yoga – visdom

Publicerad den 19 februari, 2013 av gangaochrurik

Del 1. PATANJALI är namnet på den Indiske, vias man, som nedtecknade Yoga Sutras. Yoga Sutras är en del av det som man kallar Veda Skrifterna och är urkundskällan för yogan. Skriven så där lagom lyrisk och gåtfull som gärna äldre skrifter är, med plats för tolkningar.
Visserligen kan man skriva ut ungefär när man bedömer att Vedaskrifterna är skrivna – men frågan är hur mycket det stämmer. De flesta Vedaskrifter var förda från generation till generation med muntlig tradition. Än idag är Indierna fantastiska med att hålla den muntliga traditionen levande och det finns familjer som har som sitt yrke att recitera vissa delar av de Vediska verken, och varje dag, varje morgon sjungs visdom ur skrifterna till den nya dagen, både i hem och i tempel. Det är fantastiskt vackert att höra!

Yogan är som ett stort hav att dyka ner i. Min tanke är att under våren lyfta upp en liten del av den visdom som beskrivs genom Yoga sutras. Jag kommer att beskriva de ”åtta grenarna”, en liten del av ett stort verk, det är som att ta upp en sten på stranden att titta på; det är bara en sten, i mängden av stenar, men stenen i sig bär helheten med sig.

Yoga i sig är mycket större än vad vi här i Sverige tänker oss. Medan vi gärna tänker fysisk yoga – är det för Indier ett mycket större begrepp. det är tekniker för att sammansmälta…
Den stora tårtan heter YOGA, det betyder ungefär att sammansmälta = att återförena det individuella jaget (jiva) med rena oändliga medvetandet, som man i Indien kallar Brahman, eller kalla det Gud, kosmos, den fulla tomheten, eller vad som passar bäst för dig.
Så det finns Bhakti Yoga, Jnana Yoga, Karma Yoga och Raja Yoga. Det är huvudgrupperna.
Hatha Yoga (fysisk yoga, som vi använder oss av ) går under RajaYoga. Raja betyder kung, och Raja Yoga kallas för ”kungsvägen” , en säker, bred väg, mot ett djupare och klarare medvetande.

De åtta grenarna, är ett fint uttryck för att förklara vad som händer när man praktiserar Hatha Yoga. De förklarar de byggstenar som behövs för att man ska få ut mest av sin yoga. Det är inte som trappsteg, utan mer en integrering, omfamning, en stegring av förfining, för hur man får FRID.

De åtta grenarna

Yamas – begränsningar , det du bör undvika
Niyamas – förorndingar, det du bör utveckla och förstärka
Asanas – kroppsställningar
Pranayama – andningens reglerande
Pratyahara – tillbakadragandet av sinnet
Dharana – focusering
Dhyana – meditation
Samadhi – transendera

Tänk nu på de här ”grenarna” som sätt att nå inre frid. Alla grenar hjälper och förstärker varandra.
YAMAS, begränsningarna, är sådant man bör undvika. FEM begränsningar finns, ganska lika de man lär genom de flesta religioner, vi känner igen dem genom 10 guds bud. Om du undviker det här, är det lättare att ha frid, med dig själv och med andra, helt enkelt. Egentligen vet du själv väl, vad du bör undvika, för att må bra. Eller hur?

NIYAMAS är uppmuntran, kvaliteér som du ska förstärka. som du mår bra av att utveckla. Känn efter själv. Vi gör mycket av ren vana, men vad i ditt liv skulle vara bra, för dig, om du förstärkte?

ASANAS
Är det som vi, här i väst, antagligen först tänker på, då vi pratar om yoga. Asanas är ställningarna. Tekniken att genom att söka inre stillhet genom att inta kroppspositioner är mycket gammal. . Man kan hitta riktigt gammla stenskupturer i Indien med människor som sitter i asanas.
Mycket av stress ansamlas direkt i vår kropp. sätter sig som spänningar i tex muskler. Asanas är en reningsprocess. Du sträcker ut, maserar och tillför ny energi och kraft till din kropp medan gammalt slagg(ama) gamla tankar och energi får hjälp att frigöras.Tänk på katten som sträcker ut sig när den vaknar. Som en ”biprodukt” blir du både vigare och starkare.

