Rurik åker hem med Sin bror och jag möter upp för lite kvalitetid med Rita.
Idag är vi på äventyr. Var hamnar vi? Framför en spegel…
…på Naturhistoriska´s toalettrum. (Vi har sett på rymdfilm)
Sen är det dags för Mammasuppot.
Träningskläder på Gina. Det här en kvinna med muskler, jag lovar.
Hur fin dag som helst! Men det handlat ju mest om sånt som är svårt att sätta ord på. Men en energi så stark att man nästan kunde ta på den. Här är det alla awakends som är på scenen med OMmeditatörerna, 9 stycken som ger Blessings.
Sen var det rock’n’roll så hallen gungade.
Det gillar jag men, Rurik suckar och håller för sitt öra!
Underbart med mat o prat efter eventet. Men…. Men inte sugna på att visa upp sig. Så kan det vara!
Årets mest inspirerande tiggare finner vi på Sergels Torg. Jag blir helt tagen när denna vita varelse svävar fram till mig både änglalik o spöklik, rabblande om Ave Maria. Utan tvekan och med ett leende lägger jag en peng. Så fint, hon hade förvandlat tiggeriet till en vacker föreställning!
Sen gick vi in i det stora fantastiska Kulturhuset. Vilken flopp!
Det är kanske något fel på oss men det kändes som ett enda stort matställe!
Trodde det var en plats för levande kreativitet med bilder, sång o performance överallt?
Det var caféer och restauranger staplade på varandra. Biografer o bibliotek. Så förrvirrande.
Tråkigt. Vi blir uttråkade.
Vi smiter till Medelhavsmuseet.
Där bland alla skulpturer vaknade vår nyfikenhet och lekfullhet igen!
Här satte jag mig, full av beundran. Vilken njutning o vilket härligt sätt att visa alla lerfigurer. Så gåtfulla, från en tid fylld av mystik. Varför? O var var dom funna? Redan glömt, men de var kopplade till mystiken vid Delfi.
Alla figurer har sin karaktär, berättar en historia, vi hittar fler o fler detaljer. Det är vi och en kvällskurs i teckning som förlagt sina studier hör, som stannar till stängningsdags.
Ja! Vi kom till Stockholm! Men inte med egen bil, men vi är här och efter en middag är det mot Ritas arbetsplats skoaffären Mixage som vi går!
Här är Ritas vardag. Alla som känner Rita ler. Hon har alltid varit svag för skor…
Vilken försäljare!! Hon har redan koll på vad vi behöver. Vilken grej dubbar på skorna -som är med gångjärn. Så man kan fälla fram eller ta bort dubbarna. Smart.
”Har ni bara SVARTA kängor?”Rurik tvekar ”Svart är fattigmansfärg” . Vi protesterar men håller med lite i protesten. Varför missunnar vi färg i männens liv? Kängan skulle komma in i rött för kvinnor, men männen ska likriktas i svart…
Det blev ett par svarta i alla fall, de är ju smarta!
Så smyger jag efter Rita o får se hur det går till att de får plats med så mycket skor på lagret.
Massor med skjuthyllor. Det ger en känsla av Harry Potter där hon klättrar omkring i hyllorna.
Det blev vinterkänger till både Rurik o Ganga. Nöjda med en stoor kasse glider vi vidare ut på stan.
Nä, det är knappt man tror det är sant, men små, söta broccolis sträcker sig upp mot hösthimlen. försiktigt knipsar jag av dom och lägger i min korg. dom är ju inte alls så där pompösa som när man handlar dom i affären. Men troget har våra broccoliplantor försett oss med mat hela säsongen.
Idag får vi besök i trädgården. vi vandrar igenom trädgårdens alla rum. Tar in alla möjligheter….
Ibland blir bilder så dåliga så man fattar ingenting. Kanske Universum vill hålla det hemligt ett tag till. Men jag berättar ialla fall!
