Nu har vi tagit stövelklivet in i att göra hampategel. Vi ska göra en raku- ugn, efter en modell som Ganga byggt ugn förr, ( för 40 år sedan, 1980).  De gick bra då, på den skånska leriga slätten och det ska gå bra nu med, fast denna gång bygger vi den med tegel, hampategel. Det är den vi ska göra nu. förhoppningsvis börjar vi bygga på själva ugnen om en månad.

Vi har en egen ler-depå. Ett lass vi fick tag på, för ett år sedan. Ingen köpe-fin-lera, det skulle bli katastrofdyrt. Grejen är ju lite att använda material från platsen, att använda de resurser som finns. Leran är forfarande mjuk och fin. Nu hivar vi upp sådär 7-8kg i vår balja och tillsätter ungefär volymmässigt tre-dubbelt med hampaflis. Rätt stor mängd med flis, men när den blir stampad, så minskar volymen.
Hampaflisen är det vi skördade tidig vår, innan resterna efter Liga och Clares odling skulle plöjas ner. Det var inte helt enkelt, för hampafibrer är långa och starka. Lite trådar i massan gör inget. Men blir det mycket flis-då blir det kaos.

Trots att leran är mjuk behövs  vatten. Vi kom fram till att smidigast tegeltillverkning kräver en ganska lös blandning. Ganga är frivillig lergeggare. Det är liksom en alldeles speciell känsla att få kleta lera. Försiktigt vända, så alla fingrarna hinner med och sen stampa-trampa. Vrida på baljan, och vända runt i blandningen för att fortsätta trampa på. I början är det tungt. Rejäl benträning men efter ett tag, när det blir bra släpp, utan en massa klet under stövlarna, då brukar massa vara klar och genomarbetad.

Ganga tar en stor klump och måttar i formen, hon har nöjet att splasha den på plats. Rurik att snickrat en form med plats för flera stenar. Men varje sten kräver sin tid. Rurik stampar med en stör ut leran så den fyller hörnen och spacklar sedan ut den.
Många traditionella hus i skåne är byggda med lera och halm( plus ko-skit). Man kan ju undra varför vi ville ha hampa?
-Det här ska ju bli en ugn för keramikbränning och hampan har bra isoleringsförmåga. Vi ser två framtida scenarios för vår ugn: den ena är att fibrerna stannar kvar och isolerar i teglet, trots hög temperatur ( runt 900-1000 grader hoppas vi). Det andra är att hampaflisen bränns/ brinner bort och att håligheterna i teglet isolerar. Vi är nöjd i bägge fallen. Men i denna stund tror vi att fliset blir kvar.

Men  tiden kom vi på, att det var mycket smidigare med en lösare massa och en form med bara ett (1) hål. Det gick det lättare att få ut leran ur formen på det viset.

Vi är ju inga snabbisar som sätter ära i att jobba så fort som möjligt, utan vi gillar att ”vara med” och njuta av vad vi gör. Det blev tio stenar första kvällen och det var ett lagom träningspass för Ganga. Men de kommande dagarna gick det ju ändå lite fortare, då vi visste vad vi höll på med.
Nu ska de torka och obränd lera är känsligt för vatten -torr lera kan rent av bara smulas sönder och lösa upp sig, om den kommer vatten på det. Vi bar in vårt tegel under tak första natten, så det fick stelna utan incidenter.

Stolt herre bär ut första tegelblocket för torkning ute.
Teglet hade snällt stabiliserat sig och grundtorkat under natten så det gick att lirka av dom från plattan. Men de är mörka och tunga. Hädanefter får de torka utomhus och vi drar över en presenning vid dåligt väder.

En dags tillverkning och efter två dagar. Vi blev lite flinkare. skall säga, att det bara har varit en stund på sen eftermiddag som vi lagt till det här arbetet, hade vi jobbat fulla dagar så hade nog gått undan.
Vi räknar med att behöva ungefär 250 block till ugnen, så vi har att göra ett tag till. Nu kom det några regniga dagar och lite andra projekt i mellan, men vi jobbar på.
Lovar uppdateringar.