Vi firade våren med en rakubränning. Solen sken och vädret var milt. Nyanlända lärkor hängde i luften och kollade in oss. -Men hur gick det?? Vi insåg när vi väl var igång -att det var en vääldigt vindstilla dag. Det brukar inte fungera alls då.
Ser ni hur det flammar eld inte bara längst fram vid inmatningen, utan även på sidorna, lite längre fram mot själva ugnen? Vi har borrat lufthål, plus att vi har öppnat skorstenen en del för att luft lättare ska ta sig in i skorstenen. Det ena lufthålet på ugnen stängde vi igen, den ställde mest till det, men det andra funkade bra efter ett tag. Då drog den in extra syre och lågan fladdrade inte ut -utan processen gick in i kammaren. Resultat -det funkade jätte-bra!
Vi fick njuta av glasyrer som man inte kan få på nåt annat sätt. Det krävs aska, eld och oberäknelighet. vår rosa rakuglasyr drog ihop sig så spännande och den mörkröda kanten i ovankanten är en kopparglasyr. I en vanlig el-ugnsbränning hade den randen snällt blivit grön, men här har det blivit en syrereduktion och då blir kopparglasyren istället röd.
Aska och eld sprutar in på godset när det står i ugnen med glasyren lys-röd och mjuk ( 1000grader) . Det blandar sig med glasyren. Man skrubbar allt noga efter bränning, allt är täckt med sot, men det ni ser på bilderna här, är det som är stabilt i glasyren. Det var en så följsam bränning. Det var väldigt lite som gick i sönder. Glasyrerna smälte ut bra och mycket fick spännande effekter.
några reliefer, djurmasker. Se på ansiktena hur väl man ser hur de har legat i ugnen! hur askan har bildat mörkare prickar och ytor. Det här gav mersmak!
Det är bara två dagar sedan som Ganga gick en promenad genom trädgården och ner till Tåkern. Första blåsippan, krokus på väg upp, snödroppar och kunde plocka vinter sallad till maten!
Dagen efter anlände tranorna. Inga tranor på bilden, men här bor de och oj vad de lät!! De har flugit fram o tillbaka o dansat o ropat -så heja våren!!
Idag är det vi som är vårtecknet. Vi bränner raku. Lite gulligt, för då kom de nyanlända lärkorna och flög på låg höjd över oss o kollade in oss. vi kan minsann också vara ett vårtecken!
viktigt att ha Raku-guden med sig, det vet vi. Idag var den det. Hurra! Om du brukar följa oss, så vet du, att vi provade vår alldeles egen tillverkade ugn, i somras. Vi var lite förtvivlade, eftersom vi inte klarade av att komma upp i temperatur. Vi kämpade i två dagar, utifrån olika teorier, främst var det vedens kvalite -vi fixade fram ved av bästa kvalite till andra dagen -men det hjälpte inte…. Nu var det dags för andra försöket: De vi gått och funderat på, och diskuterat med proffset ( tack Maria) var, att kanske skulle vi prova att göra brännkammaren mindre. en annan teori var att vi kanske skulle behöva pumpa in mer syre i förbränningen, med en kompressor….. men nä, det behövdes verkligen inte.
Vi har sedan en tid gått och väntat på väder som passar. vi vill ha det lite gott med sol och ganska vindstilla. Idag skedde det. Solen skred upp på himlen och vi släppte allt annat.
Se så idylliskt allt ser ut. Rofyllt och lugnt. Vi avtäckte både ugn och vedhög. Superglada att vi fått tag i en gammal kasserad ugn och tömt den på isoler-tegel (tack Kerstin). Nu minskar vi ugnskammaren.
Sen tänkte vi, att vi har massor med tid framför oss, att bara elda för att få upp temperaturen. MEN, vi började elda lite smått, för att inte chocka ugnen. Snart ökade vi mängden ved som vi matade in. Men vi använde bara den ”sämre” äldre veden, som var lite mix av allt möjligt som legat i många. Ganga går in och fixar med lite varm choklad och mackor. vi vill ju ha mysigt….. och tjoohoo plötsligt var det bara glödgat och full fart!! Det gick på under tre timmar och helt utan ansträngning. Raku-guden kom som ett skott!