PRANAYAMA
Andningens reglering, andningsövningar. hur andas du?
Mycket energi är bunden i vår andning, så genom de andningsövningar vi gör, alla andningsövningar, så frigör du energi. Du känner dig friare, lugnare. Kanske inte under tiden som du gör dem. en del övningar är jobbiga och krävande. Men när du sen stillar din andning, kan du uppleva djup frid.

fyra grenar till… fyra sätta att lägga till mer av fördjupning och inre expandering. Men det skriver jag om en annan dag.
Love!

Rita! fyller år!

Publicerad den 18 februari, 2013 av gangaochrurik

Rita baby! du fyller år igen! Du fyller år så ofta, så jag håller knappt reda på hur mycket det är längre! …Men det är 21…

Hon ser väldigt vän ut på bild – men det är fel. Jo, snäll o så,go och rar, det var hon, men oj, vilken dynamik!

Hon klättrade innan hon kröp, (fort) . Pratade innan hon skrek (när hon föddes),Självständig. Kan själv! …och tydligen, inställd på studier redan från början..

Men, Sov gjorde hon, vad jag minns, bara mot mammas axel. Det är nog lite överdrift i och för sig, men det var väldigt mycket bärande.
Men varför det var så, är en annan, dramatisk historia.

Nu är det, som det alltid varit, en självständig tjej. Bor i Stockholm och tar basår på KTH

Lever tillsammans med Max. som oxå läser vid KTH. fullt upp. Mitt i livet. Längtar sååååå efter att ni kommer hit. Snart.

Grattis på födelsedagen!

födelsedag

Publicerad den 17 februari, 2013 av gangaochrurik

Nähä, födelsedag det firas inte. Storögd lyssnade jag på Rurik då han sa en gång att han till och med glömmer bort att han fyller år. Men inte glömmer jag när Rurik fyller år! (dagen innan Rita-dotter) Det är idag.

Men Saffran-risgröt till frukost, med skivor av mango på, kan ju få en att komma ihåg. I min värld är det en helt underbar anledning att få göra, och leka precis vad man vill, hela dagen! Naturligtvis måste man få extra smarrig frukost!

Ruriks kärlek till färg och form startade med en DALAHÄST. Eftersom mamma kommer från Kesasjärvi, var det en årlig resa till Norrland, ofta med bil.
Det blev ett stopp i Mora, en Dalahäst köptes till lille Rurik, 6 år.

All den färgglädje som finns i Ruriks bonader, har sitt ursprung i den glädje den unge pojken kände då han höll i trähästen, ”tänk att man kan måla så”
visst är det fint vad ett ögonblicks intryck kan sätta sig, och påverka hela livet. hurra för livet och hurra för Rurik!

Läskig kål blev jättegod

Publicerad den 16 februari, 2013 av gangaochrurik

Detta var en otippad middag. Jag hittade nämligen några kålhuvuden igår, som jag prov-vinter-förvarade i vår ruffliga jordkällare.
Det var en riktig skräckupplevelse att plocka fram dem. Vår jordkällare är, nog inte bästa förvaring, men det är ett senare projekt.

De blev genast dödsförklarade och det var bara för att jag hade andra saker på gång, som gjorde att de blev liggande kvar ute i snön. för kallt och för fuktigt, komposten var vad som väntade.
Men, så kom en nyfiken Rurik, han tog fram yxan och yxade helt enkelt bort rejält av bladlagren. Hur ruttet är kålen egentligen?

Rätt mycket gick bort, men kvar var ett vitt fint huvud -som provsmakades, och var hur gott som helst! Det var så babyn hamnade i köket.

