Kategoriarkiv: familjen
Dagens viktigaste

TYGER -absolut, det viktigaste. Här görs det kollektioner och tygprover är av absolut största vikt! Ritas projekt (kollektionen) är lika hemlig som affären… Så, det blir inga foton varken från kollektion, på tygprover eller inifrån affären.

Men affären är den enda som gäller när det är allvar. Här är paradiset för den som verkligen vill simma omkring i tyg-himmlen. Adress TESSUTIO E SCAMPOLI, Via Lario 14, Milano. En bit från stadens centrum, där finns det.

Inte ens Ganga kunde låta bli! Ylle, tjockt, i orange med ylleröda pluppar. Så fiiiint. Anlände till affären igår fick jag veta. Vävt i Italien. Vad säger du om den, Maria!
Matrapport från ett kylskåp

Vad är en mammas uppgift! Det måste väl vara att se till att det finns mat i kylskåpet? Efter gårdagens upptäckt att det bara bodde en lök (förutom soygurt till Mammi) i kylen, så blev det ju ett prioriterat uppdrag.

Det är kanske inte så dramatiskt som det verkade. Pappa hade också noterat läget, så det blev påfyllning på kontot. Men nu har vi bildbevis på att Rita klarar sig ett tag till. Nu kan det focuseras på det av vikt- studierna… De viktiga, roliga studierna.
Milano

Här bor Rita. Ganga har varit resande idag. Nu är destination Milano nådd.
Jag är kurir. Har stora väskan med vinterplagg till Rita. Fast här står jag o svettas. Känns ju lite konstigt att prata om vinter ….
En liten effektiv lägenhet. Ett rum där allt händer. Men med tanke på studierna, så är väl det stora bordet viktigast. Fast mammor vill alltid kolla kylskåpet.
Jag prioriterade en limpistol, säger tösen när hon öppnar o visar en lök och tre soygurt till mamma!
Med limpistol kan man göra under. Så är det. Allt för kollektionen.

Sen blir det visning av arbete. Jag har ju faktiskt jobbat på beklädnads en gång så vi känner oss riktigt nördiga och gottar oss i detaljer.

Öppet fönster, men persienner. Så spännande med alla ljud o dofter. En pizza på stan, nu sova. God Natt
lite för mycket

Ett lugnande grönt öga……
Det behövs. Packar. snart (Fredag) är det Milano. Så jag glömmer att blogga.
Kattrapport…… lugn, stillsam men märkligt pigg katt som tittar på oss med verkligt alerta ögon. Jag är glad åt vårt beslut. DunderHealing varje dag…. nu vill vi att hon ska bli 20 år. Minst. Men mest av allt vill vi att hon ska bli FRISK!
Glöm inte Ruriks utställning i Vadstena. Den är värd att ses.
det svåra beslutet

nähä, det var vi inte så bra på, att ta det svåra beslutet. Det var taget, veterinären ringd. skulle komma idag.
Vi var varnade, katter känner, vet när beslutet är taget, och kan plötsligt bli piggare, springer och skuttar. Den som sa det, menade att det beror på att de känner ”äntligen, fattar de. Äntligen ska jag få gå vidare”
Precis vad som hände, och hon har njutit av morgonluften, av att vara med oss. Sprang upp i ett träd, fångade en mus!! varit trevligare och socialare än på länge. Men om det betyder att hon var glad för att snart skulle hon få dö? Det tvekar jag på. Känns mer som, att hon tycker livet är kärt.
Även om vi inte talat högt om planerna i hennes närvaro ( hon kan Svenska, det har vi noterat många gånger) så visste hon. Och när jag ringt och avbokat hembesöket för avlivning, satt hon med uppsträckt hals och hade totalkoll på oss när vi gick och satte oss i rummet bredvid. hon visste att det var henne det gällde.
Så hårfin gränsen är mellan……. att behålla ett skruttigt djur av egna egoistiska skäl ( vill ha kvar), eller avliva av egoistiska skäl ( jobbigt med ett skruttigt djur). Men man vill ju att hon ska ha det BRA. ”det är djurens rätt att slippa lida” säger mor, och jag håller med. Men var är den gränsen? Nu ger vi det några veckor till. det blir superHealing varje dag.
Håll tummarna.
Trettio år
Siri fyller trettio år och både mamma o pappa försöker överraska med sin närvaro. Mat på Hermans och mobilkamerorna smattrar. Vi kan inte motstå impulsen att tramsa oss lite extra!