Anita Carlsson är på väg till Costa Rica där hon ska vara i tre månader. Vanligtvis jobbar hon passionerat med trädgårdsanläggningar i Skåne. det hon älskar mest av allt är Örter och Permakultur. Nu är det lågsäsong och vintern ska hon tillbringa i Costa Rica, och fördjupa sig ännu mer i Permakultur (och massa annat härligt som yoga & healing)
Nu smider vi planer. Kurser om Permakultur i vår trädgård. låter hur spännande som helst om ni frågar mig! Vad sägs om aprilmånad när solen sticker fram igen? Permakultur handlar om att leva skonsamt och i samklang med naturen. Det innefattar inte bara odling, utan handlar egentligen om helheten, stad, land -helst hela jorden borde skötas enligt permakulturens principer…… Det är att leva skonsamt och i samklang med Moder jord.
Handfasta tips om trädgården tänker vi oss här, till våren. Är du sugen på en endagskurs i Permakultur?
Det är mest bil i våra huvuden! När vi äntligen fick lagat bilen, som hoppat o hostat i 1,5 år ( möss som gnagat på kablar!) vad händer!! Inte vet vi. Men bilen skrek som galet och sen var det nåt annat. nu står den still o vill inte alls. Den är hos bildoktorn men vi surar.
Det är bajs, för vi ska till Stockholm! Ska på Oneness evenemanget och sen hälsa på Rita & Max!!
Men det här är lite intressant. Jag har funderat på om jag ska skriva något om det där med att vara uppvaknad. För man fungerar faktiskt lite annorlunda, och det är till fördel.
Nu är det jobbigt, bilen trilskas. -Men det går liksom inte inte att bli så där riktigt sur, -jag märker liksom att jag nästan hittar på…. det fungerar inte längre att bli så där totalt engagerad i att vara sur eller upprörd. det är nästan så det är lite spännande att bli upprörd, upplever mig själv nästan som på teater.
Vi suckar, försöker lösa problemet, men vi lyckas liksom inte bli olyckliga…
Vi är lite som spindlarna. Solen skiner. Spindlarna sitter på husväggen o gassar. Njuter av livet.
Vi gör likadant. I uterummet är det både varm och ljust. Det där med vinter är lång borta.
Hoppas bara att det ordnar sig med bilen! Håll tummarna.
Halschakrat. Beläget i halsen, nära köldskörtlarna.
Blått är den färgfrekvenst som i första hand balanserar och påverkar halsen positivt.
Detta är energicentrat för kommunikation -inte bara tal, utan kommunikation över lag: tal, dans, måla, spela… alla uttryck.
Den blå färgen innehåller en stillhet och ett lugn som inte finns i de röd – gula färgerna. Den här stillheten är en förutsättning för att du ska kunna lyssna. Lyssnandet är den viktigaste kvaliten av kommunikation. hur tråkigt är det inte att lyssna på någon som inte har något att säga?
Vi måste höra på den andre för att kunna svara. Vi måste lyssna för att höra vår egen inre röst. Utan att lyssna blir vårt prat bara tomt och innehållslöst.
Vishuddhi yantra, halschakrat
Ett obalanserat halschakra kan uttrycka sig i oavbrutet pladder eller tvärt om. Tunghäfta och känsla av att man inte kan uttrycka sig. Där kan finnas en stor ensamhet – känslan av att ingen förstår mig. Isolering. Svårigheter att knyta an till andra människor. Sorg.
De kan vara goda lyssnare…. men dåliga på att lyssna på sig själva.
Om du har något du vill säga… till någon… men inte säger det… så är det lätt att få ont i halsen eller hosta. vi brukar kalla det förkylning men ett bra sätt att bli frisk – eller inte sjuk alls, är att vara ärlig, sann och rak. Vi behöver stå upp för oss själva för att må bra.
Det balanserade halschakrat är däremot en god lyssnare och uttrycker sig tydligt. När man hör sin inre röst och kan uttrycka det, så blir man trygg, det är att ta hand om sig själv -ta ansvar. Det gör att man blir sann. Sanning är en viktig kvalité för halschakrat.