Om det nu inte var för att jag mindes kålen där hemma när jag växte upp. Kålen som såldes under vintern. Den såg ofta rätt skabbig ut. Så var det fram med stora kniven och de yttersta kålbladen togs bort. Fram kom frisk kål.
Så även nu. Kålbladen växer ju från den grova näringsrika kålstjälken så de inre bladen är skyddade. Allt skadat var borttaget med råge, kökskniven fram, hacka-hacka-hacka

Det blev förvånandsvärt mycket kvar… en middag till? Resten blev till min livs första kålpudding. en sväng in på internet för att hitta ett grundrecept, sen får man ju improvisera en veganskt variant. Det var då jag insåg, Herregud vilken billig mat. Perfekt för slutet av månaden.

Kålen ska fräsas mjuk (inte brynas) även om grunden var med bara salt och peppar, så kan jag ju inte motstå chili, spiskummin, koriander och kardemumma(som är förvånandsvärt gott i de flesta rätter) det blev en släng mild curry också.
Sen ska det lite sötma till, sirap, säger grundreceptet, men hur nyttigt är sirap? Det blev fyra dadlar (perfekt!) Det är en sorts socker som kroppen trots allt lättare hanterar, plus att den innehåller mineraler.
Torkad soyafärs uppkokt med grönsaksbuljong, spetsad med bladspenat och ärter.

Hackad kål varvar med soyafärs, serverad med hirs-bovete-blandning, lingon, sallad och som extra piff: en sås av avokado-soygurt (typ: guatchemole)
Kockprogrammens monsterdomare bor inte hos oss. Rurik rullade med ögonen och förklarade att kålpudding var hans favoritmat.

Jag log med hela ansiktet och tänkte, det här kan man äta ofta! och billigt är det, -det gillar snåljåpen!

RECEPT VEGANSK KÅLPUDDING

Ingredienser, 2 – 3 pers

1 kålhuvud knappt 1 kg
2 msk matfett
salt och peppar
4 dadlar
2 dl torkad soya”färs” – eller något motsvarande
ev. en näve sockerärtor m baljor och fryst hel spenat
1 1/4 dl vatten
curry, chili, spiskummin, koriander, kardemumma
salt

Så här gör du

Sätt ugnen på 175°C.
Strimla kålhuvudet, skär bort den hårda stocken. Smält matfett i en stor stekpanna eller stekgryta. Lägg i kålen och bryn den lätt. Rör om så att kålen inte bränns. kryddat. sätt till dadlar, riven i småbitar, tag bort kärnan. Ställ åt sidan medan du blandar färsen.
Blanda blandfärs med vatten, salt och peppar. Lägg hälften av kålen i en ugnssäker form. Bred över färsen och täck med ärtor, spenat och resten av kålen. Grädda i ca 45 minuter, 175°C. Servera med potatis och lingonsylt.

ögon-dille

Publicerad den 15 februari, 2013 av gangaochrurik

Idag glömde jag bort mig. Förlorade mig i färgen.

Har beslutat mig för att utforska vad som händer om jag tillåter mig att måla alla de där ögonen som så lätt vill komma ur min hand.

Dom busar med mig. vill vara med lite var stans.(del av äldre bild)

Har egentligen inte velat måla för mycket ögon, för jag har tyckt att bilderna lätt blir för ”stickiga”. Men eftersom mitt åtagande är att vara ”sann”, så har jag intet val. dom här ögonen är inte klara, än kan mycket hända…

Så idag målade jag på…. målade på ett par bilder samtidigt. Det är lätt att glömma tiden, dialogen med bilden-färgerna-processen, tar liksom över.

