravodlat. Det värmer att få inse det.
Tack Wanås

BodyTalk i Lund

africa bodytalk
Ungefär så här trodde jag att man skulle få se på utställningen Bodytalk i Lund Konsthall. Med en känsla av att komma nära, i form o känsla fast mer färg. Men….. det är inte lätt att ha fantasier om hur något ska vara. Rurik sa helt brutalt när vi kom in  ”Var ÄR utställningen”  Det var så magert o blekt, det där första som man såg, det var liksom svårt att komma över den där första besvikelsen.
Men  vi fortsatte in och det blev bättre, jag fick mitt lystmäte av blodrött och vilt.

africa bodytalk 1
Fem afrikanska kvinnliga konstnärer ställer ut på tema feministisk, sexualitet och kvinnlig kropp.

africa bodytalk2
Det är en kontinent vars formspråk fascinerar mig, men med en historia och nutid som jag knappt vågar ta in.

africa bodytalk3
Performance var en viktig del och blev som en förklaring till objekten på utställningen. Flera filmer gick hela tiden, med performance från invigningen.

africa bodytalk 4
Bilder säger mer än tusen ord -och visa installationer var verkligen starka.  Det är det jag minns när vi väl kör vidare på vår Skåneresa. Det där andra, som tydligen kräver en instruktionsbok för att förstå, det är inget för mig, det är redan glömt. Jag vill känna konsten, i min kropp, inte i huvudet.

 

Färgstarkt med Elsa

  
Det var ju självklart att vi skulle ha med färg o papper till Elsa. Man vill ju göra färgstarkt intryck. Nu var det så spännande att det var nytt för Elsa.

  
Så spännande att följa hur snabbt hon uppfattade vad det gick ut på. Det blev prickar och streck i vild fart o olika färger. Lite med höger o lite med vänster hand, omväxlande.

  
Inget att ta fel på. Det var lycka och stort äventyr.

  
Så blev det familjefoto…. Vem är stjärnan?

Nåt annat

Lunds domkyrka

Nä, nu gör vi nåt annat. Sammanfattning : Tidig morgon satte vi oss i bilen o vips var vi i LUND. Det gillade vi!

Rurik
Det blev vegomat på Saluhallen… Det gillade vi

afrikansk konst
… Och Afrikansk feministisk konst på Lunds Konsthall…. Den både vi gillade o blev besvikna på

Elsa och Ganga
Sen fick jag äntligen äntligen äntligen hålla om Elsa!! Min brors barn. Det var i Höör.  Det gillade Ganga så nästan hjärtat sprack!

skulptur, Wanås
Nästa stopp, Wanås  Skulpturpark, nära Kristianstad. Det gillade vi verkligen.
skymning
Sen var det natt och vi for hemmåt. Det gillade vi också, men mest av allt gillar nog katten det, att vi kommer hem, det är ju hon som bestämmer denna sommar.

vita Mullbär

stege
Jag vet, lite repriskänsla på det här inlägget, men , det är ofattbart. NU, sa Mullbärsträdet och då mognade nästan allt!! De har aldrig varit så stora….. ja, det är ju då jag tänker (åter igen) mmmm här har jag gått o duschat med  mina frekvens-homeopatiska trädgårdspreparat ”BÄR”  -just det, svarar Mullbären -och nu levererar vi!

vita mullbär
Dom ”vita” mullbären blir liksom svagrosa när de är klara, lättplockade och i år större än någonsin. Ute i handeln om man vill köpa sig ett träd, så är det ofta de svarta mullbären man får.  De är fantastiska de med. Men de vita är mina favoriter. De vita har en egen smak, inte så söta, lite tuggiga – känns väldigt hälsosamma och säkert ett bra alternativ om man vill äta bär, men undvika för högt sockerintag.

Ganga plockar
Egentligen har vi bestämt oss för att städa idag. Det är roliga att stå här, i kvällsolen, bland fågelkvitter, andas frid och plocka bär. En näve bär i korgen….. en näve bär -rakt in i munnen ( så GOTT!)!
Det är dessa upplevelser som verkligen får mig att fundera över PENGAR. Så många som jobbar halvt ihjäl sig för att sedan för sina pengar köpa upplevelser, resor och avkoppling och prylar. När livets skönhet finns precis där vi är, naturligtvis lättare att uppleva en sån här dag, men här, där vi är. Mitt i andetaget, här är skönheten. Det är lättare att uppfatta det, om man inte springer igenom sitt liv så fort…..

Tack Mullbären det far en fantastisk upplevelse.