De sista Persikorna….

persikor sista augusti

……lite uppföljning: Var enda dag fram till igår. I vårt kylskåp la vi alla våra skördade PERSIKOR. Varje frukost har vi ätit persika. Det är ju känsliga frukter, som du säkert vet. Köper man en i affären så är man nästan tvungen att äta upp den samma dag för att den inte ska bryta ihop och försvinna.
Jag var ju lite extra nyfiken eftersom jag har velat prova in vårt frekvens-homeopatiska preparat för frukt…. vi kunde konstatera att frukterna blev väldig stora, inte bara några stycken utan de allra flesta.  Men hur skulle de hålla i lagring.
Förra inlägget var daterat från mitten av juli och då var vi mitt i storplockningen av våra frukter. En vecka senare var det bara lite fallfrukt, som ju inte håller så bra, som var kvar. Det är den sista fallfrukten som vi nu, mer än en månad senare plockat fram.  Det blev till att skära bort lite på dom alla men två höll smak o var goda den tredje, lilla, var inte god, den blev släng.
Men ändå! Måååånga persikor har vi fått njuta. Tack snälla trädet!

Här är det förra inläget från i somras:

stor persika
Egna persikor… Hur otroligt är inte det?? Tack och lov mognar inte alla på en gång. Men nu levererar de! De allra största plockar jag ner i korgen idag. Ludna, varma och doftande.

persikor
Har vi någonsin haft så stora persikor frågar vi oss??  Stora, jag är ju nyfiken, – de har under säsong blivit sprayade med frekvens-homopatipreparat  för ”FRUKT” tror det har gett resultat. Trädet har gett sitt bästa. Hur är de i lagring, det får vi se nu.

skörd

vete
Så här års känner jag av mina bond-gener. tittar nöjd på vetet där det står moget och känner tacksamhet att skörden sammanfaller med så fint väder. Nu går tröskorna för fullt här. Det är total aktivitet och man känner glädjen.

halmbalar
en sväng till stan….. sen såg det ut så här!
Vårt hus är omringat av åkrar och i år har det varit säd på alla åkrar. Nu blir våra småfåglar oroliga och de flyger in i trädgården (de gillar ju så klart att äta från axen annars) hela landskapet ändrar utseende över en dag.  Det är nog många små djur som blir lite förvirrade.

stubb
Men stubben är oxå fin, där finns mycket att finna för en liten fågel…. lite spillsäd tex
Kvällen lägger sig och det blir maskintyst.
rundbal
Bakom Snicken står en Rundbal. Den har vi paxat till vår trädgård.
I morse växte det på åkern här ute.

Fjärilsfrossa eller bara larvigt

fjärilar
WAAAooooo ropar Ganga när hon går genom trädgården. Det fladdrar runt buskar och runt mig när jag går. Vet inte om jag sett så mycket fjärilar i Sverige sen jag var liten. Lyckligt slörpar de nektar och flyger efter varandra som fjärilssnören.

larvig vila
”Får jag visa?” Rurik drar iväg till rödboken, han har hittat ett helt bo med blivande fjärilar. Eller…..

fjärilslarver
….i alla fall är det det vi tror. Att det ska bli nya fjärilar. ( bäst att erkänna okunnigheten med en gång.) Men, de satt ju på en annan gren i förrgår?? Vi tittar på de söta larverna, de sitter tätt, alldeles stilla. Mätta? Sover? Håller på att förpuppa sig?? tja, vi vet inte, men vi upplever deras trygga förnöjsamhet, där de sitter tillsammans.

aväten gren
Rurik hittar grenen de hade suttit på två dagar tidigare. visst är det facinerande. De åt upp allt på grenen, sen måste de ha gjort sig stort besvär, för att kravla IN och sen UT på en ny gren…. tillsammans. vilken kollektiv känsla, tänk att sånt bara kan finnas på plats i den inre styrningen i deras beteende?!

skott
Lite hyfs hade de också – de lämnade skotten som är anlag till nästa år – så de dödande inte grenen…… är inte det också fantastisk inre programmering?
fina fjärilar
Massor av olika fjärilar förgyller vår dag, det är bara att njuta!!