Lite spännande, för när man slutar att måla för dagen, som idag. Så känns det nästan som man är nyvaken. Var har jag varit? Inte konstigt att jag nästan glömde skriva i bloggen…

Alla Hjärtans dag för Alla

Publicerad den 14 februari, 2013 av gangaochrurik

Massor med Kärlek till dig! Tack för att du finns!
Så fint med en dag att stanna upp och ta in med tacksamhet alla man med kärlek har omkring sig.

förutom chokladhjärtan så ska det nog firas med rätt många extra romantiska middagar i kväll?
Men viss är det konstigt att när det är festligt, då ska det firas med kadaver? ”Älskade, kan vi inte äta en romantisk middag tillsammans, vad sägs om en grisrygg ?” -Ursäkta alla mina kära köttätande vänner, men idag vill jag i alla fall ta upp det här.
Om man nu tycker att kött ska man äta, kanske tycker man att det är nyttigt, varför firar man med kött?
Inte säger man ”idag är det fest, nu jäklar blir det havregrynsgröt!!”
Vad är det som är roligt med att en annan varelse har fått växa upp under stress, kanske aldrig ens sett solen, för att dö under stress. Varför göra det till högtid?
Massor med skäl kan läggas fram för att inte äta kött. Inte är det en anledning att man vill bli stor och stark. De största djuren på jorden är alla gräsätare. -och fredliga . Vi har som människor inte ett tarmsystem som är anpassat för köttätande. Så kött gör oss sjuka. De flesta av våra vanligaste sjukdomar blir lindrade eller försvinner om man utesluter kött. Köttätande djur äter ryckigt, dvs de har perioder av naturlig fasta. Kanske får de ligga länge och vakta innan de kan fånga ett byte. Köttätande djur i fångenskap behöver en dag av fasta i veckan för att må bra.(inte för att de är i fångenskap utan för att vi har en tendens att mata lille katt och hund bara för att de står och tigger…) Av ekologiska skäl, resursbesparande skäl -det tar oändligt mycket mer resurser att odla foder till djur som man sedan ska äta upp, istället för att istället äta vegetariskt. Det går åt mycket foder för att det ska bli ett kilo kött så att säga.

Förresten, hur är köttätande djur? aggressiva och opålitliga. OK är man ett rovdjur så har man väl inte så många val. Men som människa, det är ju jobbigt att vara opålitlig och aggressiv. Tänk om vi har ett val? Det är mycket roligare och härligare att vara fridfull.

Men det som känns viktigast för mig är ändå lidandet och stressen hos djuren… som man sedan äter… vart tar det vägen? Det är verkligen inte bara köttet man äter. Vi och hela den här planeten är bra mycket mer subtil än så. Om där stod en pillerburk i affären där det stod ”stress och lidande” -skulle du köpa den? ”-hurra, ja, jag tycker det fattas lite stress och lidande i mitt liv och nu är det extrapris! Bäst jag köper några extra burkar!”
Djuren är våra vänner. Det är inte så stor skillnad på dem och oss. ( Om du nu tycker att det är stor skillnad, så borde du verkligen vara motståndare till djurförsök. Som bygger på att experiment på djur säger något om oss människor)
Det kanske inte är så stor skillnad på oss och MODER JORD i heller. Vi är subtila och otroligt mycket ETT, alla vi som lever på jorden. Vi är inte lyckliga om någon annan lider, om där är krig, fattigdom….. det krävs massor med sprit, röka, mat, shopping, underhållning, musik så att vi kan inbilla oss att vi är lyckliga… när andra lider. Om det är andra människor, eller djur som lider -vårt mer subtila jag tar in det. Det kan du vara säker på.
Det är inte ens vattentäta skott mellan tankar – känslor – väder – naturkatastrofer. Ta in tanken, som prov! Tänk om det är så att de djur som föds upp, utan respekt för ett naturligt liv, som avlivas utan att kunna skydda sig eller springa iväg. att deras gemensamma stress, ilska, sorg och panik samspelar och påverkar jordens energisystem, förstärker och skapar naturkatastrofer…

Så kära du, som älskar livet, fira inte med en köttbit.

markera revir

Publicerad den 13 februari, 2013 av gangaochrurik

Det är frostigt i paradiset. Kallt och snöigt helt enkelt, men vackert.

