..stilla…

ojoj, vilken grej det var med navelchakrat, som jag skrev i tisdags om. Det drog minsann igång en massa hos mig med! Det finns inget som är ”färdigt” – man får njuta av att vara levande. Så här har det varit upp och ner och hit o dit. I min inre värld alltså. I den yttre finns Rurik, han säger ”känn kroppen” enkelt och konkret råd när man inte vet var man har sig.

detalj av bild, Ganga

Så sätter vi oss ner, blundar och går in i en stund av meditation. Skönt med torsdag.  Efter en gårdag som bara kan beskrivas som sorg, är det lugnt, tystare än på länge. Även trädgården är tyst. Det är en tid av stillhet.
Jag sluter ögonen igen, andas in stillheten. torsdag.

Navelchakra

Idag blir det en resa in till din inre värld. Det är inte så vattentäta skott som vi kanske vill tro. Bara genom din längtan till vissa färger har du byggt en bro mellan det yttre och inre.
En mini-kort kunskaps information brukar jag ge i början på mina yogapass. Just nu är det vår energi-anatomi vi går igenom och idag är den Manipura, det tredje chakrat som vi kommer att jobba med.
Det här är uråldrig Indisk, Vedisk kunskap. Att vi är energi och att vi också har olika enerigicentra i vår kropp kopplat till olika kvaliteér. Spännande att den moderna fysiken börjar få förståelse för det som upplysta människor plockat ner som visdom för tusentals år sen….

Manipura. Yantra för 3e chakrat, navelchakrat

Den här bilden är en Yantra, en meditativ bild över just tredje chakrat. Den här kraften finns inom dig, i höjd med naveln, in i kroppen mot ryggraden till.
Att den ligger i magen gör att den även styr matsmältningen.  för att smälta mat krävs ”eld”, starka brännande syror bor och behövs i din mage, för att du ska kunna smälta och få ut energi och kraft ur det du äter.
Vi behöver inte bara smälta maten – även ideer, händelser, känslor behöver smältas – och det kräver också ”eld”. Därför styr Navelchakrat  även mycket av våra tankar. färgen gul, som är den färg som bäst balanserar och hjälper det här chakrat, är en mycket bra färg att omge sig med då man till exempel studerar. Den hjälper en helt enkelt att smälta information.

En människa med ett balanserat Navelchakra påminner om solen själv. En varm personlighet som man dras till, därför man känner sig sedd och accepterad. Där finns en värme och trygghet, men också focus och kraft. En som är bra på att ta beslut.Precis som när man sitter med näsan mot vårsolen och lapar ljus finns där en avslappning, en känsla av att ”allt är som det ska”.

I magen har vi våra känslor. Om vi rids av oro, rädsla, ångest så är det ett obalanserat Navelchakra vi upplever. Ibland behöver vi uppleva de här känslorna för att komma vidare – men om de håller oss – då är det obalans.
Kritikern är också en bild av obalans. Om vi är kritiska mot oss själva eller andra. Bakom vår överdrivna kritiker brukar dölja sig rädsla -och rädslan brukar vilja kontrollera… Den som är lättast att kontrollera är oss själva. Så hör du en inre röst som säger ”kan du verkligen ha de där skorna till de där byxorna?” eller ”vilken stor näsa jag har!” eller ”jag måste ” så kan det var den inre rädslan som vill förslava dig.

att omge sig med gult…

Ett obalanserat navelchakra är bitterhet, kritik och rädsla. Men det balanserade är vår drivkraft, vårt focus och glädje!

för att ge näring till navelchakrtat kan du använda färg. Färg är frekvens precis som ljud, (även tankar och känslor har sina frekvenser, det kan du själv känna).  Så du kan hjälpa den här energin genom att omge dig med gult, i kläder, inredning, blommor, mat. Att meditera med öppna ögon på bilden av yantrat kan också vara ett sätt.

Skratt och gråt har sitt säte i navelchakrat. De är våra mest förtryckta känslor. Skrattar vi för mycket så blir omgivningen obekväm -och gråter vi… ja då, då ska alla ha en till att sluta genast. Så lydiga som vi är så varken vi gråter eller skrattar så mycket som vi borde. Oftast allt mindre med åren. Och livet liksom vissnar inom oss, vi blir gråa för att vi håller igen inom oss.  Så se till att gråt din gråt och skratta dina skratt, det befriar jättemycket och gör dig levande!

