I Ödeshög är det tradition med konstsalong till Fars Dag. Det ör bilder i en salig blandning.
Det är proffs och passionerade och en härlig stämning.
Rurik bjuder bl.a. på en vild Koltrast.
Det är mycket prat och vänskap. Sen dras det lotterivinster o sen plockas allt ner. Två dagars konstkalas är över.
Kommer dimma! Förvånat får vi besök, som ett väsen anländer hon, Omma.
Jag tittar ut, över Tåkern.. och ser hur hon närmar sig. Horisontlinjen försvinner och världen tätnar,
Även ljuden förändras, och det är ett äventyr att bara röra sig i trädgården.
Jag kikar bort över Omberg och hinner se hur dimman rullar ut sig och Även Omberg sjunker in i Ommas täcke.
Sen finns bara vi….
Vi är ju Skåningar -fast vi bor i Östergötland. Dialekten avslöjar oss alltid. Men inte bara det: man minns. Och vissa fördelar finns det absolut med livet som Östgöte. Bristen på dimma!! När man får en släng Skånelängtan finns det två sätt att förhålla sig till det. -åka dit ett tag och njuta. Eller minnas det där med dimma, som ju är mysigt, i måttliga doser. Här är dimman en extraordinär händelse i Skåne var det det normala tillståndet mellan oktober till och med februari. Överdriver jag? Tror knappas det,
Så idag har vi tacksamt badat i solljus och natten bjöd på lite frostnyp. Skönt helt enkelt.
Hår. Man har ju inte roligare än man gör sig. Jag vill ha silvergrått hår. Tycker det passar både min ålder o stil. Jag gör en roligt upptäckt. Det heter Granny-look och är en het trend, sedan ett tag tillbaka -bland unga kvinnor!! Så smidigt att grått hår är inne, med lite tur är kanske även rynkorna kring ögonen blir heta! Man kan ju alltid leva som om det är så.
När vi nu pratar hår. Det är Ganga som klipper Rurik. Men, sedan insikten om hur mycket intuition vi tar in genom håret, är det svårt att kortklippa honom. Ruriks lockar tittar ut. ”Så här långhårig har jag aldrig varit” Jamen, det var väl på tiden.
Godmorgon ! Tacksamt tar vi emot vad trädgården levererar. Förmiddagen brukar för Ganga börja med en sväng genom trädgården. Sen får juicern jobba. Vi stoppar och smakar av under processen. På så sätt får vi flera juicer på en gång.
Så vi brukar välja ut det gröna först, plus typ äpple o päron eftersom de är ljusa i köttet. Lite vilt känns bra att ha med…. tistel, nässla . Sen kör vi på ( ja, vi överdriver) selleri, persilja, mynta, äpple….
Sen tar vi de djupröda skönheterna o juicar ner. Ja, man kan verkligen förlora sig helt i alla smaknyanser och mätt blir man ju också!! Det blir liksom en frukost i sig. Men det klagar vi inte på.
Hur ser trendig Stockholms frukost ut? Kanske så här: Over Night Oat och en halv avokado med sköna kryddor. Mättande poetiskt. I natt har Ganga sovit i Gamla Stan, det kändes ju lyxigt värre, men inte dyrare än nån annans stans, (precis som frukosten -inte dyrare än att äta något annat).
Frukostutsikten får mig att sucka. Den får mig närmast det att kännas som man är på mission. Så jäkla oskyldigt ridderligt. En prinsessa räddas från VAD?? Sin egen kraft. Vill man det?! Nä, det blev ingen gloria på Göran! Man behöver kunna läsa symbolerna omkring sig, annars är man ett offer för manipulationen. Detta är en väldigt gammal sägen om när kvinnan blev slav och handelsvara, något som skulle vara tyst, behagfull, underordnad och ta alla skitjobben ( med ett leende).
Nä, ta draken och flyg iväg. Livet är fullt av människor ( både kvinnor och män) som har förmåga att se personliga kvaliteer bortom begränsningar som heter man eller kvinna. Det är mycket roligare att hänga med dom. Tack Rurik, säger Ganga❤️ till sin livspartner.
Här står jag. Bland alla bilder. Regnet strilar här ute och till och med restaurangerna står tomma.
Bästa trösten är en Caffelatte på bästa kaffebaren, mitt över gatan.
Efter att ha hängt om bilderna på galleriet, kommer färgpennorna fram…
Det blir nya bilder på gamla favoriter. I morgon är sista dagen på vår vecka här i Stockholm. Rapport kommer
CaffeLatte och trädgårdsarbete går bra ihop.
Nu har invintringen börjat och krukväxterna på väg in i huset efter växthussemester.
Sen kom röjartagen igång och svish så stod jag med en knippe jordärtskockor i ena handen och…..
… den sötaste solros i andra. CaffeLatte förändrar trädgården.
Tålamod. Bra att ha när frun har utställning. Vernissage är emellanåt intressanta tillställningar och där i mellan lagom utdragna . Rurik klagar inte och Ganga är glad för de extra par ögon och öron som ser och hör.
Men till sist blir det så man närmast vill gömma sig i sina bilder…
Men… roligt. Aldrig har Gangas konst blivit så fotograferad!(mest kvinnor, faktiskt)
Detta mötte Ylva då hon öppnade galleriet. Intresse o glädje.
Earth Mother, raku Vagina får alla att smälta där hon ligger inbäddad i mossa.
Idag avslutar vi Stockholm med lite relax. Rurik stilar med nyfunnen hatt. Ganga njuter av vetskapen att en tavla idag fann sitt nya hem i London. Nu tar vi en sväng om Moderna och sedan tar vi bilen tillbaka till Paradiset ( hemma vid Tåkern)
Morgon i Gamla Stan. Jag och Ylva döööör en timma av mental estetisk överbelastning. Alla dessa bilder! Ska det verkligen bli en utställning?! Hur ska det gå till?!!
En kopp kaffe och en och halv timma senare inser vi att det är gjort. Vi firar med mat mer kaffe.
Svårt att förklara men, man blir liksom lätt fånig av en genomförd upphägning -den e så klart bäst i världen och lyckannär nästan lika stor som en nymålad bild.
Anna Forsberg -vår ”trea” anländer, sista prislapparna skrivs.
Så blir det kalas.
Galleriet blir alldeles full och vi blir alldeles uppfyllda av alla vänner, bekanta och okända som droppar in.
Alltså, man blir ju bara varm i hjärtat.
gangaochrurik 