Vi hade även VINDEN med oss!! Vart kom den ifrån?!! På ett sätt var det ju bra, för det blev ett himla luftsug genom eldkanalen. Det brann bra. Men det blev nästan lite för dramatiskt. Vi kunde inte fota det, vi var tvungna att bägge två hjälpas åt, men när vi jobbade i den eldfängda efterinpackningen med sågspån (man lägger den glödheta keramiken i sågspån, för att få sot och mönstereffekt) -så yrde det massor av glöd i luften. I massor! Kändes ju inte helt ok. Även om naturen är väldigt överfuktig och kall just nu. Så vi beslöt oss att avbryta efter ett tag, eftersom vi helt förnöjt nu VET, att ugnen fungerar suveränt. Vi behövde bara ”stämma instrumentet” och minska på brännkammarens volym.
Nu ska det putsas med stålull och vissa klenoder kom ut som pussel, få se vad vi gör med det. Sen inväntar vi en ny dag som även inkluderar snälla vindar, så bränner vi återstoden av materialet. Här nedan, på filmen så kan du se lite fler av dagens sotiga resultat.
Vi murar inte skorstenen högre än så här, så har vi chans att laborera i framtiden med reduktionsbränningar genom att täcka över skorstenen. Men vi vill inte ha det rökfyllt under taket, när vi bränner, så vår tanke är att vi lavar några varv med vanligt tegen eller sätter dit en lös metallskorsten under bränning. vi är lite fundersamma på det där med luckan för brännkammaren, men provar denna lösning. Tror det kan vara bra med en tre delad öppning så att man inte släpper ut all värma när en tittar in och kollar temperatur.
Tror du vi kunde bärga oss??! näe, vi prov eldade genast (lite,lite, bara) för att se röken… Men det var sån liten eld och röken blev rätt mesig, det syntes men gick inte att fånga på bild. Sen vågade vi inte elda mer idag. Lera vill gärna ha lite tid på sig men vi kommer att sakta öka på eldningen den närmsta tiden, med förhoppning att kunna köra en bränning innan KONSTRUNDAN! Hoppas
Oväntad njutning är nu, att ÄNTLIGEN ta av arbetskläderna, som är så leriga o dammiga, och få tvätta dom.
se på detta extreeemt nöjda uttryck. Vi är igång! Vi bygger ugn! Vi har hjärta, fötter och väder på vår sida, plus mycket planerande bakom oss.
stampa lera
Det är bara att ta rejäla kläder och lerstövlarna på. I höstas gjorde Ganga tegel, nu är det bruk. Men receptet är det samma: lera + sand + hampakärna. Lösare denna gång, men stövlarna sitter fast i kletet i alla fall. Det går inte så fort. Ganga tänker på alla älgar o elefanter som en har sett sitta fast i sumpmark, det är svårt att komma loss…
ler-hampa tegel
Titta här! Nu avtäcker vi lerteglet som legat under presenning hela vintern. Det gick hur bra som helst. här är dom, superfina, alla 250 stycken.
grunden till ugnen
Medan Ganga stampar lera så jämnar Rurik marken och lägger ut markteglet. Här kan du få en uppfattning om hur vi bygger. Den ligger i en backe med själva ugnen på högsta punkten. Längst fram är en grop med galler, det är för askan då man eldar.
slammad botten
Vi petar ner så mycket lerbruk som det går, i springorna, för att täppa till tjuvdrag, men det var ganska tråkigt, så ganska snart gjorde vi en extra lös slabba och pensla över och såg till att det kom ner i springorna.
Ok. nu ska det helst bli rätt från början, ingenjören mäter noggrant. Medan marktrupperna hoppar av otålighet (Ganga).