Du kan också ljuda det speciella mantrat , ” RANG” ; sitt med rak rygg – eller ligg ner. Blunda och lägg din uppmärksamhet på området innanför naveln. tänk dig det som en lysande gul energi. Ljuda långsamt och tydligt – och med kärlek in mot din kropp ”RANG”. gör det flera gånger.

låt solen lysa

Tänk på att det finns inget som helar så mycket som kärlek. Var snäll mot dig själv. Se dig själv, omfamna hårdingen inom dig. där ligger en rädsla längs in. Ett minne, en del av dig som en gång kände sig utlämnad och ensam. Ta den delen av dig i handen….  och tänk dig att ni går ut och sätter er i solen, tillsammans. Att se sig själv med medkänsla, det är magi.

rapport från kvällen med de många Eldarna

Det handlar inte bara om flygövningar över Vättern det är även flera stora utländska gruvbolag som vill starta utvinning i området runt sjön. Smutsig hantering som förgiftar miljön – och pengar som flyr landet….  Det gör oss upprörda. All hantering av Moder Natur tycks bli allt större och brutalare. Igår kväll  ville vi visa att det är som en krigszon vi lever i. Vårdkasar  tändes och kyrkklockor  ringde, runt Vättern.

Tom. himlen brann när vi åkte upp till Omberg. Det blåste. Det kändes som även Naturens Andar ville visa sin oro.  En grupp människor med Hjärtat i det Shamanska samlades vi Stockelyckehamn. Det är Ana Danielsson och Karin Langhard som kallat oss. Vi kom alla med våra trummor….

Trumcirkel, Stockelycke

Ana och Karin förde oss vant in i trummandet. Trumman är som Shamanens  förlängda Hjärta. I en en tät synkroniserad  rytm trummade vi. Länge. Vi försvann, blev ett, blev naturen, vinden, mörkret och elden.

Trumcirkel, Stockelycke, Omberg

Det finns en grupp som samlas regelbundet, här i området, om jag förstått rätt, och trummar. Eftersom min kropp inte orkar göra allt som jag skulle vilja, så är det något jag valt bort. Jag är inte van att trumma i grupp så det här är en underbar upplevelse. vi både är varandra väldigt nära och samtlidgt finns vi knappt alls – bara trumljudet.
Så sjunger och trummar vi en del. Jag har skrivit om det förr – men jag säger det igen: man ska inte underskatta sådana här ritualer. Jag var med när vi hade meditationer på Hallandsåsen då det borrades där (dom håller väl på än? efter 20 år?)  Det skedde märkliga ”sammanträffanden” när borrningarna kollapsade efter att vi haft möten… Något förändras när man riktar sin uppmärksamhet…
Speciellt om man har eld eller rökelse med sig. Eld och rök för budskap genom dimensionerna.

Sen kom Rurik. Han hade varit bland dem som samlats uppe på Hjässan. Högsta punkten på Berget. Där hade de sett hur eldarna tändes, många hade de räknat in… Hästholmen närmast men även Visingsö, Stora Lund, Hjo på andra sidan liksom Karlsborg. Ända bort till Motala kunde de se hur det brann.
Det fortsatte att blåsa, det var sent. Några satt kvar med te och macka. vi for hem med sången om OMMA sjungandes inom oss.

 

tänk vad lite rosa kan göra!

För några dagar sen, när jag gjort min morgonyoga, så tittade jag bort på alla mina Aura Soma flaskor. Lysande i alla sina färger lockade de på mig. så jag beslöt mig för att sitta en stund med dom. Det slutade med att en av alla dessa färgkombinationer lockade mig  extra starkt. Jag har inte själv  använt dom på ett tag så det var spännande att den rosa var så bestämd. Den ville verkligen till mig.

Achangel Chamael, B104

Man kan ju använda dom på olika sätt, ett sätt är att meditera med dem, med öppna ögon, eller lägga sin flaska på kroppen, men vanligast är att smörja sig med den. Jag vet ju ungefär vad de olika färgkombinationerna handlar om, men jag tog fram boken, B104. Den har ett vacker namn. Chamael, efter en Ärkeängel. Jag läser,  det är som poesi, om att öppna upp för den feminina kraften… acceptera…. intuition…  medkänsla… sen står där att den även kan hjälpa vid  spända muskler, kramp. Hm…  nu råkade jag ha kramp i ansiktsmuskler sen flera veckor tillbaka då jag hade bråttom (suck) musklerna låste sig och ingen massage har hjälp.
Jag beslöt att smörja mig med oljan. visst är det mirakel. Redan nästa dag tonade krampen ner sig för att efter två dagar  vara borta! Sådan här får man inte skriva om enligt  våra Svenska lagar för kvaksalveri. Så detta är en hemlighet. Att Aura Soma kan hjälpa mot rätt mycket fysiska problem också…
en gång kom en man som valde en kraftfull flaska, djup röd. Han gick hem och blev av med impotensen! Var han lycklig?

