Mors dag och konstrundan avslutar

En konstrunda går fort. Städar och förbereder gör man i veckor. Sen sker allt så fort. Iår har Omkultur fått hjälp att forska i hur mycket konstrundan betyder för samhället … affärer o restauranger. Ser med spänning fram mot resultatet.


För övrigt lever vi nu på goda minnen. Även Siri var här o hade konstrunda, en uppskattad sådan.


Till och med pojkvän Jonas hittade hit, för första gången. Det gillade vi.


Varmt har vi haft, så varmt att vi glömt ta kort på besökare och så varmt att en av våra skator fick värmeslag. Vinglade omkring och kunde varken flyga eller gömma sig.


Så härmed är det bevisat att jag är Skat-mamma. Vi gav vatten i pipett och packade ner skatan en timma inbäddad i svala handdukar, sen hade den kvicknat till och kunde flyga iväg.


Sen kom ett efterlängtat regn… och konstrundan gick mot sitt slut. Inte alla gillar det man gör -andra gillar det med hela hjärtat. Vi har fått stora kramar, ovationen och jubel. Vi har känt oss beundrade och uppskattade.  Tack alla som kom! Vilken glädje!!


Tack snälla, Anna Cobb, för både film och klippning!

Konstrunde hetta

Så vacker konstrunda. Vädret är överväldigande. Egentligen är det inte ”bra” när vädret blir för soligt -det kan bli jobbigt att vara konstrundebesökare.


Men det är inget att göra åt. Vi gör som den Kinesiska pionen, den ger sitt bästa och passar på att blomma -och knockar nästan våra besökare med väldoft ( liksom våra syrener och häggen…)


Trots mängden av besökare vilar här en stilla frid och man unnar sig att ta det lugnt. Det gillar vi.


Ruriks stora fågel sträcker ut sig. Nymålad.


Men värnen gör att Rurik gärna står utanför, när han berättar om sin konst. Imorgon ska det tydligen bli ännu varmare, så om vinden o vädret tillåter, kanske vi gör en omhängning utomhus…


Något svalare i ateljén där Gangas bilder hänger. Dagens publik har varit hängivna, inga slötittare och vi har blivit bortskämda med ovationer och kramar.


Morgondagen är sista dagen o mors dag. Välkomna hit o fira. En konstrunda är väl vad alla mammor önskar?

Glödande keramik

Ja! Mitt i allt tar Ganga o Kerstin undan tid för att återknyta bekantskapen med Raku. Vi har båda jobbat i raku innan -men länge sedan, för oss båda. Kerstin ska inviga sin nybyggda rakuugn o Ganga är tacksam att få hänga på. Men vi är lite trevande bägge två och det är mycket som diskuteras. Det är bra.


Vi tänder brännare och Gasen dånar på. Hunden vill inte vara i närheten, grannen går, gasens dånande ljud är  hotfullt. Men, blir det varmt nog? ( den ständiga frågan)


Superboken kommer fram, (den får jag nog också skaffa) och vi fortsätter fördjupa oss i ämnet.


Skymningen kommer och eldsflammorna sträcker sig ur ugnen, vi kör några omgångar med bränning, vi inser att vi vill justera en del, för att nå helt dit vi vill. Ingen har tid att ta kort när den intensiva ut-ur-ugnen-ner- i-halmen-på-med-locket sker.


Men en glödande varm vagina fick jag med på bild. Ganska nöjd och någon kommer att finnas med på konstrundan. Detta är work in progress, så fortsättning följer i framtiden.

Förbereder raku

Det är konstrunda om bara nån dag -så nu är det bara det som gäller. Så du vet. I gårkväll var Ganga hos Kerstin Grönvall. Skulptörfavorit❤️ Vi förbereder för japansk bränning -raku. Denna vackra bagge är tänkt att vara med.


Idag gör vi glasyrer och glaserar. Raku är annorlunda mot hur man vanligtvis behandlar keramik. Den ska in i het ugn och tas medan den fortfarande är glödande och glasyren är mjuk. Det ställer krav på både lera o glasyr som måste vara anpassade därefter. Det som klarar sig igenom processen blir vackert sotiga o krackelerade. 


Stora pjäser är ett vågspel och en aning svårhanterliga. Vi häller glasyr över baggen och sedan frilägger Kerstin vissa ytor.


Vad ska Ganga glasera? Fyra magiska vaginor, förvånad?


Här är raku-ugnen. En ombyggd tunna och med gasolbrännare. Nu ska det vi glaserat få torka ordentligt, ett dygnliv alla fall, sen bränner vi❤️❤️

Fortsättning följer

Duktiga dagen

Vi vill ju, så klart, att konstrundebesökare ska komma för VÅR skull, men…. det är liksom så roligt att bjuda på nåt extra.


 Så idag är vi extra duktiga, i dag var dagen vi vandrat bland rostig konst och gjort ett urval. Vi brukar ha lite spännande saker från Two Faces, i vår trädgård till konstrundan, så alltså även iår.


Rost och trädgård är sanslöst vackert. Kom o titta❤️ ( o köp)

Gyllen Bollen Invigd

Hurra! Färdig o på plats! Idag har vi haft tidningen här och invigt vår gyllene Boll.  Med avtäckning och skålat i färskpressad juice från trädgården.


Rurik har fått visa upp sin ute ateljé. 


Vi har smyghängt lite inför konstrundan, och provat hängningar av konst ute. Det kommer bli fint.


Vi har även invigt ett önsketräd. Första önskelappen blev en önskan om en riktigt trevlig konstrunda. På baksidan av önskelappen förseglas önskan med orden ”tack” sen får vinden bära önskan ut i verkligen.

Jaha. Sen åkte reportern tillbaka till Vadstena och vi insåg plötsligt -det är bara två veckor till Konst runt Omberg!!! Så mycket man vill tills dess!! Hur ska det gå!!

Trädgårds projekten

Blått lyser marken, ännu ett tag, över marken svävar  vassväven. Nu när det åter är varm och skönt ute ska den både bli klar och få en funktion till konstrundan. Men ett större projekt såg sin fortsättning idag. Det började som en rostig ärta.


Förra sommaren förgyllde vi klotet. Den gyllene Bollen har fått komma ut. Stor, tung och mäktig.


Förgyllda klot hanterar man varsamt. Men stor koncentration rullar vi den nu genom trädgården.


Nästan framme. Sista fasen av placeringen kräver fler händer och muskler, så det sker, när vi får hjälp. Tills dess, klotet får sova i skottkärran. Fortsättning följer…..

Fina bilder på Fars dag

Helgens trend fortsätter. KONST. Nu är det utställningen i Ödeshög, på självaste FarsDag. Ett mysigt arrangemang av den lokala konstföreningen.


Inget jurybedömd eller så, utan den som ville, var med. Vilket gjorde tillställningen skönt ruffsig, med bilder av alla slag.


Men ni vet hur vi är, lite lagom egoistiska, så här är Gangas bild, inköpt till föreningen, och kommer vara med på deras årslotteri (tror vi).

Här hänger Gangas rutiga Ekorre (återkommer till den) bredvid hästar av Kerstin Grönvall.


Det är många vänner som hänger på väggarna och många vänner att krama. Här är Jane Solberg, Irene Nordh, Karin Langart och Kerstin Grönvall.


Här hänger Ruriks magiska måne bredvid en liiiiiten ikon. En extra kommentar från Ganga, jag tycker månen är så fin, riktig midvinternatt…


-lite om den rutiga ekorren. En guache från tiden då Ganga ännu hette Anette. Älskar bilden, den rutiga ekorren är vårt sinne. Hur gör den? Pratar oavbrutet, hoppar från gren till gren, ändrar riktning och är outtröttlig. Lyssna på dina tankar får du se. Följ dina känslor , så märker du. Mannen på bilden är jaget, som förtvivlat och med all kraft följer efter ekorren…. tills total utmattning o utbrändhet. Men ibland händer det fantastiska -som vid en skön meditation. Jaget o ekorren möts, Vid Källan, och stillheten infinner sig…..