Ja, vi blir helt utmattade o får ta en kaka till. Allt medan det blir presentutdelning o skön samvaro. Två döttrar och en mamma o pappa som inte sammanstrålar så ofta. Så det var kul att det blev.

Sen blir det fotografiska. Men Rita-dottern tittar mest med ett öga i taget, det var en hård fest igår.

Fotografiska lockar många. Flera våningar. Vi arbetar oss upp till en samlingsutställning och förvånad över att känna igen Torekovs badbrygga. Det är ju liksom gamla ”hemma”.

Bild är ett språk och jag är glad att ha tre döttrar som även förstår bildspråk.( Vill man se mer av nästa generations bildspråk, kan man till exempel kolla Siris underbara resedagbok.) Mys-pys o sen, åka hem.
Flytt-Rita

Stockholm, middag, fika och uppladdning. Sen var det en hektisk eftermiddag/kväll, med Ritas LÅDOR i fokus.

Kaos som är på väg mot struktur. Nåt ska hit o nåt dit o annat hamnar i soporna. Det är nu vi är innerligt tacksamma att Rita har hyrt möblerat.

Logistiken fungerade ( vi fick lådorna i bilen och Rurik körde som en Gud trots en GPS som lurades, vi kom fram) trots sluta-jobbet trafik – och nån form av lycka infann sig när vi äntligen var på plats…. i en helt ny värld….. av förvaring.

En oändlig värld av hemliga dörrar. Tänk vad mycket vi människor samlar på oss! Men vi kom fram till sist.

Här får Ritas lådor sova en tid – men bara lådorna. När man hyr ett sånt här utrymme, skriven man även på att man inte tänker sova själv där. Så kan det vara i Stockholm.
Ja, så var tösen en bit närmre Milano, även om det dröjer en månad till innan det äventyret startar.
Nåt annat
Nä, nu gör vi nåt annat. Sammanfattning : Tidig morgon satte vi oss i bilen o vips var vi i LUND. Det gillade vi!

Det blev vegomat på Saluhallen… Det gillade vi

… Och Afrikansk feministisk konst på Lunds Konsthall…. Den både vi gillade o blev besvikna på

Sen fick jag äntligen äntligen äntligen hålla om Elsa!! Min brors barn. Det var i Höör. Det gillade Ganga så nästan hjärtat sprack!

Nästa stopp, Wanås Skulpturpark, nära Kristianstad. Det gillade vi verkligen.

Sen var det natt och vi for hemmåt. Det gillade vi också, men mest av allt gillar nog katten det, att vi kommer hem, det är ju hon som bestämmer denna sommar.
i skogen

Japp, massor. Vi tassar ut i en mörk genomfuktig skog. När vi väl kommer till platsen där vi vanligtvis hittar guldet – så breder det ut sig i totalt överflöd. Ja, nån nytta ska man väl ha av en regnig sommar!!

Kantareller!! Stora och kraftiga. Vi får massor. Jag ser lika lycklig ut som Siri ( hoppas det OK med bilden, Siri? )Men visserligen är kantareller kända för att de oftast går fria från angrepp av skogens små invånare, men sniglarna hade ätit hårt på dem. Minst hälften var redan uppätet. Men varför klaga när det blir 1,4 kg rensad svamp. Storfångst i skogen.