Överlycklig glömde han vad Aura Soma handlar om….. Själens utveckling.  Fixerad vid att vara viril beställde han genast två flaskor till… av samma. Men Aura Soma vill att vi ska bli fria, inte bara  bli av med en symptom. Alla val av flaska ska göras genom att se, och utifrån sin känsla väljas. Inte utifrån egots panik. Så han gläntade på en dörr…. men gick inte in, så att säga. Efter tredje flaskan hjälpte det inte längre. Hade han i stället vågat fortsätta behandlingarna och sett det som en själen resa och valt fritt  bland alla färger är jag övertygad om han blivit förbluffad övar de insikter han gjort på vägen. Allt  hör ihop, att läka en känsla eller en tanke läker även kroppen, ofta.
Nu ska jag lyssna på min kropp. Jag tar tre dagar av tystnad  och meditation. Jag behöver det.  Med största sannolikhet blir det inget mer skrivet på bloggen förrän på lördag. vill du nå mig innan dess – så blir det i den kosmiska oändligheten. Vi ses!!

Vem klampar omkring i mitt liv?

Torsdag. Hedrar jag verkligen min dag i stillhet. som jag så väl behöver? Är jag mer uppbokad nu? ELLER kör jag över mig själv mer? Skillnaden är hårfin. Men Torsdag är det. Stillhet ska det bli.

Men här sitter jag och ska ringa viktigt samtal (kan det inte vänta tills imorgon?) och  sen måste (!) jag lägga ut ett inslag på bloggen, sen ska jag gå in i stillhet:

Men vem styr mitt liv? Om det är den inre DIKTATORN som med sina ”måsten” breder ut sig ända in i min utstakade dag av stillhet, så är det inte bra. Om det är den inre BESKYDDAREN som breder ut sig, ja, det är OK, den får breda ut sig alla dagar. -Det är det här jag sitter och funderar på.

I den Indiska traditionen kallar man den inre beskyddaren för Anteryamin. Kanske skulle man i vår västerländska tradition kalla det för ”det högre jaget” eller kanske ”skyddsängeln” , den delen av mig, den inre rösten som bara vill mej  väl, den inre coachen som bär visdomen, den som VET. Har du hört den inom dig?
Anteryamin är som en brygga mellan ditt andliga, eviga väsen och ditt fysiska mer materiella jag.  En kraft som ALLTID står på din sida, som 100% hejar på DIG. Det kan vara bra att ha den här kontakten när det inre tåget drar iväg med en!
Om du bjuder in den här delen av dig, om du tar kontakt med den stilla visdom som du har inom dig, så förstärks den. Den blir till en inre GPS. Inte att livets komplikationer upphör, men det blir lättare att navigera.
Att varje dag på sitt sätt ta kontakt med sin Anteryamin är något av det viktigaste man kan göra.Mina sätt är genom de dagliga meditationerna och genom mitt måleri, ibland skriver jag.

Ett bra sätt att ta kontakt med Anteryamin är att helt enkelt sätta sig ner, och känna att man andas, känna kroppen och kanske blunda. Känna nuet. Det behöver inte vara en lång stund. Om man vill kan prata lite, ställa frågor, lyssna. Det är bättre att göra lite varje dag än att överdosera och sedan glömma bort. Ju oftare man tar kontakten, desto naturligare blir det en del av dig, utan ansträngning.
Ta kontakt med din Ateryamin för att
-för att få kärlek och respekt( för att du är precis så som du är, just nu)
-för att få vägledning för dagen eller något speciellt
-för att be och få healing, läkande i din kropp, känslor eller tankar

Idag var jag lite för mycket ”igång” hade svårt att släppa taget om alla ”göranden”. Men det fixade naturen om. Ingen av de personer jag ”var tvungen” att ringa kunde svara idag. De är tillbaka imorgon. Jag ringer då.
Nu har jag bloggat, det här ville jag skriva. Det var bra för mig. Kanske för dig?
Det gillar vi

…när det går på räls….