Bruk på lerteglet
Ni måste förstå det här. Alltså, Ganga har gjort varenda sten. Långsamt gett varje sten sin omsorg. Varje sten är en baby. Det är något väldigt speciellt med här som sker nu. Vi smetar på bruket. som att bre en bättre macka….
första lavet med tegel
Vi lägger ut alla bitar till första lavet, så att det blir rätt med måtten. Nu kan man se hur den ska bli. närmast på bild är den blivande skorstenen, sen kommer glasyr-kammaren och den långa gången längst bort i bild är eldkanalen.
fogen mellan lergelen
Vi måste få lovsjunga den här processen lite. Det är ju samma material i teglet som i fogmassan. De liksom bara gifter sig med varandra. visserligen krymper lera när det torkar men alla hampakärnor motverkar att det blir några stora spricker. Det håller ihop fint, och det verkar fästa riktigt riktigt bra. Vi gick ifrån nån timme och åt, när vi kom tillbaka satt teglet hårt! De blir ett.
lerteglet
Här ovan kan du se hur hampakärnorna ligger i lerstenen och så klart även i bruket. Det blir självlåsande och det är bara motvilligt som det går att dela på en tegelbit.
mura ugn
Lera är ett sånt underbart material. Här står Ganga och drömmer om hus. tänk att få bo i ett LER-HUS! vilken känsla. det är egentligen ett klassiskt skånsk sätt att bygga sitt hem – att göra en ställning i trä och sedan göra själva väggarna med en blandning av lera + halm +kobajs ( ok, väldigt kort sammanfattning). Moderna naturhus tar upp det igen. Var i ett hus gjort på tjocka halmbalar och lera, den känslan av välbehag det var i det huset, det glömmer jag aldrig. Det är en så skön känsla. förresten, man säger att möss inte vill vara i hampafiber, så huset hade antagligen blivit mus-fritt också. Men denna gång är det en raku-ugn, det är ett mer överskådligt projekt.
båge för att stötta valvet
Nu har vi gjort en båge som stöttar själva valvet under murandet, vi hade lite bråttom i början så vi glömde att vi måste lägga ngn under bågen, för att få loss den, när den ska flyttas fram.
under bågen
en liten oanselig brädbit, som betyder mycket. När den murade bågen är klar och stabil, så är det bara att lossa på ribban och träbågen får rörelsemån och kan flyttas.
under uppbyggnad, ugn
Ja, såhär långt har vi hunnit idag. Sen började det regna. Vi plastade in bygget. Imorgon ska det snöa, mest hela dagen och dagen därpå ska det blåsa rejält. Märkligt väder. Då tänker vi göra något annat och invänta bättre dagar.
skiss på ugnen
Här är Ruriks fina skisser på ugnen. Här kan du se hur det blir. På nedre bilden syns att där är en halv vägg längst in i eldtunneln, det är för att pressa upp värmen som sen måste ner för att komma ut genom skorstenen. Det är för att ugnsrummet ska bli riktigt varmt och att värmen ska omsluta keramiken.
inplastat bygge
Det var allt för denna stund. fortsättning följer, var så säkra på det.
Nu öppnar vi.
Vi är del av Läns evenemanget ”Östgöta sommar” (som från början skulle vara Östgötadagar, två dagar i september) som betyder att vi är en besökspunkt på en karta med 175 platser att besöka. Vi har hitintills bara haft öppet efter bokning, men nu har vi öppet fyra söndagar på raken. 23/8 ,30/8, 6/9 och 13/9 tider: mellan 14 -19.00
Självklart har vi beställt fint väder.
Idag lördag ägnar vi oss åt smådetaljer som röda prickar på trädgårdskartan.
..och stora saker som att stolpar i marken (framför lilla ugnshuset).
Vi har till och med varit i dagens tidning med jättefint reportage av vår lokalreporter. Men eftersom vi vill vara laglydiga och vi just har lärt oss att även avfotograferade tidningsartiklar är upphovsskyddade, så avstår vi att visa det. Som konstnärer har vi ju förståelse för begreppet upphovsskydd. Men vi lägger in länken till MVT´s hemsida, här, om ni tittar den närmsta tiden, kan ni i alla fall se det underbara fotot på Ganga o Rurik i sin trädgård. (jajamen)
Så bara lite uppdateringar, vad ni kan se, när ni kommer hit. förutom massa av vår konst, har vi projekt RAKU-UGN. Just nu är vi i tillverkningen av hampategel. Vi hoppas bränna i ugnen denna höst.
