Liljevalqs 2024

Godmorgon. Plötsligt händ det. Kul när konstklubben ordnar gemensam resa till Stockholm och Liljevalqs vårsalong. Inträde, guidning och bokat bord på blå valvet. Liksom bara att hänga på, bekvämt och enkelt.

Visserligen har vårsalongen varit igång en hel månad. Men köerna var långa. Vi var i god tid och stod o hängde vid porten, allt med kön blev längre o lääääääängre.

Älskade den här. ” i Ulvakläder”. Mycket större än du tror! Mycket inspirerande!

Väldigt skönt med nya vindar. Det kändes verkligen att det är ny konstnärlig ledning på Liljevalqs-ingen Carsefors, skönt, för det kändes, det var ett riktigt generationsskifte. Allt var roligare, även hängningen i sig.

Ovan lite bilder bland de mindre skulpturerna. Krabbklor i storformat och Dalahäster är ju så sööööt! Och Ruriks kor fick inspiration u de små brunprickiga kalvarna. Surfiskarba i porslinslera var imponerande och ful-vackra.

Liv Strömholm var i samarbete med Lovisa Axe’n. Liv tecknar Lovisa överför till textil. Ett spännande överkast om livet med mobilen som ständigt är med oss.

Spännande återbruk med snöpinnar: ”snöpinne-DNA” och ( kanske) ett livstycke, eller en Sköld i gamla kängor.

Antalet ansökningar har brakat iväg med en 25%höjning och är nu uppe på 5000 ansökningar. Kanske lika bra, att jag glömde söka i år! Men det var en rolig utställning som var välhängd. Tack för nya vindar på Liljevalqs!

Alla de små tingen som sker på en resa

Från vår Höganäs resa, nu visar jag baklänges: innan bilen tog fart och åkte mot Östergötland blev det en förstärkt fika av mums hos Maria Lindström i Menlösa. Här kan vi ju egentligen stanna hur länge som helst, men vi ska ju hemmåt. Men vi bara MÅSTE få besöka ateljen en stund. Hennes senaste verk som är som Mossa-Krukor är rena mästerverken. Vi beundrar och fotograferar.

Tidigare på dagen hälsade vi på för första gången hos Anira och Peter, på deras nya stora fantastiska ställe, ett riktigt Sanctury, där drömmar ska vävas till verklighet. Ska bli så fint att få följa.

Skog, ängar, vatten och vilda djur, en väldigt speciell plats -Med plats för event av olika slag. Hus och möjligheter, kul att se.

Och verkligen, februari, är ju en ruggig månad. Det har regnat massor och vatten dränkte åkrar och även en del av Vägen in till deras gård. Det rann och bubblade och flöt förbi ner för en slänt. Den lilla sjön passade på att bli dubbelt stor. Men så är naturen, föränderlig.

Sovit och ätit de här dagarna har vi främst gjort hos Martin Andesson. Tack Martin.

Med stor omsorg har han pysslat de här dagarna. På bilden ovan ses jordgubbshjärtan men marinerad tofu.

Martin Ishtur Andesson är känd som superproffsig trumbyggare och ljudhealing musiker. ni förstår! Vi har haft det bra!

Utvecklande födelsedagspresent i Höganäs

Efter två intensiva dagar i Höganäs fyller vi bilen inte bara med keramik utan även med bättre bättre drej-förtroende, massa inspiration och gott humör.

Rurik imponerar, han är ju trots allt ganska ny i det här. Men han är så superfokuserad och det löser mycket.

Mäster, dvs Anders Johansson själv är helt underbar som lärare. Positiv, vaken och ser allt. Han finns där för oss och vi tar in så mycket vi kan!

Det känns så lyxigt att få så mycket stöd och det kommer vi att leva på hela året!

Sen är det ju onekligen en alldeles speciell känsla, att sitta o dreja i Gamla Höganäsbolagets gedigna lokaler. vi rör oss runt de gamla Saltugnarna och Aners Johanssons spännande verk och glasyrer runt oss.

Nu drömmer vi om att både komma och lära mer om drejning och även glasyr. Heja oss och TACK till alla på Saltugnarna Höganäs. Både Anders Johansson för gedigen kunskap och Anna-Lena som är bästa coordinatorn.

-Vem som fyllde år? Rurik, 78åringen!!

Mumsiga guldkorn i Linköping

Hurra för Mellanöstern-mat!! Vi är i Linköping idag. Äta? Veganskt och ingen gluten. Vad finns kvar?! De flesta restauranger kan ju hjälpligt joxa till en nödlösning, men hur kul är det?! I Linköping har vi en riktigt bra och kunnig restaurang, Merwah. Ligger på Platensgatan 1 a, Linköping. Den är alltså inte en speciell vegan restaurang utan en Libanesisk restaurang.