 

Mullbärs Frossa

Svarta Mullbär
Nu får vi presentera våra Svarta Mullbär. De smakar väldigt olika,  de där Mullbärssorterna vi har, men en sak har de gemensamt i år – totalt överföd!! Nu har de Svarta bestämt sig för att ge järnet.  Så söta och saftiga!! Om jag blundar och äter….. så tänker jag på BJÖRNBÄR!

Rurik bland mullbär
Det är lättare att plocka mullbär ån Björnbär. Inget som stix eller rivs. Men lite trixiga är de – för de släpper taget väldigt lätt. Det är därför det ligger en väv på marken. Märkligt är det, att bären faktiskt har blivit större med åren, det begriper jag inte varför, men de blir allt lättare att plocka för att de är större.
Mullbärshand
De saftar sig väldigt lätt och när man plockat, så är man lätt klibbig. Men vad gör det. Vi plockar allt vad vi kan…. en näve i skålen, en näve i munnen….. allvarligt talat det här är så gott så det borde finnas mullbär i varje trädgård!!
Frukost
Vi äter allt vad vi orkar, rakt av. Men vad mer??  Det är mullbär hela dagen. På bilden är det frukost, men till middag blev det  Mullbärsplättar…..
recept kommer!!

 

vita Mullbär

stege
Jag vet, lite repriskänsla på det här inlägget, men , det är ofattbart. NU, sa Mullbärsträdet och då mognade nästan allt!! De har aldrig varit så stora….. ja, det är ju då jag tänker (åter igen) mmmm här har jag gått o duschat med  mina frekvens-homeopatiska trädgårdspreparat ”BÄR”  -just det, svarar Mullbären -och nu levererar vi!

vita mullbär
Dom ”vita” mullbären blir liksom svagrosa när de är klara, lättplockade och i år större än någonsin. Ute i handeln om man vill köpa sig ett träd, så är det ofta de svarta mullbären man får.  De är fantastiska de med. Men de vita är mina favoriter. De vita har en egen smak, inte så söta, lite tuggiga – känns väldigt hälsosamma och säkert ett bra alternativ om man vill äta bär, men undvika för högt sockerintag.

Ganga plockar
Egentligen har vi bestämt oss för att städa idag. Det är roliga att stå här, i kvällsolen, bland fågelkvitter, andas frid och plocka bär. En näve bär i korgen….. en näve bär -rakt in i munnen ( så GOTT!)!
Det är dessa upplevelser som verkligen får mig att fundera över PENGAR. Så många som jobbar halvt ihjäl sig för att sedan för sina pengar köpa upplevelser, resor och avkoppling och prylar. När livets skönhet finns precis där vi är, naturligtvis lättare att uppleva en sån här dag, men här, där vi är. Mitt i andetaget, här är skönheten. Det är lättare att uppfatta det, om man inte springer igenom sitt liv så fort…..

Tack Mullbären det far en fantastisk upplevelse.

Överflödsproblem

mullbär
Överflödet bara fortsätter. Mullbär!! Vår lilla frys e redan full så vi är lite fundersamma. Mullbären har aldrig varit så stora o så många. Inte nog med det, idag åkte Rurik iväg o köpte hem blåbär till oss…

tork, bär
Nu kör vi alternativa lösningar . Vi har blivit med torkapparat. Torkade blåbär? Det blir nog toppen! De får torka under natten. Det här är nytt för oss. Ska bli spännande att lär sig! Först blir det blåbär sen mullbär! Låter helt fantastiskt!

Hemma hos oss

fasad
Man kan ju undra…. varför vi inte skrivit på bloggen?? För att vi har det så bra.
Vi är liksom förlorade i vår lilla värld. Fåglarna…. så många nya ljud och alla fåglar som kommer flygande med sina tonåringar, vi tittar o upplever.

kväll, åker
Det är märkligt hur det genast märks när det blir augusti. en alldeles speciell tystnad. Kvällarna bär en så fantastisk stillhet att man nästan längtar efter att få gå ut o jaga de där mördarsniglarna, bara för kvällen är så otrolig.

körsbär
Vi har ett sånt överflöd! Vår frys räcker inte till! Fåglarna får plocka men till och med de är generösa och lämnar kvar till oss. Det räcker till alla.