I vår rosenträdgård, med gammeldags rosor, som inte blommar så här års, blommar istället den stora magiska Rosen; ”Vättern”. En extra stor fd parabol får nu blomma ut. Stiligt va!
Man kan vandra fritt i egen takt genom hela trädgården. På hallonstigen finns fortfarande mullbär som man gärna får smaka. Växtligheten är bitvis väldigt frodig och pumpaplantorna gör sitt bästa att ta över området.
Trädgården ändras hela tiden. Från dag till dag.Alltid är det något nytt som blommar men också något som gjort sitt och vissnat. Vi odlar helt ekologiskt och använder vår list, Bokashi och våra homeopatiska trädgårds-preparat, något som vi gärna pratar om och som även kan köpas/ beställas.
En liten hälsning från vår HARE. Vi ber er ha hundar i koppel. vi har alltså både en mamma-hare och ungar som är förvånandsvärt tillgivna, trots att de är vilda. Vi ber om försiktighet. här är även paddor och andra skygga varelser, de syns sällan, men de ser oss. Var snäll.
vidare så är detta ett hem, inte en offentlig plats i vanlig bemärkelse. Vattenslangar ligger ute som vanligt och livet håller på, vi bjuder helt enkelt in dig i vårt liv, våra ateljéer är precis så som dom är när vi är i fullt arbete, hoppas du kommer att trivas.
Vinter, på gränsen till vår och vi har åkt till fältet med Industri-hampa som vi besökte i somras. Då var det yvigt grönt och det växte sig flera meter högt. Då var det blad till hälsosmothies vi önskade. Nu är bara stabbar kvar, vintern har rötat det och det är gyllengult och krispigt. Vi tänkte oss att den raku-ugn som vi ännu bara har i vårt sinne, ska bli byggt med industri-hampa och lertegel. Hur det går ska vi skriva om, allt eftersom.
Nu tar vi steg ett från fantasi till verklighet -och verkligheten lär oss genast. Hampan gör en uppvisning i sin förmåga till starka sega fibrer: Vi hade med oss vår batteridrivna häcksax och trodde det var smart. Men det var det inte. Knivarna blev ganska omgående intrasslade i långa hampafibrer. Det var trots allt bäst att göra det för hand. knipsa och dra. Liga gör bunta och förfinar den tekniken efter hand…
Efter att ha kollat på youtube, tror vi oss veta, att i byggsammanhang är det märgen längst in som är det åtråvärda, som har bra isoleringsförmåga och brandsäkerhet. Nu ska ju vi dock göra en ugn för att elda i, utomhus, och vi tror att det blir jättebra med att även de yttre lagren på skaftet är med. De kommer liksom att brännas upp medan vi sedan bränner i ugnen och kvarlämnar ihåligheter i lerteglet, tänker vi oss. Vi utgår i från att det ska ge en extra isolerande effekt.
Vi ska alltså smula pinnarna, men problem är att fibrerna är fantastiskt starka. Ganska snart inser vi att vi behöver dra bort ytterfibrerna så mycket som det går för att kunna hantera det.
Vi har med vår egen trädgårdsmal och när de långa ytterfibrerna är med så hänger liksom allt ihop och till och med trasslar in sig och vill stanna kvar inne i malen.
Men vi jobbar på, vi lär oss att bli mer noggranna, dra av så mycket av de långa fibrerna som går, utan att vara onödigt petig och Liga utvecklar nån teknik så redan när hon plockar ihop pinnarna, så släpper en del av fibrerna. Vi har en härlig eftermiddag ute på fältet.
Så fyller vi krosset i säckar, plus att vi tog med några knippen med kvistar.
Nu får de hem och torka. Det kommer bli en lång historia, innan ugnen är på plats.
