Efter en konstrunda, som kändes lite uppgraderad, för vad sägs om en hel buss med besökare som anländer och intar platsen på söndag morgon?!
Bilarna stod på rad och vi hade inte en enda paus förrän på söndag eftermiddag-då var här stilla en halvtimma….
Trots det, hann vi med lite häng, med konstintresserade vänner på besök.
Nu ska vi lugna ner oss lite, läka förkylningarna o gosa med trädgården.
Denna bild ovan är, onsdagen den 24 april från i torsdag, en liten vecka sedan. den får vara symbol för hur vi nu typ känner oss: -sådär lagom insnöade med tunnelseende. Sådan är våren. Mer inslag kommer om det, men det är mycket att hålla rätt på.
För en månad sedan blommade krokus så vackert. Men avlöstes av tjocka snöfall. På samma yta är krokusen nu borta och en storslagen ( nyplanterad i höstas) nykomling är på väg upp. Barnsligt förtjusta som vi är i trädgården följer vi det med spänning.
Den har bara börjat. Jättestäpplilja. Hög och vacker är den i våra drömmar. Bilden ovan är från idag.
Ålder är bara en siffra. Gunvald, Gangas far har mycket att berätta och det gör han gärna. Vi kom på besök där de bor i huset där han till och med är född. Det blev eftermiddagskaffe o grattis, fast det var en vecka tidigt.
De fick en present( de fick ju bli lite gemensamt så klart, till både mor o far), värdig en trädgårdsmästar-familj. Vad kan det vara på bilden ovan? Ser ut som en bläckfisk?
Det är en Jättestäpplilja. Herrarna, Gunvald och Rurik gick gemensamt ut och grävde ner den i rabatten.
Nu är vi förväntansfulla. Det här är en flerårig sak som kan bli en bit över två meter hög och med elegant blomning. Mycket spännande!
Hur vi firade midsommar? Med spaden! Lyckligt grävandes. Det kastanjeträd som vi redan har, fick en kompis. Vi vill ju det ska bli kastanjer att äta! Då ska de helst vara två.
…och vad händer bakom den japanska rot tisteln? Tisteln ska ju inte vara där för evigt och där längst in i hörnet tror vi blir varmt och najs för citronträdet, HÅLL TUMMARNA!
Det var citronträdet, eller möjligheten till ett citronträd som fick oss att köra ända ner till Osby för möjligheten att få ett alldeles eget som klarar att växa ute.
De två aprikosträden, vi har pratat om att skaffa aprikosträd i säkert mer än tio år! De får stå ungefär där våra päronträd varit. De två träden fick päronrost, så vi har nu bara ett päronträd kvar, som står lite längre bort. Hoppas att aprikoserna klarar placeringen. Det är två olika sorter, det skulle bli bäst så, sa trädgårdsmästarn på Jeppas.
Det tar sin tid att plantera träd, så plötsligt var den milda, varma midsommaraftonen kväll. Vår trädgård doftar helt magiskt och man går omkring på kvällarna och doftar sig yr.
Uppe vid stora vägen hör vi hur de tjoar, spelar musik och festar. Men vi hör det på avstånd, dovt. Sommaren ligger mjukt expanderande på något vis.
Vi håller med Ellen Key, som bodde här på Omberg, hon byggde sitt hem här: Strand. Om midsommarafton skrev hon:
”Från min ungdoms midsommaraftnar minnes jag som den skönaste stunden den, då dans och glam stannat och den gyllenvita natthimlen stod över tystnade näjder. Den stunden ägde något underbart enande: en innerlig närhetskänsla upphävde avstånden mellan landsdel efter landsdel, från gräns till gräns; det var som om själen flutit ut och smält samman med alla andra själar från bygd till bygd, som hörde man alla pulsar gå, alla hjärtan slå av samma känslor.”
(Ungdomens uppgifter, tal till Sveriges ungdom 1910)
Dagarna runt midsommar är så speciella, det känns mer när vädret är fint tycker jag. Kanske för att man är ute mer då. Världarna är tunna och allt liv så levande, kommunikations-vänligt. Det kändes som hela trädgården var med och satte de nya träden på plats. Det gillade vi verkligen.
Gräva, gräva, gräva. Vi förbereder för vår kålodling. Vi gräver fåror och lägger i fermenterad kompost.
All fallfrukt, varvad med det trädgårdsavfall som vi hade tillgång till vid det tillfället, blev i sin tur varvad med Bokashi. De har legat i tunnor över höst och vinter. Nu doftar det typ som cider när vi öser ner dom i fåran. Allt är fortfarande ganska fast i konsistens men två veckor under jord räcket för att det ändå ska vara odlingsbart, där det blivit nergrävt. Den brukar växa så det dundrar.
Våra Bokashitunnor brukar stå i skuggan, under det stora äppelträdet. Där står den för att inte bli för varm, det gillar inte microlivet i Bokashin. Det här ger oss en chans att få tillräckligt med näring till våra odlingar utan att behöva kånka för mycket gödsel. Och vi kan använda material vi redan har.
-och kålhuset fick vi upp. Och jorden där inne är nu förberedd med äppelbokashi. Om ca 14 dagar börjar vi plantera in kålplantorna. Ännu en sak att bocka av på trädgårdslistan!
Hur kan vissa dagar leverera så mycket? visserligen skiner solen. Äntligen har Ganga fått ut sprutat och duschat över hela trädgården med både Mariadroppar, Pernilladroppar och mot sniglar. Över allt. Känns bra.
