Dagens Katt


Vår katt är ju, som du vet, om du brukar läsa bloggen, ganska ynklig… Vi hade tom bokat vetrinärhembesök, för att låta henne gå vidare.


Men se, hon e samtidig fortfarande allert och livsbejakande. Nu går hon på kärleksdiet.


Det är healingenergi o visionsbilder om pigg katt, varje dag och från flera personer.  Så, jag tar bilder på katten, nästan varje dag.


För att peppa oss. Det roliga är, att verkligen, vid varje upprop om hjälp så repar hon sig märkbart.

Spännande att följa.


Just nu är hon faktiskt nästan för pigg, för vad som e bra för henne… Vila Angel! Vila!!

det svåra beslutet

lille katt
nähä, det var vi inte så bra på, att ta det svåra beslutet. Det var taget, veterinären ringd. skulle komma idag.
Vi var varnade, katter känner, vet när beslutet är taget, och kan plötsligt bli piggare, springer och skuttar. Den som sa det, menade att det beror på att de känner ”äntligen, fattar de. Äntligen ska jag få gå vidare”
Precis vad som hände, och hon har njutit av morgonluften, av att vara med oss. Sprang upp i ett träd, fångade en mus!! varit trevligare och socialare än på länge. Men om det betyder att hon var glad för att snart skulle hon få dö? Det tvekar jag på. Känns mer som, att hon tycker livet är kärt.
Även om vi inte talat högt om planerna i hennes närvaro ( hon kan Svenska, det har vi noterat många gånger) så visste hon. Och när jag ringt och avbokat hembesöket för avlivning, satt hon med uppsträckt hals och hade totalkoll på oss när vi gick och satte oss i rummet bredvid. hon visste att det var henne det gällde.
Så hårfin gränsen är mellan……. att behålla ett skruttigt djur av egna egoistiska skäl ( vill ha kvar), eller avliva av egoistiska skäl ( jobbigt med ett skruttigt djur). Men man vill ju att hon ska ha det BRA.  ”det är djurens rätt att slippa lida” säger mor, och jag håller med. Men var är den gränsen? Nu ger vi det några veckor till. det blir superHealing varje dag.
Håll tummarna.

Elsas dag

Vintergäck o vårsol
solen lyste och fåglarna sjöng på Elsas födelsedag. Men jag… spapplade mest omkring. Sjuk igen, på nåt konstigt vis, och visste egentligen inte riktigt vad jag tyckte.
Men vi åkte alla till Höör, genom ett sago-vackert Skåne. Men när vi kom fram visste jag hur vi skulle göra.

Tina, Calle o Elsa
Vi överräckte presenterna och Elsa höll audiens på trappen, vi gick inte in.Visst räcker det med att ge presenter, man behöver ju inte ge bort en massa baciller, eller vad det är?

Byrå
Elsa fick en liten barnbyrå, som jag målat lite bus på….

Elsa
Jag grät. Sen for vi hem, med bil genom Sverige. Lite snopet, men det var ändå gott att få sett det lilla grynet!
Idag har jag legat nerstoppad, sovit och hostat. Ynklig men lugn. Nu önskar jag innerligt att mina föräldrar får vara friska!

hjärtan