Lugn. Stillhet. En sorts inre närvaro.
Blå Iris
Man kan känna sig helt ensam och övergiven, fast man är mitt bland massor av människor… Men man kan vara helt ensam och tillfreds, om man är i kontakt med sig själv.
Att vara i kontakt med sig själv är som ett beskydd. Men där kan vara en ännu djupare betydelse av beskydd:
en del påstår att blått är den andligaste av färger, den drar oss tillbaka från livets buller. Gör oss känsliga för den finstämda, den sanna rösten inom oss själva – och tar oss i kontakt med rösten bortom oss själva.
Hur balanserar man då sitt halschakra? Är där gammal ilska och sorg som inte kommit ut, kan det vara bra att låta det få sitt uttryck: skrik i duschen, slå på kuddar medan man skriker eller gråter,låt det helt enkelt t komma ut.
Att stå upp för sig själv, och säga sin sanning, även om man darrar i benen är också väldigt bra.
Att förlåta och be om förlåtelse, är väldigt bra . Det ger djup frid.
Alla andningsövningar i yogan är bra. De långsamma fridfulla fyller dig med extra mycket stillhet, men har man mycket oro i kroppen är de häftiga andningsövningarna bra, för de befriar kroppen från stress.
Sjung, dansa….. men helst fritt. Låt rösten bara sjunga sina egna toner -”fula” ljud är lika viktiga och helande. Låt kroppen dansa….. sin glädje, sorg och trötthet. måla uttryck dig på alla sätt. allt är bra och gör dig levande.
Omge dig med blått. Blåa väggar ( fast helst inte i köket) kläder, blommor.
Om du känner dig skör, kan du tänka dig att du omger dig med blått ljus – då är du i beskydd.
Meditation. Du kan meditera med öppna ögon genom att helt enkelt sitta och betrakta yantrat ( geometrisk bild) för Vishuddhi. Även om du inte mediterar på yantrat, kan du ändå skriva ut den och hänga den på väggen, när du tittar på den så påminner du något inom dig.
sen finns ju alltid min favorit…. Aura Somas färgterapi…..
Ett par gånger har jag blivit tillfrågad om vad man ska ha på sig för färg på en jobbintervju. Det kan ju bero på vilken sorts jobb det är, men generellt är BLÅ en bra färg. Den ger intryck av sanning, pålitlighet, effektivitet….
Det här kan jag verkligen sakna, där jag bor nu. Salta otämjda vågor.
Sov i Mellbystrand en av nätterna på skåneresan. Havet var fortfarande uppjagat efter stormen. vi gick med höga stövlar längst den långa sandstranden. Lång skön promenad.
Anira jobbar bla med mänskliga möten, i coaching och stödsamtal, frigörande dans. Jätte roligt att höra att rektorerna i Laholm ska få gå på kurs med henne o bli inspirerade i mindfullness och i insikten av hur vi skapar med våra ord… Så oerhört viktigt att de som har hand om nästa generation får redskap att vara mer lyhörda, närvarande och skapande i sina möten med elever.
Det gör mig glad från öra till öra och det känns verkligen att livet förändrar sig hela tiden och den nya tiden är här!
Liv och död går sida vid sida genom naturen. Men i november är dödens närvaro starkare. Mörkret och kylan kommer närmre, som en påminnelse om den sidan av verkligheten.
”Idag är en bra dag, jag har dött två gånger”, sa en schaman.
Vi är en uppsättning av personligheter, åsikter, trossystem och attityder. Om vi ska växa behöver vi också släppa det gamla, det som inte gagnar oss. Gamla tankar kan vara destruktiva, förstöra oss. Även det som en gång var bra, kanske plötsligt är det som håller oss fast, hindrar oss från att växa.
Vem är du? vem tror du jag är? Vad du än tror -så är det bara föreställningar. Tankar.
Det märkliga är att vi tror på våra tankar och tycker gärna att alla andra ska tycka likadant.
tänk dig, att du släpper alla föreställningar. vilken frihet!