Rurik
Så där sitter vi med våra frukt o bär tallrikar….. med fingrar som är mullbärsblå….. ja det är nåt att minnas till vintern.

att luras i trädgården

doftpinne i kålen
Mer från trädgården: KÅL!  Hur vackert är det inte med kål! Stora blåaktiga blad som breder ut sig….
-men hur är verkligheten?? Om du brukar följa vår blogg, så vet du att vanligtvis brukar vi ha ett kål-HUS ( fast inte i år, orkade inte riktigt, så vi hoppade över det). Vi stänger in kålen för att slippa angrepp från kålfjärilen.
-för det är det som är kålens verklighet…. den äääälskas,  inte bara av oss, utan av kålfjärilen och  även små mal som ser så oskyldiga ut….. så lägger de ägg på bladen…. som blir till larver…. som äter….. och plötsligt är det bara frasiga pinnar kvar o ett o annat totalhålat blad…

doft-tuss
I stället för huset av nät så luras vi i år. Det är ju bara en test, men det verkar funka. Hur hittar fjärilen till kålen? Den känner doften. Så, vad händer om man sprider en annan doft? Hittar fjärilen då? Nej, det verkar inte så.
En pinne med en liten tuss på. nån gång då och då häller jag på ny eterisk olja. Råkade köpa en konstig eterisk olja när vi var i Turkiet – som mest luktar våt hund, en ilsken unken, kvalmig doft.  Det kan väl passa bra?

pinne kruka
Nu står det en pinne lite här i där i odlingarna som jag har i växthuset. Du ska veta att i växthuset andra år, har jag dragit upp småplantor och haft dom under väv – men ändå har de alltid lyckats lägga ägg på dom!! Aldrig har jag vågat ha dörrarna öppna utan haft  vävdörren stängd – för att inga fjärilar skulle flyga in. vilket dom gjort ändå och så har jag jagat runt för att schasa ut dom!
doft i kålen
I år är dörrarna öppna, ingen väv på….. men inte ett enda angrepp. Ja, det kan ju vara tillfällighet….. men det tror jag inte.
Kålbladen är stora, lite blåa. dom snyggar sig verkligen !!
– det verkar som man kan lura de där fjärilarna…..

Vår lilla äng

blommande Väppling
Trädgårdsrapport fortsätter. Vi har en (1) bit vildvuxet. Spännande att se vad naturen gör om den får råda. Ett hav av väppling! Vita fluffiga, en sorts klöver, humlor o bi surrar…. Ruriks mamma hette Wäppling i efternamn, så det är en växt som familjen är uppmärksam på (lite humor att vi heter Bladh nu 🙂

lill-ängen
Men där växer så mycket mer! Det jag tyckte var roligast att visa, är vildmorot!

blommande Morot
Fina, eller hur?höga ståtliga skaft. ”Är det verkligen morot?” Rurik blev för nyfiken, vi drar upp o kollar…

vildmorot -rot
Det var en ynklig rot -men den luktade mer morot än en morot… Alltså, ingen tvekan, här blommar moroten.

Johannes ört
Johannesört blir man också glad att se. Den torkar jag till te. Bra att ha i vinterte när mörkret blir tungt .

Rödleka
Rödleka, vita blommor som leker med lite lila….  Den brukar jag torka o ha i mina bad. En kvinnoört.

Kungsmynta
Kungsmyntan har oxå flyttat hit.

Ålandsrot
…och till sist, får visa Ålandsroten. Stora o stolta, blommar snart.

Slut på rappor

Stora Persikor


Egna persikor… Hur otroligt är inte det?? Tack och lov mognar inte alla på en gång. Men nu levererar de! De allra största plockar jag ner i korgen idag. Ludna, varma och doftande.

persikor
Har vi någonsin haft så stora persikor frågar vi oss??  Stora, jag är ju nyfiken, – de har under säsong blivit sprayade med frekvens-homopatipreparat  för ”FRUKT” tror det hat gett resultat. Trädet har gett sitt bästa. Hur är de i lagring, det får vi se nu.