Det här ska bli kul. Jag ska berätta en dröm jag hade igår natt. Den drömmen har lekt med mig sen dess. Jag åkte TÅG.

ill.GangA "tåget"

Tåget körde på, full fart framåt. Jag hade massor av bagage. Inte bara en resväska utan massor. Av väskor och kassar. Jag kunde se att där även var saker som var andras i familjen, som tex mina barns.

Tåget saktar in och jag plockar  ihop mitt bagage. Tar så mycket jag kan. Det blir till att kånka och trixa…

När jag tänkte tillbaka på drömmen så här långt, så tyckte jag mest att det var komiskt att jag hade så mycket bagage.

Jag hade så mycket bagage, att när jag väl kom av och tåget körde vidare så upptäckte jag att jag inte fått med mig allt…
Att åka kollektivt i dröm-världen brukar inte vara så bra, om man ska tolka. I drömvärlden är det bättre, generellt, att köra bil – för då styr man själv sitt liv. Så när jag såg tillbaka på drömmen, så kändes det ju bra att jag steg av, den där omedvetna main-stream, kollektiva var-andet. Det är på något plan att ta ansvar för sitt liv.
Så berättade jag drömmen för Rurik, skrattandes, för det kändes så tokigt med allt bagage som jag verkligen gjorde stor sak av. för där stod jag och var bekymrad för allt som var kvar på tåget!
ill.GangA , bagage

Lite senare i drömmen var jag åter på ett tåg. vilken lycka! Det vara samma tåg som innan och där stod allt mitt bagage! hurra!  Det var bara att plocka på sig och fortsätta att släpa sig fram…..

ill. GangA

Det var då jag ställde ner tekoppen och tänkte efter…  Bagage, vad är det? Vad symboliserar det?  Varför kånka på bagage?  Så mycket slit!
Det var en sån AHA-upplevelse. Fnissig lycka. Befrielse. – man behöver inte släpa på bagage!
Alla människor kånkar bagage. Vad är det vi kånkar på? Föreställningar om vilka vi är!  Präglingar! Dömande  av andra och oss själva; Vad vi begränsar eller tillåter oss …
Det är präglingar vi får med oss in, i detta livet, eller genom vår uppväxt. Av föräldrar, kompisar och samhälle. Det blir till förfärligt mörka glasögon. Det gör oss blinda. när vi ser vår mamma eller pappa, ser vi det genom något hon/ han kanske sa eller gjorde  för 20år sedan. Inte nog med det, även andra personer  ser vi genom situationer som hände för länge länge sedan.  Som kanske inte ens har med dem att göra! Prägling.
Som hindrar oss från att uppleva det som är. För mellan oss och  NUET ligger en prägling, som gör oss blinda och döva. Att se sina präglingar är något av det vackraste som kan ske. När man ser att man blir stressad eller ledsen för att man ser genom  väven av präglingar  – så är man nästan fri.

Det är inte viktigt att öppna alla väskorna och kolla vad som finns i dom. Det viktiga är att släppa greppet. se att man har ett bagage – och släppa!
Jag har haft min mor och far på besök, idag kommer Siri min dotter. Jag förstår, eftersom jag drömmer det här, att jag fått en påminnelse; jag behöver inte leva upp till några ”kollektiva förväntningar”  inte  bära några bagage. Man är inte alltid bekväm när man släpper bagaget,  det kan allt bli gnissel, när någon plötsligt beter sig annorlunda. Men alla mår bättre, när någon blir mer sig själv.
NUET, det stora oändliga nuet, kommer emot oss när vi inte möter livet genom våra präglingar. Plötsligt hör du, vad någon säger. Sinnet stillar sig, du upplever smaker och ser….
Det var så roligt att ha mor och far här. När vi kramade varandra så var det som ett stor flod av kärlek som kom emot mig.  Dom har alltid älskat mig. Men jag har aldrig  någonsin känt det,  så starkt och tydligt.
Jag hoppas att mina barn, någon dag också får känna, uppleva, genom sitt hjärta, hur älskade de är. Av mig, deras pappa och alla andra de har omkring sig… för dom är älskade… men man behöver släppa på bagaget för att kunna uppleva det.

yoga start

Idag börjar yogan. Egentligen har jag time -out. Känner av att jag gjort för mycket några dagar.  Men nu packar jag yoga-väskan.