Siri skickar oss en bild, på barn för länge sedan, man kan bli rädd för mindre. Dom leker med döden och det behöver vi med. Döden hoppar omkring, fular sig, skrämmer. Gamla tankar och känslor hoppar också omkring och skräms, men vi låtsas inte om det. Istället tar vi på oss ett bestämt leende och kämpar på. Livet blir så grått och kvar finns bara rätt eller fel.
Det är då det är dags att lära sig meditera. Att precis som träden sitta stilla, blunda och utan ansträngning bara följa…. kroppen eller andningen eller ett mantra. låta löven singla ner.
Rita skickar också en bild. hon är på årets fulaste fest, eller?
Så underbart att få vara läskig, ful, otäck! Jag förstår att Halloween har blivit populär. Så befriande. släpp ut alla skelett ur garderoben! Det är Halloween! vi måste bli vän med våra inre spöken, våga titta dom i ögonen. Släppa våra föreställningar, se förbi, in i en frihet.
Dräkten hon har på sig målade jag för några år sen. ”Snälla mamma” sa Rita. Det kan man ju inte motstå…. det var bara att måla på.
Vandrar i bokskogen ovanför Båstad. Andas Siri. Ännu tydligare när ens ”barn” är vuxna, är, att det är en underbar möjlighet att bara få uppleva mer av livet än bara sig själv. Se med hennes ögon, tänka med hennes tankar.
Nu ser vi med gemensamma ögon på vad Simon hittat på!
Vi vandrar på bokträdets stam. Älskar bokträd. stammen ser mer ut som elefantens hud än bark. Så levande och muskulös. Men nu var det många som lagt sig ned.
Vi äter gott på Sand – fast, det var bara gott och fint. Förr var det sanslöst överdådigt fint och gott. Salladsbuffén hade krympt. Det var en besvikelse, även om vi var nöjda.
Jag tar alldeles för många kort -på Siri.
Och visst har hon rätt. Inte ska man ta kort på människor som tuggar….
Men, vad gör vi nu? Efter att maten hamnat i magen, med både ost, frukt, kaffe, kex och marmelad?
Vi går på Skattjakt. Det här är helt otroligt. Mitt i Båstad!! Här låg en gång en fruktodling. Den är övergiven, men träden står kvar, om några år är det väl sorgligt nog hus byggda här. Men den övergivna äppelodlingen har stått här, märkligt länge.
I långa fina rader står träden. Jag får en vision av att så här skulle det se ut i ALLA städer. Som ett Bredband(!) genom alla städer fruktträd som bara står, ger, och alla får plocka. människor och djur.
Det är märkligt få människor som går hit, i Båstad, för att plocka av äpplen, men vi är väl för Svenska i vårt sinne. Är inte ens säker på att folk vågat plocka om där stod en skylt med texten ”varsågod”
När jag själv bodde i Båstad hade jag, en dag i veckan, en timma av healing, drop -in. hörde på omvägar att de fanns dom som till och med blev provocerade, och aldrig kunde tänka sig att gå, för att det var gratis.
Vi är också väldigt Svenska, det blir mest fallfrukt som hamnar i vår kasse. Det känns mer laglydigt. Men, äpplena bara ligger här, likadant varje år. Ibland känns det som att ”vi” har blivit för rika, så vi inte tar tillvara, ser vilken fantastisk, rikedom ett helt fält med friska, obesprutade äpplen äpplen är.
Så är jag där igen, tar ett kort på Siri när hon äter… ett äpple.
På natten tassar nog andra gäster hit, rådjur, kaniner, möss. Det är kalas för många här.
Middagen har knappt sjunkit undan, vi hälsar på hos Ricardus af Choklad. Chokladbutik i Båstad. På väggen hänger Siri – Bilder så vi njuter både av konst och av den godaste choklad, -och av gott sällskap.
Lilla Hedvig är inte bara van att hantera digitala bildredskap. hon är van att äta choklad -av högsta kvalité.
gangaochrurik 