Hur var det med Lucia? egentligen

Lucia sover
Min penna fabulerar. Jag ger inte sken av att veta något alls…. det här är bara vad som kommer ur Ganga i stunden och rakt ner på pappret. Det är bara att njuta och tänka….. kan det vara så?

Midvinternatt. Prästinnorna sover.  I en tid långt borta, då ingen hört något om vita kyrkor och manliga präster, i svarta kläder. Matriarkatet råder, skogarna är stora och oändliga.  Sjöarna rena. Djuren och naturen är nära.  Det är det kvinnliga som pratar med naturen.

pratbubbla
Alltet är heligt. Och den här dagen är extra Helig. Idag ska ljuset tillkallas. Upp tidigt alltså.

uppstigning
Vem som ska leda ceremonin, är den som är i mest magiskt tillstånd för tillfället.

Lucia-mens

Blod är magiskt-kraftfullt. Det ger kvinnan en speciell status. Se på Lucia i våra dagar, bara för en stund, se på hennes röda band…. det kunde vara mansblod som rinner ner längs särken….
Innan kristendomen var talet tretton heligt: det är tretton mån – och mens-cykler på ett år. Om en kvinna exponerar sig för månljus – tex genom att dansa i månens sken kommer mensen att ställa in sig efter det, sägs det. Så att ägglossning  infaller vid fullmåne.
Kan ju vara intressant att veta.

prästinna, bronsåldern
Så ska våra prästinnor klä sig i högtidsskrud. På huvudet bär de hjortens horn, tar in hjortens väsen i sitt hjärta och skrider in med mjuka steg i en mellanvärld, där både denna och den magiska dimensionen finns samtidigt.

Lucia-tåg
I det svaga morgonljuset rör de sig smidigt och högtidligt framåt. De är varmt klädda, i mjuka stövlar och päls. Trummorna slår dovt Moder jords Hjärtslag medan prästhinnorna ljudar andedjurens röster och sjunger ner himlaväsen och devor att vandra med dom. Snön gnistrar och det knarrar under deras fotspår.
Den menstruerande Prästinnan går först, hon håller facklan stadigt i sin vänstra hand. Träden och landskapet runt dom belyses av det dansande ljuset.

HjässaBerget
Så når de HjässaBerget. De ser långt åt alla håll. Den röda himlen brister ut i solens första strålar, fyller Prästinnornas  hjärtan. De tackar för året som varit och ber att ljuset ska följa dom, i tanke, känsla och handling hela det kommande året. Så står de där och sjunger in det nya SOLÅRET……

Ja, kanske är det det här som är den Lucia som följer oss än idag, när vi  den 13e möts i mörkret och sjunger in morgonen….. Med en ung kvinna, med ljus i hår o hand och med rött band om midjan, symboliserande det goda. Vem vet.

Min Trumma

Det är skillnad på trumma och trumma. Jag har aldrig ägt en ”vanlig trumma” utan de trummor jag har är en förlängning av mig, när jag ”reser”. Det kallas för att resa när man med hjälp av trumljud sträcker ut sitt medvetande för att visserligen nå verkligheten, men  genom de andra dimensionerna.

Gangas Trumma

Det är idag som det eldas runt Vättern och vi är en grupp som kommer att träffas vid Stockelycke för att trumma och sjunga. Jag kommer antagligen att skriva om det imorgon. Så idag tänkte jag istället skriva lite mer om min trumma och berätta att du har möjlighet att prova på att ”resa” med trumma och att både  uppleva och få måla ditt kraftdjur. Det blir den 4 november på Naturum Tåkern. I samband med att vi, Rurik och Ganga har utställning där.
TRumman. Min förre man, Lars byggd den till mig, det är snart 20 år sen! (tack, tack, tack!!) Jag ville måla på den, men det tog faktiskt många ÅR innan bilden kom till mig.
Färgerna har bleknat med åren, men idag, eftersom det känns som en väldigt speciell dag har jag målat i bilden.
”man ser inte hur stor trumman är på bilden” säger Rurik. ”Du får ta en bild så man ser storleken.” När jag idag var inne i min bildgarderob – jag såg bilden….


En sorts bröllopsbild.  Från en ritual som jag och en vän ( Kram Pernilla!)  skapade. Jag gjorde en djup överenskommelse att jag vill leva sant, ”naket” och i min sanna kraft.Några av Shamanens symboler hittar jag när jag nu tittar på bilden. min Trumma – mitt stora Hjärta. Fjädrarna, som bär och lyfter  kraften, är insydda i slöjan.  Benknotorna,  det eviga, vårt innersta, bär jag i famnen.

Ganga (Anette) Kosmiskt Bröllop, Vårdagjämning år 2000

Efter den här ritualen ändrades livet snabbt. Jag kom till Indien för första gången och hade upplevelser som förändrade livet djupt.

Jag har använt trumman mycket, för att själv få hjälp, kraft och visdom. Men också för att hjälpa andra.
Det blir  minikurs på Naturum Tåkern fredagen den 2 november, mellan kl 13 -16   ”MÅLA DITT KRAFTDJUR” -med trumresa, måla och möt djur i den magiska verkligheten,
Du  behöver  ingen förkunskap, du kan vara helt ny i detta. Men du behöver vara öppen och nyfiken inför det.
Vi har beslutat att på alla de tre workshops som vi håller under utställningstiden ( se vidare under fliken kalendarium), så kommer vi att vara med bägge två. Vi är alltså två personer som kan stötta dig genom dagen.
Vi kommer att titta lite på hur Naturfolk och våra förfäder har avbildat  och förhållt sig till djur  och natur.
Vi provar en trumresa och du får själv  prova ”att resa” och hitta ditt kraftdjur.
Sen målar vi fritt och vilt ut hjärtat.
Du kan ta med eget målarmaterial eller köpa av oss till självkostnad. ( tjockare papp och akrylfärg, och lite annat)
Vi samlas vid disken på Naturum, men vi kommer antagligen att dra oss undan till närliggande byggnad så att vi får vara ostörda.
pris 300:- , ungdomar 200:- , familj 600:-
anmälan Naturum Tåkern tel 0144-535155
frågor , ring oss (Ganga och Rurik): 0143-20317

Vill du veta mer om vår utställning och  workshops på Naturum tåkern?

Ganga trummar för Omma.

Ikväll kommer det att brinna eldar runt hela Vättern, Kyrkklockor kommer att ringa.
Vi trummar  vid Stockelyckehamn. Jag tar visserligen med mig min stora trumma, men den är av naturskinn, de är känsliga. När det är fukt i luften brukar de snabbt tappa ton. Jag kommer att ta med min lilla trumma också, som är av syntet, då vet jag säkert att tonen bär.
Vi har bara den här jorden, vi har så det räcker till alla. vi kan gå varsamt på jorden. vi kan vara tacksamma. vi kan välja att leva naturligt. Vi kan leva i överflöd ialla fall. Vi kan leva storartat, alla. Hurra för livet.