Jag har varit ute innan och spårat, men idag är det premiär för Rurik.

Vi är ju inte kända för att vi är stora vintersportare, vår utrustning är väl närmast lite kultig!
Ska man vara på bild så ska det vara med ett lappkast, säger skåningen Rurik stolt. Hans förfäder kommer ju från Kesasjärvi.

Spåren går härs och tvärs genom trädgården. Men, vem gör revir av vår trädgård!!

Räven har släppt doftspår…. på vår stolpe! Dom är himla söta, våra rävar. Tror dom är störtkära i varandra. De springer och snurrar efter varandra och är förvånandsvärt orädda. Vi ser dom ibland när vi sitter med vårt morgon te.Men vi vill att vår katt ska vara trygg i trädgården, inte att det är rävarnas lekplats.

Rurik är hane, hans doftspår blir nog bäst. Jag väntar och Rurik sätter revir. Det blir gul snö.

Det är verkligen ingen lång runda vi gör. Men det hinner hända en hel del. Våra sex rådjur som går över åkrarna har plötsligt blivit elva stycken. Det är spännande värre.

vår skrivare

Publicerad den 12 februari, 2013 av gangaochrurik

Man brukar säga att det yttre speglar det inre. Ja, jag är lite ur fas, det måste jag erkänna. Idag förbereder jag för yoga.

Ordningsam som jag är (!) vill jag ju ge mina elever ett papper med lite grundläggande information på.
Vad hände här då?

lägenhet i Stockholm….

Publicerad den 11 februari, 2013 av gangaochrurik

Nu blir det ett litet inlägg om Rita-tösen. Hon drömmer om ett mindre kostsamt boende i Stockholm.

Hon och hennes kille Max, studerar bägge på KTH. Det är matte fysik och kemi och annat seriöst i överdoser. De är både trevliga, snälla och hyggliga. Gå in på Ritas blogg och titta. Där bakas det och tränas så man ligger i lä med hästlängder!

Nu är det så, att jag vet att det droppar in läsare på den här bloggen som….. ja, jag inte känner personligen, men det kan ju vara någon som känner till Stockholm…. som kanske vet en lägenhet för två…..

Detta är alltså en vädjan om tips om lägenhet till dessa två sötisar. Och jag lovar härmed att om du kan hjälpa dom att få en lägenhet, som de tar, så ska du få en tavla av mig. Värde ca 4000:-

Softa män i köket

Publicerad den 11 februari, 2013 av gangaochrurik

Jag vet inte vad det är i det genetiska arvet, men jag vet inga män med så sammetsmjuka röster som bröderna Bladh.

Nu ska kylskåpet på plats. Det är ett millimeterarbete. Ett litet gångjärn som sticker ut har fått en extra skåra i listen. Det har hyvlats. Nu diskuteras det taktik med mjuka röster.

Dom ÄR ju snälla, grabbarna,men de låter så milda att man tror nästan att de skojar. Jag måste le.
Lilla sötnosen gled in, på plats.Kolla så ser du, inte en marginal finns det runt kylskåpet, ett millimeter jobb!
Gentlemänen teamworkade perfekt.

Så herrar de är, så är de softa som lotusblommor. Inte en höjd röst. Men lyckliga, när kylskåpet stod på plats.
Vi börjar få köksmedvetande. vi firade med att ta bilen till Borghamn.

Det bryts fin kalksten i Borghamn. En köksbänk med lokal sten? Det låter fint.

Eller en hårdare granit från Himalaya? Det låter också fint, speciellt om den står sig fint mot hallonröda väggar….

Borghamn har lång tradition på stenbrytning. Inte världens lyxigaste jobb kanske, men säkert helt OK med dagens teknik. En gång i tiden var det Ryska straffångar som jobbade där. Den här stenmorteln är ett sådant arbete.
Vi åker hem, än behöver vi inte ta några stenhårda beslut.