Ser bilden ovan förvirrad ut? Jo så är det nog, i alla fall hektisk. -Allt från uterummet har tagits ut. sorterats och städats. Vi har vädret med oss, sol och varmt, så soligt att Ganga knappt kunde ta en bild med mobilen, hon nästan kryper in i bilden för att se skärmen, på bekostnad av motivet, hm.
På morgonen kom en förfrågan om vi ville vara med i ett inredningsreportage i tidningen. Vi kunde inte bli mer förvånade! Vi är ju inga pedanter. Men glada tackade vi ja. Som konstnär och stundande konstrunda så är det så tacksamt att få bli sedd. Men så effektiva vi har varit! En fotograf i vårt hem, så otroligt avslöjande!! Uterummet som alltid är en seg-seg process att ställa i ordning efter vinterns sunkiga förvaringsplats till ett rum med putsade fönster och fräsch utställningsyta gick som en raket. Sen fick vi äntligen plockat bort alla ändlösa projekthögar som bara ligger överallt -och damråttorna försvann!! Tack för denna hjälp till att ta städet med fart! Allt blev gjort på två dagar och vi njuter renhetens behag!
Sen ringde telefonen och -Grattis till Ganga, som vunnit en fin fototavla på konstlotteriet i Ödeshögs konstförening.
vidare, samma dag, mail från jurybedömd utställning, att ovan härliga bild på plexiglas är antagen till salong på Södertälje konsthall. 181 konstnärer sökte och 48 kom med. Jippiiii
och sist men inte minst ett starkt och läkande samtal med en av mina döttrar. Hur bra kan det bli!
Jo, massor med bin i växthuset! Persikoträdet blommar och det surrar i massor!!!
Visst var det väldigt mycket positiv energi som bara lassade in, på en och samma dag? Vi tackar!
Än drar det kallt.Men sakta vänder det, mörker blir till ljus och det börjar bli dags att tänka på att förbereda odlingarna. Ett sånt preparat som det är bra att förbereda med är Sulfur. Den har bytt namn, den är bra till så mycket, så stärkande och beskyddande.
Den heter A3. PERNILLADROPPAR. Den är som en mamma i trädgården, som hjälper till med att både stärka växterna och hålla undan det som är ovälkommet: ”mot allt som kryper eller flyger” är tumreglen.
Fin att spraya i förebyggande stärkande syfte. Det gör man nu. Spraya marken och det du vill skydda. Gå in i webshopen, där finns den. https://www.bladhtradgard.com/shop
Den där vägen till vår keramikstudio. Vi går gärna dit och då är det ofta eftermiddag och ganska ljust.
Sen ska man gå tillbaka igen… då e det mörkt -oh det blir TOTALmörkt. Man ser verkligen ingenting. Här finns ingen gatubelysning i närheten. Här är åkrar, skogar och sjöar. Det är stora ytor utan belysning som fördjupar nattens mörker. Missförstå oss inte, nattens mörker är helt underbart och ger djupt lugn. Men lite jobbigt när en går rakt in i en trädstam eller blir petad i ansiktet av en kvist, som man inte har en chans att se
Men nu har vi byggt oss en Vintergata. Visst blev det fint! Trädgården blev till en slotts park och allt blev till en ny upplevelse. Inget mer snubbel.
Men ljusslingan kommer vara släckt för det mesta… när vi inte är i keramiken. Mörkret har också sin skönhet.
Det är inte varje år, som vi är med på årets Östgötadagar. Men i år är vi!!
Det är kul, väldigt inspirerande, men också krävande. någonstans så har vi haft det med i bakhuvudet hela sommaren i vad än vi gjort eller planerat.
Vår trädgård är stor och ymnig, Rurik har planerat och anlagt den en gång, stor med många rum. Någon sa skämtsamt att vi är den Östgötska delen av Djungelkartan.
Vi vill ju ge publiken något extra. visserligen är ju trädgården i sig alltid lite extra, på något vis. Men sen leker vi med konsten. Denna gång är det bla flera lite större bilder i plexiglas som vi visar, inbäddat i grönskan. vidare planerar vi en Ko-point… vad det är, får ni se senare
Lite information om BLADHträdgård, ska vi ha med, så klart.
växthuset får installation, Art in Progress.
Plus att vi visar konst i ateljéerna och det glasade rummet.
Välkomna, säger vi.
Här sitter en riktig mormor. skrattar åt mig själv. För det känns ungefär som jag är en småbarnsmamma, mitt i livet.
Först en väldigt lyckad konstrunda, med allt vad det innebär med förarbete och intensitet under fyra dagar. Sen direkt efter förbereda för åka bort, förbereda trädgård o ladda resväskan.
Låter kanske inte så mycket, -tyckte inte jag iheller, tills jag insåg mängden växter som skulle ner i jorden. det är ju NU som gäller. Det som ser så smått ut nu, behöver sin tid för att hinna växa till sig och leverera.
Nu är det sådana här godingar som gäller. Själv hann jag inte ens tvätta håret, duscha eller peta naglarna ( det var det jag menade med att likna mig vid en småbarnsmamma. Ingen avslappnad manikyr o så innan resan.) Resväskan är i alla fall med. Det har varit otaliga omprioriteringar så att det viktigaste blir gjort och avklarat. nu får Rurik nöjet att vara hemma, bland alla vattenslangar, snigelplockningar och sköna sovmorgnar. Och jag, Ganga uppdaterat från London.
gangaochrurik 