Så idag har jag tuschat  mina anteckningar inför passen. Det är bara tända ljus i lokalen när vi har yogan, så jag måste fylla i bilderna med svart, annars ser jag dom inte själv…
Yoga är så stort. Kan vara så mycket. En timmas pass. Det är inte mycket tid att breda ut sig på. Det är fokus som gäller. Hösten brukar få fokus på chakrasystemet och våra energikroppar. Ja, vi”jobbar” med kroppen, utgår från kroppen, med ställningar och andning.  Den stillhet som uppstår när stressen frigörs använder vi till att fördjupa kontakten med vårt subtila varande.

Lite lustigt. Du vet  kanske hur känslig elektroniska apparater är för  vad vi är och vad vi känner? Jag är lite motsträvig soffliggare idag. Så just idag vägrade kameran motstävigt  att lägga in bilderna till det här inlägget. Nu  kommer dom, vi är tillbaka från Hälsohuset i Vandstena.

Yogan är en av de bästa sätten att ”komma hem.” Det är härligt även för mig som håller i passet, så, det är skönt även en motsträvig dag. Roligt att  så många kommer tillbaka termin efter termin. Så, jag är bra mycket piggare nu när jag kommit hem än när jag for.

 

Det är på hälsohuset i Vadstena som jag håller till med yogan. Man kan höra hur de kämpar på där ute. Det är som en annan värld.  Det är spännande att trots allt annat som finns runt om, så blir det djup avslappning.   Fint också att man kan både gå på gymmet  och få vara med på yoga till ett fint paket pris!

dra ett kort….

Hemma. Morgon. vi sitter med vår tekopp. En stund att bara vara utan att jaga igång. ”Nu ska jag dra ett kort” säger jag och hämtar en nyinköpt kort lek som man inte spelar poker med.

Det har gått många, många år sen jag var sådär frälst på tarotkort. Då var det minst ett kort om dagen som man drog och reflekterade över. Men av olika själ kom jag hem med Änglakort från Englagård. Det kändes väl passande…

”Jag tar också ett” säger Rurik. Så vi blandar och tar var sitt. Jag får ett kort som heter kurser och föredrag. När jag läser vidare  står det att det är en del av min utveckling att dela med sig. att ta in och ge vidare. Vidare  föreslår den lilla boken som följer med, en liten övning att göra inför att man  ska föreläsa…

”Jaha” var min lite nollande tanke. Men sen tänker jag efter. Faktum är, att jag hela mitt liv hållit på med att dela med mig av det jag lärt.Hållit kurser och varit lärare. Så visst, det är en aspekt av mig, det kan jag se. Sen fnissar jag lite, för vad jag tänkt fokusera på idag är att planera höstens yoga-upplägg. Kursen i Hatha Yoga som jag har på Hälsohuset i Vadstena börjar i morgon. Det var helt klar timing på kortet jag drog.
Det brukar vara precis så enkelt. Är du där med din ”närvaro” när du drar kortet, så brukar universum också svara med det du behöver.
Faran är bara om man blir för beroende av det.  Ditt högre medvetande brukar inte gilla att man gör sig beroende. En del kan inte göra någonting utan att först checka med korten, eller pendeln eller…. vad det nu är.  Då brukar den här dörren stänga sig, för det är meningen att vi ska leva våra liv.  Vi behöver inget facit – för allt är helt levande rätt, som det är.  Men en reflektion, kan hjälpa oss att växa och förstå. Det är fint.
Innan vi for på Ölandsresan drog jag ett dramatiskt kort.

”Skydda dig själv”, tjo, det kan ju verkligen sätta igång en massa när man ska ut o resa med sin vänner !! Ibland är det skönt med kort minne.  Inte var det något jag gick omkring och tänkte på. Men….
Det kom en natt. Vi sov på vandrarhem. underbart fint. det hade varit barnhem en gång. för barn som förlorat sina föräldrar i tuberkulos. Inte hade jag det i tanke när jag la mig. Men, det var en av mina absolut värre nätter!! Jag blev en oro och en sorg som bar ett djup förbi den jag är.
Jag vet att de flesta människor är känsliga. Dom vet sällan om det. Mobbare vet vilka som kan mobbas….  det är ett negativt exempel, men ändå.Tack och lov är inte Ruriks känslighet av samma sort som min. Det är en famn att krypa in i. Lugn höll han mig.

