Yoga höst 2020, i Vadstena är inställd

Tisdagar, start 27 oktober, ny omgång med Yoga. 6 gånger.
PLATS: Vadstena, Riddargatan 2 (baksidan)
Några få platser kvar.
Tid 18.00 -19.15 och 19.30 -20.45 Jag låter bli att skriva ”Som vanligt” för inget är som vanligt, allt är alltid nytt och det här året får man verkligen tänka till, så det blir BRA.

Vi har ställt in och avvaktar hur läget är efter nyår.

Halverade grupper ( gott om egen space), endast friska och med stora flaskan med handsprit tillgängligt i rummet.

6 Tillfällen med yoga, där vi avslutar terminen den första tisdagen i december.
Två grupper ( som vanligt)
Man kan vara med i den grupp man vill, -eller bägge.
Första gruppen 18 -19.15 mjuk Hatha Yoga (klassisk yoga)
och därefter följer ett pass som är meditations-inriktat om man vill ha full utdelning av kvällen.
Andra gruppen 19.30 – 20.45 Sensitive Yoga ( meditations och andnings -inriktad)

Som en röd tråd genom passen, kommer denna omgång att ha chakra och energi.

Några få platser finns, med förtur för de som ev vill gå bägge passen.

Pris: 575kr
bägge passen 850kr
enstaka pass 175/gång

Ord från deltagare:

Tack för din härliga yoga kurs. Tack också för din kloka undervisning med både djup och bredd. Den var lätt att ta till sig och gav mig ett stort lyft.”
Gunn-Britt

—”Nu tror jag att jag vet vad det är du gett mig…. en plats på jorden, en känsla av att höra samman med Moder Jord, med rymden, med månen. Plötsligt känns mina skatter i fickorna inte längre som fragment, utan som kärnan, helheten, delar av det stora hela. Det är en väldigt fin känsla. Tack”—
Maria

Hör av er till Ganga:
mobil 0739400005
eller mail ganga.art@aol.se

Är du eventuellt intresserad av att vara med, när vi sätter igång igen -nån gång efter nyår, så är du välkommen att kontakta mig.

 

Upp i det blå

Rurik är sin egen sotare. Han har tillstånd till det. Nu var det dags. Eldningssäsongen har så smått börjat. Ännu så länge räcker det med liten bra på morgonen, ibland inte alls. Men snart brinner det för jämnan.

Som vanligt håller sig Ganga i närheten. Även om Rurik är försiktig, så hålls det ett vakande öga och öra på vad som sker. Det är högt.

Men det är mäktigt, att titta ut över sitt lilla kungadöme. Den miljö vi är med och skapar.

Det är mycket som händer, även utanför våra gränser och det är en stund av möjlighet att insupa storheten. Vi lever med tranor, mer och fler än någonsin. Stora är flockarna som mellanlandar och stannar här ett tag innan de fortsätter. Man ser att det är gäng som känner varandra, de bildar olika kluster.

De pratar med varandra och de hörs på lång väg. Många olika sorters läten.
Vi känner hur de är upprymda inför den stora flytten.
Det är som en annan värld eller i alla fall nivå av naturen och verkligheten, här upp i det blå.

Prisad Rurik

Löfska kulturpriset 2020. Här är juryn. Ett fantastiskt och generöst pris för kulturarbetare. Främst för Ödeshög med omnejd, men även hela Östergötland, om vi förstått rätt.
I år är Rurik en av de uppmärksammade personerna.
I år var prisutdelningen lite annorlunda. Den var covid-anpassad och det skedde i en enklare variant i biblioteket. Bara jury och pristagare var där. Men inte är lyckan mindre för det!

Det är stort att få utmärkelsen. Det känns i hjärtat och hela kroppen. Ett pris är något man får för vad man gjort, inte för nåt man tänker göra. Det kan vara ensamt att vara konstnär, man får liksom vara sin egen kompass utan att vingla för mycket för andras tyckande. Rurik har hållit stilen, -inte så många som kan blanda sin egen färg från grunden längre, men Rurik kan -och gör! Plus att han måla unika bilder. Heja!
Grattis Rurik och alla andra pristagare, väl värda!

Ugglemöte och Höstdagjämning 2020

höstdagsjämning, Alestenar. Nymåne

Höstdagjämning. Vi brukar försöka göra något extra av det. Natt och dag är lika långa, över hela världen och väggarna mellan världarna, är tunna. En bra tid för att ta inre beslut och för helande arbete.
Vi ville ta oss till Ale stenar, nu när vi ändå var i Skåne till höstdagjämning -varför inte utnyttja det fullt ut och åka till kraftplatsernas kraftplats!