Massor med goda rätter, och vid varje rätt en skylt som talar om ifall den är gluten, vegan ovs. Tydligt och väldigt gott. Mellanöstern mat är naturligt väldigt grönsaksrik, vilket gör det väldigt enkelt att välja rätt och att bli mätt och glad.

Våra tallrikar är ju bara ett urval av vad som finns när vi selekterat bort kött, animaliskt och gluten. Du ser, massor kvar att äta, och vackert! Och det bästa, till grönsakerna finns alltid något med kikärtor, som humus eller falafel ibland även tahin, det gör att man blir skönt mätt.

Sen , när vi ätit gott. Körde vi för första gången till Finca Solmarks ekologiska frukt. Öppet fredagar , Idögaran 28, ute i Torvinge,Linköping.

En Svensk familj som byggt upp en ekologisk odling i trakten av Malaga, Spanien. De har laget i Linköping och därifrån kör de ut förbeställda lådor i Östergötland.

Nu testar vi. Hur lång hållbarhet? Hur är mognaden, smaken? (Det är minusgrader ute, därav att vi svept in våra varor i filtar)

Speciellt sådant som man äter mycket kan det vara bra om man kan prioritera ekologiskt. Nu kunde vi inte bärga oss, klart man vill äta mycket avokado. Vi köper på oss, men det kostar. Men det ska vi utvärdera nu: kostad, smak och hållbarhet.

För er som bor i Östergötland kan man alltså beställa lådor från dom och få hemskickat. Här är sidan https://fincasolmark.com/sv/shop/

Mums på er

Förvirrad resa

Inspiration. Vi åkte till Köpenhamn för att fylla på! Men vilken tokig resa det blev. Vi åkte hemifrån kärnfriska men sen brakade det lös? Det hade behövts många extra näsor att snyta sig med. Men det började med att Rurik började hosta från ingenting till väldigt mycket, gick väldigt fort.

Så här har det känts( se ovan); som matmor till tusen miljoner bakterier. Det dröjde ju inte länge, så var Ganga också sjuk. Det där med att titta på konst var ju bara en plåga. Vi satt mest på rummet och längtade hem till alla piller och trix som man ju har i hemmet.

Så det här är väl ungefär den mest spännande bilden vi har att erbjuda från Köpenhamn. Trapphallen på Savoy hotell.

På söndagen hade vi ett uppdrag i Helsingborg.

Här har vi deltagit på Julutställning.

En av bilderna som Rurik deltog med var en Serafim. Det är egentligen en av Gangas favoritbilder och ett offer att den fick ställas ut. Skönt att den var kvar!

Vi packade bilen med våra podier och vår utställda konst och sen åkte vi hem. Raka vägen hem.

Vi skulle stannat till hos vänner och allt möjligt men det det blev bara rakt hem o ner i sängen.-och där har vi stannat en vecka nu! Vilken körare!!

Vi önskar er en frisk jul!

Hur mycket kan man hinna?!

Vi som vill undvika stress, vi förundras. Hur kunde vi hinna så mycket på en dag? Både se konst i Värnamo, checka in på hotell i Helsingborg och gå på Lousiana? allt flöt visserligen bara på. Men den finns en förklaring. Kulturvanorna i samhället tycks vara i förändring.

Jag fotar in på restaurangen på Lousiana. Det 20.30 på en vardagskväll -här är fullt med folk, sorlet och gemytet är högt. Museet har öppet 11-22.00 alla vardagar. Kvällsöppet! Jag trodde vi skulle vandra ensamma här, men nej, fullt med folk som tittar på konst och som äter gott! Vi tog färgan 17.30 från Helsingborg och vi hann allt i lugn och ro.

Kvällsöppna museer verkar vara en hit och nu är jag övertygad kulturen har både ett starkt värde och dragkraft.

Konstuppdaterade

Hungrig på konst. Resan till Helsingborg var ett bra tillfälle att tanka konst. Halvvägs till Helsingborg ligger Värnamo, om man utgår från vårt hem. i Helsingborg var tanken att även hinna med att åka till Lousiana, på andra sidan sundet.

Men en sak lärde vi oss denna dag. Konst och konstkonsumtion är i förändring!!

Ljud-musik-film-teknik tar sig in. Naturligt högdraget tysta konsthallar verkar vara ett minne. jätteskärmar, flimrande och uppmärksamhetskrävande står de där. Ibland blir det riktigt riktigt berikande.

Det lilla stoppet vi skulle göra på vägen ner till Skåne vill mera. Vi släppte tiden och njöt av allt. Bäst av allt var nog Front: design by nature. Sällan man får se en VACKER utställning, men det var den. Finstämd och fylld av teckniska lösningar som gjorde den magisk.

Skogens djup och lavans skönhet. Det var så många nyanser av skogen som fanns med.

Men att få se Lisa Larsson i stor retrospektiv utställning var också himla upplyftande.

Lisa Larsson, keramiker på Gustavsberg. Här fanns känt och okänt. En riktig folkhems-byggare.

Det var som att få en dos lekfullhet.

