Ja!!! Det närmar sig! Konst Runt Omberg, en riktig klassiker. Därav att jag knappt hänger här på bloggen. Att ställa ut hemma är jättekul på alla sätt men även krävande. Så många detaljer som ska klaffa. Vi har nr 11-12 på kartan även i år, så vi behöver i alla fall inte göra om skyltarna.
Ko-Point blir det och med lite tur så både blommar äppelträden och solen skiner. Just nu lägger vi mycket tid på att bränna fram ny keramik. vilket är både kul och deprimerande -ni som håller på med keramik, vet vad jag menar. Många pratar om ungs-guden, i alla fall om man lyssnar på engelska keramiker ” the Kiln-God” och det är ju för att det händer så mycket där inne i ugnen när man har stängt luckan.
Så, minns nu helgen: Kristi Himmelsfärd: 9 -12 maj 11-17.00 INFORMATION OM HELA KONSTRUNDAN finner du på www.omkultur.se VÄLKOMNA
Efter två intensiva dagar i Höganäs fyller vi bilen inte bara med keramik utan även med bättre bättre drej-förtroende, massa inspiration och gott humör.
Rurik imponerar, han är ju trots allt ganska ny i det här. Men han är så superfokuserad och det löser mycket.
Mäster, dvs Anders Johansson själv är helt underbar som lärare. Positiv, vaken och ser allt. Han finns där för oss och vi tar in så mycket vi kan!
Det känns så lyxigt att få så mycket stöd och det kommer vi att leva på hela året!
Sen är det ju onekligen en alldeles speciell känsla, att sitta o dreja i Gamla Höganäsbolagets gedigna lokaler. vi rör oss runt de gamla Saltugnarna och Aners Johanssons spännande verk och glasyrer runt oss.
Nu drömmer vi om att både komma och lära mer om drejning och även glasyr. Heja oss och TACK till alla på Saltugnarna Höganäs. Både Anders Johansson för gedigen kunskap och Anna-Lena som är bästa coordinatorn.
Vi flashar i tidningen. Reportern för Länstidningen, frågar oss om hur vi gör med matrester och det där med att leva både bra och hållbart. Det kändes ju seriöst, och lite som sådant vi lätt nördar in på.
Vi visar hur vi förvarar genom att torka och fermentera. Hur nässlor blir till pulver och sen blir till typ nordiskt matchate. Vi bjuder på smörgåsar med pålägg som alla baserad på mumsiga upphottade rester. Nu känner vi oss väldans präktiga. Ja det blir inget matavfall alls hos oss, eftersom det i så fall åker direkt ner i Bokashi-hinken -som blir jordförbättring.
”-varför frågade du oss? ”Undrar Rurik. ”Det ville ha några Vadstena profiler i reportaget, och då tänkte jag på er” säger Katarina. Det är svårt att komma undan, när man sysslar med konst, man behöver synas, det kommer man inte från. Så vi skrattar glatt och smakar på hur det känns att vara Vadstena-profil.
Ta-Da!! Jul, det har vi tagit oss igenom ( bäst att börja med en bild som ser julig ut). För anslaget till vår jul kom 2 e advent, vi var i Köpenhamn när från ingenstans, kändes det som, började Rurik hosta, som galet.
Vi skulle kolla på konst ( ovan från Glyptoteket) men det var inte så mycket med det. Hosta mest hela tiden och vips så var ju Ganga också sjuk. Vi hade ju åkt hem genast om det inte var för att vi skulle hämta upp vår konst som varit utställd på julutställning på Karantänen i Helsingborg.
Men efter Helsingborg åkte vi hem och stängde dörren ungefär. Men vi fick gjort oss en jultallrik på julafton i alla fall! En sån tur att vi inte skulle ha stor familjejul här!! Det hade ju blivit total kaos! Våra planer var att ta julen väldigt enkelt och att meditera våra tio dagar. Men Ruriks hosta var hemsk. Han har suttit upp nätterna igen i tre veckor för att i alla fall lindra hostan något.
Ser du super-konvalescenten? Det röda är Ruriks mössa, han sitter i soffan med täcket över sig. Vi får se om Rurik kommer att acceptera bilderna i inlägget. Det kanske kommer lite bildförbud.
Kontakterna med vården gick från ” det är många som har det som du” till att dom kollade upp det rejält. Då var det lunginflammation och antibiotika som gällde. Sen blev det lugnt. Ganga har varit helt frisk ett tag.
Nu har vi till och med öppnat dörren, kört till Skänninge och medverkat i konstsamtal.
Jättespännande. Konstnären Camilla Akraka, som jobbar på biblioteket hade mycket noggrant reflekterat över vår konst och hon ställde frågor och gjorde sina nedslag. Så givande för oss, att se oss själva, utifrån på det här viset.