Ale stenar. Ganga hälsar på stenarna

Vi förväntade oss att här skulle vara fullt med folk, av alla de slag. Själva hade vi laddat med varma kläder, sittunderlag, trumma och skallra.
Det var bara vi och en fotograf som fotograferade stjärnhimmeln ( som var fantastisk). Vi förvånas över att vi är ensamma här -en sådan här speciell kväll, som Ale stenar är byggd för! här är som en kosmisk tunnel eller pelare och här är lätt att kommunicera, är vår upplevelse.
Men, skönt också, med stillhet och ensamhet. Ganga går runt och hälsar på alla stenar.

Ganga trummar

Ganga går sedan in i mitten av stenformationen och börjar trumma. Hon berättar själv: ”Några dagar tidigare hade jag givit ett handgjort vaxljus till en vän. Ljuset föreställde en uggla och jag föreslog att hon skulle tända den på höstdagjämningens kväll, så att vi synkade i hop oss, jag skulle trumma och göra en resa för henne.
Redan i bilen, långt innan vi var framme på platsen, kändes kraften, det är som att gå in i en bubbla. sinnet förändras. Jag ringde henne på mobilen och bad att hon skulle tända ljuset.

Ganga trummar. Ale stenar

Ale stenar ligger på en höjd, nära havet. när vi kom upp på platån ropar några kråkor som en välkomnande signal, jag svarar.
Efter att ha gått runt platsen och gått runt och hälsat på stenarna satt jag mig i mitten o började trumma. I början halv-ser jag, sedan blundar jag och låter inre bilder ta över. Utan att berätta resan, så var det en tydlig och stark resa, Ugglan är central, den är den helande länken mellan mig, uppdraget och vännen, den kändes kraftfull och jag kände att jag hade fullgjort uppdraget.”

Ganga och Ugglan

Det är nu Rurik berättar vad han sett. Han vandrade först omkring medan Ganga trummade och det var då han såg skuggan av en stor uggla som flyger in i stensättningen och flyger över Ganga medan hon trummar.

Ganga och ugglan. höstdagjämning

Det kom alltså en uggla rent fysiskt. Den flyger bort och kommer tillbaka, cirkulerar över Ganga ännu en gång och sätter sig sedan på en av stenarna.

Ugglan på Ale stenar

Kvällen har blivit till natt. Ljuset är svagt och rödaktigt. Det är stilla och både fotograf och Uggla är bort när Ganga slutat trumma.
Vi sitter en stund förundrade över vad som skett. Ganga har ingen aning om det som Rurik sett. vi är nästan lite omskakade. Vi njuter av himlavalvet, fotografen har visat för oss var Jupiter är och Saturnus. Månen lyser med en liten smal nymåneskärva. Mars kommer upp och Plejaderna skimrar svagt. Ganga tänker på en bild hon målat, några år tidigare

”Möte med Uggla”

Känslan. Känslan av att vara nära. När vi åter går ner från platån och går ner för backen möter oss dimman. Vi går rakt ner i tjock dimma, Ale var verkligen som en egen värld denna natt.
Det här kommer vi att minnas!

semester, en annan värld

hos Peppe och Maria. Ganga kikar in på kålodlingen.

Vi gillar ju egentligen bäst att skriva om det som ÄR, i nuet. Men vi hann inte riktigt med bloggen -för vi var på semester. Det var som en underbar, solig, äventyrsfylld road-trip. en värld för sig, som redan efter en vecka är som att kika tillbaka på härligt extra rum i tiden, som vi fick vara med om, något vi kan kika in, så här efteråt…
Solen sken, allt bara flöt på, på bästa sätt och allt vi gjorde var bara ”wow”.
Första stopp på vägen var i Menlösa, Maria välkomnar oss. Ganga gör ett statement: ”vi kan bara stanna en timma”. (vi skulle checka in, till ett vandrarhem i södra Skåne senare). Ja, vad resulterade det i? -Vi pratade tre gånger så fort, stannade tre timmar i stället för en. Pratade garanterat med go-fikan i munnen. Så mycket hade vi som vi ville prata om -och vi hann med en hel del. PLUS att vi kunde checka in på vandrarhemmet i lugn o ro.

Vi har haft en fantastisk dag på Skissernas Museum i Lund….


Vi har varit i Malmö och haft roligt tillsammans med Siri och Jonas.

Vi har fått uppleva utställningen på Moderna Museet i Malmö med HILMA AF KLINT. Lika hänförd denna gång.

Vi var vid Ale Stenar till höstdagjämningen och fick ett riktigt riktigt magiskt äventyr!

Vi har bott fantastiskt vid Havsäng, Österlen

…och köpt hampaflis i Tomelilla, till vårt ungnsbyggar projekt.
Allt har verkligen varit så där, allra bäst, hela tiden och vi kan knappt fatta att vi bara var borta fyra nätter. Uppfyllda, solmätta och inspirerade.
Inte behöver man åka till Mallorca, när det finns Österlen och Skåne!