Det var annat än att komma till Lousiana! Jo, visst, lekfullhet -men en väldans allvarlig sådan. Ovan, Pussy Riot.

Och teknikens självklarhet. Det låter överallt. Som ett tidens tecken. Bitvis mer än överväldigande. vi vandrar från sal till sal. Det är liksom bara att släppa taget

Festen

Festen. Sommarens fest eller festernas fest.

Här är festen med extra allt. Det är då en är glad att vara inbjuden. En fest som började med Yogaklass i Boarp och på eftermiddagen blev till kaffe&kaka med gammeldans och redig fiol och harmonika.

Vi är på kända marker från förr,då Ganga bodde på Bjäre, bara några kilometer ifrån festlokalen, som har det gulliga namnet Pissebacken.

Det var fest för alla åldrar, för släkt och vänner från olika delar av livet.

Och visst var det så, att Pernilla och Ganga delade mycket under en period i livet. Bus, kreativitet och insikter. Kul att minnas.

Numera jobbar Pernilla mycket tillsammans med sina döttrar, och de håller ju på att bli stora kändisar. För filmserien om Gabriel Klint och Amandas bok om Tinderlivet i Malmö och mycket annat.

Däremellan är hon superfixare och bilen ”Shiva express” får säkert slita hårt.

Men tillbaks till festen, där det blev massor med tömda fat ( jättegott) med omtänksam mat över för oss som inte äter kött.

Amanda håller tal om mamma som är både bästa vän och kollega. Vi skrattar tills vi kiknar. Och sen tar natten vid med ett fem personers Salsa band och tryck till taket. Vem kan låta bli att dansa!! Omöjligt.

Det var en fest att minnas.

Hitta sommaren

Det är verkligen så roligt när vi får besök, som träffat rätt bland regndagarna.

Det regnade före och det regnade direkt efter att Rita och Marcus varit här. Men totalt sol och finaste badväder när de var här. Det var uppskattat av oss alla.

För det är ju så, att när Vättern och vädret levererar, då är det oslagbart. Detta rena vatten är magiskt att bada i. Plus lite najs fika som vi hade med oss. det gör hela dagen.

Men vi hann med lite allt möjligt. Prova på att dreja….

…och Marcus erbjöd sig vara ler-slav ett tag. Vi silar den lokala leran innan vi använder den, tack för avlösning vid Lersleven. ( Marcus drejade också, så han var inte bara slav )

Det blev till och med en spännande tur med kanot.

Nästan magiskt, när bilen var packad och det var dags att köra hemåt – så började regnet. Visserligen väldigt efterlängtat, det med. Men ändå skönt med sommarbesök som inkluderar solen.

Förresten på ett dygn fick vi storartade 53ml nederbörd!!! Det var ett regn som gjorde skillnad.

Tolv våningar KONST

Yeah!! Stolta. Vi har just hängt tolv våningar med konst, på en dag. Det kräver fokus.

Två trapphus på vardera sju och fem våningar, har vi hängt vår konst i. Det ska hänga här fram till och med september månad.

Det här ska man nog främst kalla en arbetsplats utställning. Vi befinner oss på GreenHaus, Oceanhamnen i Helsingborg. Ett nytt flashigt område och vi är nu i ett företagarhus, kan man säga.

Som ett sätt att stimulera de som arbetar i huset, att gå i trappan, i stället för att ta hissen, anordnas utställningar i trapphuset.

Men det kan jag säga, så mycket som vi behövde röra oss upp och ner under hängningen -så behövde vi ta hissen för att orka.

7-våningstrapphuset är nu med Gangas bilder o 5 femvåningshus-delen med Ruriks bonader. Vi är mycket nöjda med hängningen.

På bilden ovan kan du se adressen, Henkelstorg 4. Det går bra att komma in på nedervåningen, och därifrån kan man leta sig till det högra trapphuset ( men får vara lite envis och sniky ) då finner man om man tar sig igenom nån dörr och korridor Ruriks trapphus. Till det vänstra trapphuset med de sju våningarna så ringer man upp till United Spaces-så öppnar de. Det är lovat.

Vi var superfokuserade och hade med egen mat för att inte förlora tid. Vi hade verktygslåda och xtra upphängnings material för att vara försäkrade om att vi skulle klara det under dagen. Vi har ju trots allt kört rätt lång och ville det skulle fundera.

Huset som vår konst nu hänger i, är lite ”framtidsvision” med människan i fokus. Känns lite kul.

Så var vi klara. Vi tog en kopp kaffe på restaurangen bredvid och träffade, märkligt nog en grupp bekanta. De hängde nyfiket på och fick en guidad tur i trapporna. Det var ett kul sammanträffande.

Nu flyger vi vidare. Det gjorde vi genom att köra och kolla på Karantänen. En hus med anor som Helsingborgs konstförening numera förfogar över med utställningar. Kanske bokar vi oss för en utställning där? Vi får se!