På biblioteket hade de vidare tagit fram böcker som på olika sätt hade hänvisningar till vår utställning . Alltså detta måste ju vara bästa biblioteket ❤️
I alla fall var VI tvungna att låna hem flera böcker, för vi blev så nyfikna.
Så, gott Nytt år från oss bleknosar. Vi blir ju piggare med tiden. Under tiden får vi läsa lite böcker.
Solen skiner, ovanligt efter en månad av november mulet. -Vad gör vi egentligen, som knappt ens skriver på bloggen?
Vi kör konst. Idag till Helsingborg. Vi har podier och konst till utställning på Karantänen, Helsingborg. Där ska det bli julutställning.
Innan dess hängde vi vår konst på Skänninge bibliotek. Den finns där till början av januari.
Vi har hunnit klämma in medverkan i en farsdagsutställning också. Glad kommunledarmot vann en av Gangas ”liten jätte” .
Man kan ju undra, hur ett hem sett ut, när utställningar duggar tätt? Ja, som en enda projekt plats. Det har varit små grupper av en det ena än det andra. Sitta i soffan får vi göra senare.
Mycket förarbete inför en utställning som liksom bara ska funka. Det är verkligen att gå från möjligheterna till ordning. Podier, hitta, fixa transportera. Priser, notera,räkna och skriva. Och sen lista ut hur och var det ska hängas.
Det blev så bra så! Några tuffa dagar med allt fixande. Men sen satt det. Nu har vi gjort vårt bästa och starten på utställningen, som är på Sancta Birgittas klostermuseum var att delta på Vadstena Konstrunda.
Man kan inget annat säga, än att det är en stad med stil, Vadstena. Konstrundans öppnande och gemensamhetsutställning sker på slottet. Gustav Vasas slott. Mäktigt.
Rejäla utställningsytor. Svarta med bra belysning. Ruriks katt-Bonad svävar längst in.
Ursäkta att vi hämningslöst fokuserar på vår egen konst och hoppas det samtidigt ger en känsla av salen och helheten. Gangas tavla är den till höger i bilden: skogen i rosa, en tavla som lyser milt i ett rum, när all belysning släcks på kvällen.
Tillbaka till vår utställning på Klostermuseet Aldrig har väl Ruriks ikoner gjort sig så bra!! Det är en fröjd att se. När det sen kom tre stolar att sitta på och betrakta dom, så blev det så högtidligt. Ikoner är ju faktiskt lite högtidliga!
Ena väggen med Gangas bilder handlade främst om Vättern och Vatten. Bilden längst till höger: ”ringar på vatten” formligen suger till sig människors uppmärksamhet. Detta är första gången som den visas som tryck: Glicee fin Art i numrerad upplaga. Trycket är så välgjort att det är svårt att riktigt förstå att det är tryck. Det bästa är att det gör bilden billigare oh därmed mer tillgänglig att köpa.
Rurik har med ett fat i rakuteknik som är gudomligt vackert.
Även om ikoner är Ruriks grej, så har Ganga med en ikon i keramik. Den här ovan, är rakubränning. Så mild och fin, tycker Ganga själv. Äkta guld i glorian, förresten. Visst är den fin?
Lite bilder från vernissagen. Helt ofattbart när det anländer 47 st Birgittanunnor!! Det var visst inte för vår utställnings skull, utan det var stort firande av heliga Birgittas 650e Himmelska födelsedag. Det som nu är Sancta Birgittas klostermuseum är ju platsen där allt började! Några nunnor ställde snällt upp på ett foto med Rurik.
Avslutningsvis får vi ju göra reklam för den ikon-meditation som Rurik kommer att hålla den 21 september kl 18.
Yeah!! Stolta. Vi har just hängt tolv våningar med konst, på en dag. Det kräver fokus.
Två trapphus på vardera sju och fem våningar, har vi hängt vår konst i. Det ska hänga här fram till och med september månad.
Det här ska man nog främst kalla en arbetsplats utställning. Vi befinner oss på GreenHaus, Oceanhamnen i Helsingborg. Ett nytt flashigt område och vi är nu i ett företagarhus, kan man säga.
Som ett sätt att stimulera de som arbetar i huset, att gå i trappan, i stället för att ta hissen, anordnas utställningar i trapphuset.
Men det kan jag säga, så mycket som vi behövde röra oss upp och ner under hängningen -så behövde vi ta hissen för att orka.
7-våningstrapphuset är nu med Gangas bilder o 5 femvåningshus-delen med Ruriks bonader. Vi är mycket nöjda med hängningen.
På bilden ovan kan du se adressen, Henkelstorg 4. Det går bra att komma in på nedervåningen, och därifrån kan man leta sig till det högra trapphuset ( men får vara lite envis och sniky ) då finner man om man tar sig igenom nån dörr och korridor Ruriks trapphus. Till det vänstra trapphuset med de sju våningarna så ringer man upp till United Spaces-så öppnar de. Det är lovat.