Men det gillar vi.
Vårdagjämningen närmar sig. Vi vill tona in oss.Vi viker tre dagar, innan vårdagjämningen till att meditera. Det ska bli härligt. På ett sätt räcker det med det. För Rurik är det tillräckligt, men Ganga har det liksom i blodet, glädjen att uttrycka med symboler. Ibland kallas det för andlig el kosmisk teknologi. Ett sätt att förstärka kommunikationen med Det Stora.
Så nu ligger hon på plats, Gudinne altaret.
En vän sedan många år, kommer på besök och är medskapare. Det gör det extra kul att göra det omsorgsfullt. Ganga ligger på knä med huvudet långt in i skåpet -och fram kommer en skatt av verktyg för ritualer.
Nu ligger Hon här: ”Mother of All Ages” är hennes namn, RakuVaginan. Runt om ligger den mobila/portabla ramen, i delar, för att det ska vara lätt att göra altarramen större eller mindre, och att ta med sig ut i naturen. Allt är gjort med lera från Omberg, det känns bra.
I Vaginan ligger nu kristaller, både för att ladda altaret och för att bli laddade i sig själva. Det är därför de ligger ute redan nu, flera dagar i förväg.
Här ovan ser ni skatten som nu finns innanför Vaginan. Precis som alla kristaller nu får ligga och stilla absorbera, rena, ladda sig -kommer nu vi, att sluta ögonen och låta sinnet ligga och stilla absorbera, rena, ladda sig. Om det blir nån vidare rapport om det här, vågar jag inte lova. Heligt vill inte alltid visa upp sig i det yttre.
Se bilderna i stället som inspiration. Kanske vill du beställa ett eget Vagina altare? Du vet var de finns, hör av dig.
Däremot blir det tyst på bloggen några dagar. Ha en Fin Vårdagjämning. Gå ut, ta emot den nya energin, Njut.
Tålamod. Bra att ha när frun har utställning. Vernissage är emellanåt intressanta tillställningar och där i mellan lagom utdragna . Rurik klagar inte och Ganga är glad för de extra par ögon och öron som ser och hör.
Men till sist blir det så man närmast vill gömma sig i sina bilder…
Men… roligt. Aldrig har Gangas konst blivit så fotograferad!(mest kvinnor, faktiskt)
Detta mötte Ylva då hon öppnade galleriet. Intresse o glädje.
Earth Mother, raku Vagina får alla att smälta där hon ligger inbäddad i mossa.
Idag avslutar vi Stockholm med lite relax. Rurik stilar med nyfunnen hatt. Ganga njuter av vetskapen att en tavla idag fann sitt nya hem i London. Nu tar vi en sväng om Moderna och sedan tar vi bilen tillbaka till Paradiset ( hemma vid Tåkern)
Båstad. Det är tennisvecka, byn är helt överfull av folk, men utan stopp o utan tveckan kör vi takt igenom och ner till Norrviken. Utanför portarna till Norrvikens trädgårdar ligger Cecilia Kraitz studio. Hon är grymt duktig på raku.
Vackra krackeleringar, poetiska glasyrer, stora former och omöjliga saker som stora plattor. Nu har vi rakumedvetande. Har fortfarande kvar vår eget rakubrännande som en doft runt kroppen. Det gör oss ännu mera beundrande.
Cecilia har sin ugn i anslutning till sin ateljé. Hon arbetar endast vedeldat, vedlagret är stora bastanta bok-klabbar. En rakudag börjar tidig morgon och håller på hela dagen. Ugnen är stor. Det tar nog sitt tag innan den är uppe i temperatur , men jag gissar att den är smidig att jobba med sen, att det går av farten.
Utanför står TRE badkar med fuktig sågspån. Det är ofta stora krävande formen Cecilia jobbar med, så det behövs nog.
Spännande att verkligen uppleva Cecilias keramik o se hennes ugn, men det allra bästa, det är mötet. En gammal go vän! Vi har inte setts på flera år och mötet värmer hjärtat. Härligt! Tack !
gangaochrurik 