Det är svårt att veta eller förstå när minnena på en plats börjar tala. det flödar in i ens känslor och tar lätt kläder av ens egen minnesbank.
”Önskar jag förstod mer av vad jag känner” säger jag och suckar vid minnet av natten. ”Nä,nä” svara Rurik. ”Då går sinnet igång och analyserar och ska sortera, då plötsligt blir det ännu större och hänger kvar.  Bara låt det flöda igenom.”
Det är sant. Så många jag vet som är rädda. Så många tekniker det finns för att ”skydda sig”. Men bästa skyddet , som jag upplever är, att låta sig uppleva, inte hålla kvar, låta det rinna igenom….. då kan det inte fastna.
Du är ändå inte dina tankar. Inte dina känslor….. varför då ta på sig någon annans? Varför tro att vi har ansvar för det?
Tänk dig livet och det du upplever som en film, som spelas upp… om du ökar ljuset så bleknar bilderna allt mer. dom finns, men ljuset tar över.
Det är det man övar genom meditation. Att med sitt inre ljus bara uppleva… låta ljuset omfamna. Inte ta bort…. bara se.
-Dra ett kort? Den bästa  Tarotkortlek jag vet, är Oshos. Om någon skulle fråga mig om vilken lek de skulle välja , så är denna mitt svar.

Till varje kort finns fina texter. Ord från en djupt upplyst, Osho.   Visdom från en som såg det mänskliga och kunde peka mot ljuset.  Det är verkligen visdoms kort. Att dra ett kort eller göra en läggning med dessa gör att man lär sig mycket, både om sig själv och alltet. Me like.

Om man vill köpa sig en egen,  visdomslek. Oshos tarot,  änglakort eller något annat, så har Englagårds webbshop stort utbud.

Äventyr, rakt in i hjärtat

Solig morgon. Paradiset är här och nu med klar lite kylig luft. Astrid Lindgren rosorna blommar ofattbart generöst.

Det kommer den att göra ända fram till första frosten. Men den är envis så den kan komma igen även efter lite frost. rosor i november är vi vana vid.

Blommor, vackra påminnelser om vårt hjärta och vårt hjärtas längtan….
Idag ska vi på stillhetens äventyr. Det finns många sorter av ”energiöverföringar”  Amma och Bhagavan som är de mästare som vi lutar oss mot. Indiska mästare i konsten att släppa taget om ….. det vi krampaktigt håller. För att släppa in frid och stillhet.
Några i Sverige har fått initiering  att ge ljuset, föra över ljuset, eller vad man vill kalla det för, direkt genom ögonen.

Den här bilden målade jag för länge sedan. så länge sedan att jag hade ett annat namn. Men jag tittar på den nu och ser något som jag anade då, men inte visste. Du tittar in i personens ögon, något händer eller händer inte.  Kanske hände inte, då är det som bäst. Då sitter du där med famnen full av stillhet. Nu ska vi åka till Linköping och titta in i ögonen på Kerstin Rickardsson. – fast det är inte hennes ögon, hon lånar ut dom. Till evigheten.  Det blir fint.

 

Dags för Yoga

Detta är ett säkert höst tecken.

lappar på anslagstavlorna i Vadstena. Nu börjar snart höstens YOGA! Jag har hållit Yoga i Vadstena i, hm, jag minns inte, men  länge är det. Sju terminer tror jag. Det var en utmaning när jag började. ”Yoga för alla”…. även för skadade nackar,  för nya som gamla o stela.  Men det har varit bra, för det har hjälpt mig att förstå vad yogan verkligen handlar om. Jag har haft deltagare som legat stilla större delen av passet. För att de äntligen lyssnade till kroppen – och den ville vara stilla. Fast det är kanske lite extremt, vi använder andning, ställningar och djup avslappning och känslan efteråt är lika härlig som när man äntligen får duscha efter att varit smutsig i flera dagar. Man blir liksom  ”ren”.
Fast kanske är det onödigt att sätta upp lappar, för grupperna nästan fulla. Trevligt att så många väljer att komma år efter år.

Jag älskar Hatha Yoga, den gör mig gott och den hjälper många. Det ser jag.  De flesta människor behöver det lugn som man får hjälp att hitta tillbaka i med Hatha Yoga.   Vi människor, vi tänker och tänker. vi tänker så vi nästan tappar bort kroppen. som om det bara är ett stort huvud vi går omkring med.  Det gör oss oroliga, stressiga och kritiska. Ett huvud kan tänka vad som helst och vända och vrida på saker och situationer i det oändliga.
Det är frid, helt enkelt, att mjukt få röra sig och vara, medvetet i sin kropp. Det skingrar tankarna och en frid stiger upp inifrån.  För sanningen är den, att frid och lycka har inte så mycket att göra med det som händer eller inte händer i det yttre. Vi behöver bara vara närvarande – i oss själva. Så är något djupt förändrat.