Vi var superfokuserade och hade med egen mat för att inte förlora tid. Vi hade verktygslåda och xtra upphängnings material för att vara försäkrade om att vi skulle klara det under dagen. Vi har ju trots allt kört rätt lång och ville det skulle fundera.
Huset som vår konst nu hänger i, är lite ”framtidsvision” med människan i fokus. Känns lite kul.
Så var vi klara. Vi tog en kopp kaffe på restaurangen bredvid och träffade, märkligt nog en grupp bekanta. De hängde nyfiket på och fick en guidad tur i trapporna. Det var ett kul sammanträffande.
Nu flyger vi vidare. Det gjorde vi genom att köra och kolla på Karantänen. En hus med anor som Helsingborgs konstförening numera förfogar över med utställningar. Kanske bokar vi oss för en utställning där? Vi får se!
Nu har vi möte i Omkultur, ett tydligt vårtecken! Det betyder att det är konstrunda på gång. Fast, med tanke på mängden SNÖ, just nu, är det svårt att riktigt tro, att om en och en halv månad är det full vår och konstrunda. Vi planerar och fixar o donar. Många små detaljer ska bli till en bra konstrunda.
Men ute är det snorkallt och vinter”blommorna” pryder trappen. Funkar bättre än penséer just nu.
I ateljén är det många projekt. Nu ska helst allt som är nästan klart, verkligen bli klart.
Rurik gör grodor. En hel jättefamilj som ska hinna torka och brännas. Än känns konstrundan så långt bort att vi lever med tron att vi hinner med allt. Man kan ju alltid hoppas, annars får det bli till något annat sammanhang. Men viktigast just nu: notera helgen! Kom och besök på Kristi Himmelsfärd!
I denna fina och otroligt historiska byggnad finns Vadstenas Klostermuseum. Med fin yta, i område nära museibutiken finns möjlighet för utställning. Nu är det bestämt, vi kommer att ställa ut här under Vadstena Konstrunda i år, 2023. Det är 8-10 September och sedan kommer utställningen finnas kvar att ses, resten av helgerna i September.
Det känns lite högtidligt och mycket inspirerande att få visa sin konst här. Så det firar vi! Inte nog med det, museet har skrivit på MU-avtal, vilket betyder att man som konstnär får arvode för att ställa ut. Heder åt Klostermuseet! För det ger ju rimlig respekt åt oss som konstnärer, för de jobb vi lägger ner på att ta fram och att hänga utställning. Det är första gången vi får avnjuta MU-avtalet, och hoppas det blir många fler gånger.
Äventyr i Höganäs! Så roligt och givande. Är det någon stans det ska finnas en mäster i drejning så är det väl här, i Höganäs. Vi ska gå på kurs!
Superlyxigt ( om en gillar att dreja) tre elever, Rurik, Ganga, Maja -och så Anders Johansson, med ett liv som keramiker på Höganäsbolaget, nu eget å Saltugnarna. Tiden då det fanns anställda drejare på Höganäsbolaget är historia numera, men Anders började där, som 17 åring och fick lära sig allt av de gamla drejarna. Det gällde att dreja rätt, snyggt och effektivt. Vi har Anders som idol!
Det var bara att köra på. Så fort nåt var klart matade Anders fram en ny klös( lerklump) till oss. Sen satt vi där o kämpade på, med att bli bättre. Hitta bättre grepp, bättre teknik, se nyanser och klara svårare former.
För Rurik var det tredje gången han drejade överhuvudtaget men han tycks ju vara naturtalang på det här. Han jobbade på, lugnt o metodiskt.
Men tur och tryggt att Anders var med och stöttade. Hjälpte varken för mycket eller för lite. Men tekniken att bara daska till schucken så det kommer på plats, eller det uppånervända godset, det behövs nog mycket träning.
Men vi hade som sagt gott om coaching ( men också egentid) Anna Lena, keramiker, butiksanställd och lite allt-i-allo, kom in och såg till oss och såg till att allt flöt på.
Men vad är det som de pekar på? ” den blev bra!” Känsligt uppfattat vi entusiasmen i Anders röst. ”Se så elegant formen lyfte sig”
Rurik fick beskicka undersidan på en av Gangas kärl. svarvningen av undersida och bas på ett gods kan verkliga lyfta fram och förädla en form. Nu kända vi oss ju stolta: teamwork av Ganga o Rurik.
Visst är det både bra och kul att läsa i böcker om hur det går till. Men att få några dagar, se, kunna fråga, prova och få feedback, det är ovärderlig.
Nu ska vi hem och omsätta det vi lärt i vår egen verklighet.
Ps vi har redan bokat en uppföljning till nästa år.
gangaochrurik 