Siris gröna födelsedag

Siri fyller år! Vi kommer och firar med Siri och Jonas. Grönt är en hobby och hela lägenheten kvittrar glatt då vi anländer.

Det växer så det nästan hörs. Födelsedagspresenten är en runda på Paletten. Trädgårdshandeln i en klass för sig.

Hur ofta träffar en på en gorilla när en handlar växter? Inte ofta, men här är det så. Gorilla, sköldpaddor, krokodil eller häst. Var beredd. Men främst har de ett fantastiskt utbud av växter.

ALLA är så märkbart förnöjda då de går omkring i denna djungel. Vi myser omkring ända tills de stänger, då betalar vi o tar oss hem. Grattis Siri!

Vego-Malmö-Möllan

Men inte bara Siri o Jonas lägenhet är grön. Vi ska handla och när vi kommer innanför ICA nära Möllan tror vi inte det är sant!!! första stopp i butiken är vego-avdelningen. Den är ofantligt stor, jag får ju knappt plats med den på bild. Jonas och Siri skrattar åt oss. Sen får de vara tålmodiga för allt måste vi undersöka. Grönt himmelrike för en vegan.

Det var ett häpnadsväckande sortiment i denna affär, vi tycker det ger hopp om framtiden. Malmö är en underbar plats. Inte bara för vego; ”att besöka Malmö är som att se hela världen” En kväll i New York kan inte vara bättre än att korsa Möllevången en lördagskväll.

Fyra månader

Ella och Eden

Ett litet inlägg med Eden, som nu är fyra månader. Så söta bägge två, mamma o baby❤️ men lite konstigt är livet, även om det funkar. Med att jobba hemifrån och småbarn i en lägenhet.

Ingen är ute o reser i stan i onödan, och om så, så är det ganska tomt… och med mask. så är livet i London. Skönt med Sverige, men vi längtar efter er❤️❤️❤️

Med trumma på Omberg

Alvastra klosterruin

En alldeles underbar dag för en dag på Omberg! Martin och Sandra Katarina är här. Trummbyggare som de är känns det ju helt rätt att ta med både trumma, skramla, flöjt och picknick korg på vår resa. Vi kör upp på Omberg från bergets södra fot och första stopp blir Alvastra klosterruin.

Önskebrunnen, Alvastra

Vi har underbart nyfikna gäster och allt undersöks med alla sinnen. Flöjtens ljusa toner och trummans hjärtslag dansar mellan ruinens byggnader och väcker liv i platsen.

Alvastra klosterruin

Det är fortfarande en väldigt vacker plats. Storheten finns kvar, trots att mycket har försvunnit och blivit om-använt till andra byggnader i trakten, efter reformationen och Gustav Vasas tid. Men det är i alla fall ett av Sveriges absolut äldsta klosterbyggnader vi befinner oss på.

Stockelycke

Efter inmumsad matsäck, nära Ellen Key, med fantastisk utsikt, vill vi prata med vattnet. Vi kör ner till Stockelycke. (Fint alternativ är att parkera uppe vid vandrarhemmet och gå ner, genom fantastisk bokskog)

Vättern

Att möta Vättern, är alltid mäktigt. Det är mer ett hav än en sjö, berättade någon som var insatt i Vätterns beteende. Djup, ofta kylig, lynnig, starkt som få. Men kristallklart vatten…

Info karta, Västra Hallar

Att köra bil på Omberg är att köra längst med Vättern och där är många möjligheter att få magnifik utsikt, i ögonhöjd med korparna. Tyvärr visade inte korparna idag, men vi stannar till och går ut och andas storhet vid Västra Väggar. ( glömde fota) Här flyger ofta korparna och man kan se dom ovan i från, deras läten slår vot klippväggarna och bildar ljupa resonans när vädret är stilla. Vi ser över Vättern, in i Västergötland och Tiveden. Vi ser och hälsar på Visingsö, där ute i sjön.

Kväll vid Ommas Borg

När resan närmar sig sitt slut och vi nästan är vid Borghamn, vi stannar vid Ommas Borg. Den ligger även den, högt, ovanför Borghamn. Det är bara typ lösa stenar som är kvar av borgen, men det är en riktig kraftplats. Omma har många platser på Omberg, och flera ”borgar” med kraft. Denna är den som är lättast att hitta, alldeles vid vägen och väl utmärkt med skyltar. Solen går ner och det är en sällsamt fin kväll.

Trumning, Ommas Borg

Martin trummar ( ja, vi är flera som trummar) och vi sitter här i nån slags tidlös magi. Njuter av stunden.

Martin lämnar trumman här hos Ganga, när de sen dagen efter kör vidare på sin resa. Det är ett förtroende, Ganga har lovat att måla trumman….

Soft Rita examen

Photo: Kristian Loveborg 

Nä, ännu är det inte var dag som Rita är i Vouge. Men nu har det hänt. Världens största mode-magasin bevakar avgångsprojekten från Beckmans. