Resa med motstĂĄnd

Ganga ska till London och Rurik får köra och köra…. Undrar du varför? Jo det som man inte tror ska hända, hände. När Ganga kom till flyget på torsdag eftermiddag, var kommentaren att ”det verkar inte finnas nån biljett till dig här”. Det blev till att gå till receptionen och få hjälp -och det var VERKLIGEN tålamodsprövande. Hon ringde till kontoret i Amsterdam och Ganga fick stå i telefonkö till biljettförsäljningen i Sverige. Inget hände… men då kom rådet att kontakta via WhatsApp och en robot ställde frågor. Till sist fick Ganga frågan om hon ville bli uppringd -och då, DÅ, äntligen en mänsklig röst som kunde ingripa och ge en ny biljett.

Det var alltså nåt oförklarligt som hade hänt, och en betald biljett som bara inte fanns?! Flyget hade då gått, fullbokat. Men Ganga hade biljett till nästa morgon. Så det blev en tur till, till Linköpings flygplats. Upp klockan tre på natten.

Väl framme i London -så kom inte resväskan!! Den kom inte med på flyget. Det blev till att fylla i blanketter och hänga kvar rätt länge på flygplatsen innan det gick att ta sig till familjen. Då var löftet att väskan skulle bli hemskickad till Londonadressen -och den kom på kvällen. Så inget större problem.

Men resväskan har sett sina bästa dagar.

Det var bara en liten paus hemma hos Ella, sen var det dags att hämta barnen i skolan. Här är det skoluniform ( men väldigt avslappnad) som gäller och skolan börjar vid typ fyra års ålder.

Gott att äntligen få träffa sina barnbarn igen, säger Ganga, och att de kan vara så pigga efter en hel dag i skolan!! Fullt spring.

Materialfrossa

Vadstena är visserligen en liten stad, men oj vad den kan leverera. Gustav Vasa byggde en försvars anläggning mot angrepp från främst Vättern, men redan han son Johan den III och Katarina av Jagellonica från Polen, omvandlade det till ett kungligt slott. Till Vadstena kom duktiga hantverkare från hela Europa för att genomföra uppgraderingen. Det var allt från bildhuggare till spetsknypplerskor från Belgien. Knyppelkunskapen har bevarats här och blivit till en sorts metropol för knyppling. Vi har till och med en speciell spetsbutik: Svenska Spetsar. På uppdrag av Rita, Gangas dotter, var vi där och kollade igenom.

Till en speciell utstyrsel önskas spetsar, vad finns att välja på? Naiv fråga för det finns massor. Men det är en butik med kunskap så frågan är: ska vi knyppla själva, eller köpa färdig?

Verkligen som att gå in i en egen värld som vi inte tänkt så mycket på innan. Tänk Sverigedräkten och alla folkdräkter! När det är fint, så ska det var med spets.

Ofta har det poetiska namn, de olika mönsterna. Och ja, man kan beställa knypplad spets. I alla fall om man har lite framförhållning. De finns alltså personer i Vadstena tar beställningar och knypplar på sin dyna så det dundrar i knyppelpinnarna.

Till och med knypplade brudkronor.!!

Spännande också att se hur olika de blir med tanke på trådens tjocklek.

En bred komplicerad spets kan ha ett meterpris på flera tusen kronor och kan ta låååååång tid att göra.

Vi var förvånade över överdådet, mångfalden och kvaliten -plus att alla i butiken var så trevliga och engagerade. Hur det och vilka val Rita kommer att göra angående en kommande dräkt, varken jag vet eller vågar skriva om, men det var kul att få vara med. Vi fotade, filmade o körde ljudsamtal under tiden vi var där, så att så mycket information som möjligt skulle gå fram. Det var roligt även det: teknik-kul materialfrossa, kan man säga.

Resa. Vart?

Såhär års är vi helst hemma. Frön ska i jorden, det planteras och vattnas. Ogräset växer och buskar putsas. Det är liksom HÖGTIDLIGT när vi hör nåt annat än njuter av vår egen trädgård. Men det händer. Se här, en tur till Danmark och Orudsgaard. Konst inne och konst ute.

Vi tog bilen över Sundet och var glada att även Peppe och Maria hängde med.

En utställning med Symbolism. En konstriktning som blommade en period på 1890-talet och sedan sjönk in i glömska -och har ansetts sådär, lite skum. För att rät exakt hundra år senare åter kännas aktuell -då vi på 1990talet plötsligt inte kunde få nog av änglar, vampyrer och magi. Lite hett, alltså.

Vi tittar. Fikar och vandrar vidare till parkdelen. Parken och konsten flätar fint ihop sig

-o hur fantastiskt var inte det här skatboet!??

Så gracilt. Ganga blev helt paff inför insikten att man kunde klättra/ gå upp, ända till toppen i det!

Så stabilt och välgjort, och där nere sitter publiken!

Även vattnet blev till konst. Vackert . Och ett tag så det ut som vi inte skulle få med Rurik hem

Onekligen symbolism i det här med….

Fin dag, gott sällskap och underbar miljö och utställningar.

Konstrundan 2025, lite bilder

Lite som bilderna ovan, känns det, efter en konstrunda. Man går liksom upp i rök. Helt absorberad av att komma ikapp med vårbestyren i köksodlingarna, återställa alla utställda installationer, lugna ner det inre tempot och njuta av alla goa intryck från konstrunda och alla besökare.

Utan att visa för mycket människor, kan vi ändå konstatera att vi haft massor av besökare. Vi försöker vara väldigt närvarande, så vi verkligen ser o hälsar på alla, men vi släpper alla väldigt fria. Det fungerar väldigt bra, alla kommer med nyfikenhet, värme och entusiasm.

Ibland var vi till och med föremål för fotografering.

Ibland kan man till och med hitta nĂĄn fin look-a-like.

Nu är det över och typ som vi srattade vår konstrunda med Omma som dansade igång oss på torget är det vi som ett tag försvinner in i dimmorna och njuter av att gå barfota i gräset.

Helgen med Östgötadagarna

Riktigt roligt, och på något sätt värdefull, eftersom fler insåg att vi fanns. Ett större reportage i gratistidningen, inför vårens Östgötadagar. Så i år är det först Östgötadagarna, som var i helgen, och om två veckor är det Konst Runt Omberg.

Vi har riggat våra installationer och fixat med konsten. Men ändå, till Östgötadagarna vet vi, att många kommer för trädgården, och just nu, trädgården blommar såååå fint.

Vi har haft massor med besök, speciellt den dagen vädret var mulet o regnigt (!) de travade beslutsamt på och upplevde trädgården.

Supertrevliga publiken har vi haft. Det finns en sorts tacksamhet när man öppnar upp sin trädgård, märker vi, och spännande utbyte av kunskap.

Nu har vi 14 dagar på oss att komplettera till Konst Runt Omberg, det är Kristi Himmelsfärdshelgen. Ses vi?

Yoga till hösten 2025

Nu har jag avslutat yogan och meditationerna för den här terminen. Det är så tydligt, varje år både med alla mina elever och mig själv; när solen och värmen stiger -då vill man ut i ljuset och det är så naturligt att ha ett uppehåll.
Men det kommer en höst -när ljuset och värmen, helt naturligt börjar avta igen, i det yttre. Då är det skönt att landa i det inre, i sin kropp och skruva upp ljuset inifrån.

För höstarnas program brukar jag hĂĄlla chakra-kunskap/ inspiration som den röda trĂĄden. Det är ju inget man nĂĄgonsin blir ”klar med” ungefär som att man aldrig blir klar med en konditionsträning. Jag vinklar det lite olika, olika terminen, sĂĄ det är inte en upprepning utan en ständig fördjupning.
Men passet med mjuk Hatha yoga är fortfarande ett pass, för hela kroppen, med tillägget för fokus på ett chakra (eller flera)
För de som sen även går andra passet ( eller bara det passet) så går vi djupare i de kvaliteer som just det chakrat speglar.

Vill du vara med? Du kan redan nu anmäla dig inför hösten.
Jag tar emot bokningar nu, och återkommer då till dig inför starten.
Några platser finns. förtur för de som önskar gå bägge passen. Tisdagar, kvällstid.
Det kommer att bli 10 -12 ggr, får återkomma med detaljer längre fram.

Kontakt, frågor och anmälningar:

Ganga Roslin Bladh
mobil: 0739400005
mail: ganga.art@aol.se

Konst o mat i Husby

Ganga är i Stockholm över dagen. Möter upp med Rita, som är med och ställer ut på Husby salongen. Hennes Marcus är också här, liksom Siri o Jonas. Kul familjehäng. Nu ska vi se hela salongen, den är uppdelad på flera platser. Men viktigast först: Ritas verk! Var finns de, filmen nedan visar hela den utställningsdel som Rita var med i. Ett Pop-Up galleri. Ser ni de fina svarta väskorna !

Film

Vi är alla Rita-fan och lite besvikna på placeringen av hennes porslinsväskor. De ÄR verkligen både fina o vackra, men en upphöjning i form av podie, hade ju trots allt taggat upp det. men så är det ju, när nån annan curerar, inte alltid att man själv håller med. De ser helheten och en annan ser det speciella verket.

Husby salongen fanns på flera platser och både inne och ute. Så det var en stor salong, spännande bilder och en fin mix. Husby är platsen för bilbränder, i vår minnesbank, men har det gjorts en riktigt lyckad vändning, får Husby istället lyfta fram som en plats med levande kultur.

Till utställningen hör en karta och vi vandrar, söker och finner. Kul, för det här berikar verkligen. De yttre bilderna önskar man ju ska få hänga kvar…

Det tredje platsen vi gick in på var förtätad, förorten, ljuset, livet. Men också en film som var så fin, visar två snuttar här:

Film

Sällan man ser film på utställning , som berör. Men denna lyckades.

Ännu ett stopp på vår vandring

Vi fick göra en vandring till andra sidan Husby, kändes det som. Vi kom till landet, och där låg Husby konsthall.

Visst blir man häpen?! Det var stort och jag tyckte de höll kvalité. Grejen är, att det fanns en ambition att en stor del av utställarna skulle vara från Husby -i varierande ålder OCH samtidigt vara en nationell jurybedömd utställning. Och det funkade ihop. Med respekt för alla. Jag är mycket imponerad.

Som pricken över i, hittade vi en restaurang som var precis vad vi drömde om. mums. Afrikansk mat. Med härliga, jästa, sega, jätte pannkakor ( tror teffmjöl). där satt vi o åt gott med fingrarna mmmm

Mums.

Så mätta vi blev! Restaurangen heter Bietna. Rekommenderar. Vi stapplade där i från. så var Finissagen över. Rita fick packat ihop sina verk.

En efter reflektion. I ĂĄr gick vi inte pĂĄ Liljevalqs vĂĄrsalong, vi gick hit, till Husby. Det blev ju naturligt eftersom Rita var en av deltagarna. Men denna utställning var MINS lika rolig o inspirerande. Den stora skillnaden var antalet röda prickar. PĂĄ Liljevalqs vĂĄrsalong haglar dom tätt -publiken är van vid att man handlar och det känns liksom tryggt. Och, inte minst, utställningen är inte omrĂĄde där människor generellt har bra mycket mer pengar att röra sig med. Men det är mitt tips till kommande ĂĄr. ”Kära publik, ta med er kreditkortet och investera. Här är absolut konst som stĂĄr över tid. Du kommer bli sĂĄ nöjd!” Utställningen slutade idag och vi drog hemĂĄt. BlĂĄ linjen till stan och Ganga var strax ĂĄter pĂĄ ett tĂĄg, pĂĄ väg hem.

Vuxen(keramiker)poäng

Det känns lite som att ta keramiken till nästa nivå, när en byter slingor i din ugn. Det har vi aldrig gjort förut.

Ugnen går inte upp i temperatur, vi börjar med att ta hjälp av mobilen o kollar slingorna lite närmre.

Jotack, här hittade vi anledningen och vi fick beställa nya ( byter allt, det är tydligen standard att göra så).

Efter några YouTube filmer, var vi modiga nog att sätta igång. Sektion för sektion tog vi bort slingorna -och så städade vi upp ordentligt. Alla glasyrpluppar bort. Vi hade tyvärr en glasyr som ”skvätte” tror den är del av att vi fick byta slingor nu, men, det hör till, att de ska bytas ibland. Så inget gnäll. Ganga krafsar först med kniv, sen med borr. Däremellan dammsuger vi.

Ganga skrattar inombords o känner sig ömsom som tandläkare ömsom som gynekolog. Inget fel på fantasin.

Vi turades om, men när sen slingorna skulle förankras och kopplas ihop, så fick Rurik göra det. Så hårda dom var! man trär dom genom kanaler till baksidan och där kopplas dom.

Avslutningsvis, en liten papperslapp på varje kopplad enhet och sen provkörde vi till 100grader. Brännmärkena talade sitt språk och är beviset att alla enheter, fem stycken, funkade som de ska.

Nu sover vi gott i natt o känner oss som riktiga keramiker. Skönt att ha det gjort.

Affischer

Morgan Johansson och Rurik sätter upp en stor affisch på Hästholmens kommunala anslagstavla. Nu närmar det sig Konst Runt Omberg! Just den här affischen har Rurik målat, ett Vikingaskepp.

Tidigare på dagen var det samling hemma hos Lasse Frisk. Vi kom, ett gäng ur Omkultur med färg o penslar och målade loss på ett gäng stora affischer för vår Konstrunda.

Det här har vi inte gjort tidigare, ett nytt grepp helt enkelt. Himla roligt också. Men bäst av allt är vänskapen, gemenskapen och inte minst fikat. Tack Gunnel.

Nu kommer de att vara synliga runt om i Ödeshögs kommun. Håll utkik. Vi får ju visa Gangas bidrag också. Två konstrunde-besökare från skogen: en hare o ett vildsvin. Kan du läsa tydligt nu, tiderna för konstrundan? Notera -och kom!!

Mer info finns pĂĄ http://www.omkultur.se

Värt att fira, körsbärsblom

När körsbärsträdet blommar, så är det så vackert att man vill nästan smälla av. Det är verkligen något att fira! Vårens första träd att blomma, skirt, praktfullt och bara några få dagar.

Vi kunde inte låta bli. Vi matchar trädet allt vad vi kan och bjuder på grann-fika under trädet.

Gyllene flädersaft och köpt rosa saft ( som tydligen innehöll både sötpotatis, morot och stevia. Låter ju skumt men var riktigt god, smakade godis) vi bjöd på jättegod brownie kaka med rosa topping gjord på hallon och kokosgrädde.

Det var mums gott. För den nyfikne: recepten fann vi i boken ”Rå söt” av Viktoria Rumiantseva. Där fanns även en pralin med jordnötssmör som var gudomlig.

Väldigt kul att vi fick fira våren såhär. Med rätt väder: sol och vindstilla. Förutom att vi själva surrade och pratade om allt sånt som vi grannar på landet vill prata om : vatten i brunnen, vildsvin o hur stor köksträdgården är, så surrade bina högt och intensivt över våra huvuden. mäktigt.

Det är verkligen så härligt med dessa tidiga, överdådiga blommor. Hela ens system liksom skriker efter färg och blommor, nu, efter en lång vinter. Som ens själens hunger. Alla borde nog ha ett Japanskt körsbärsträd.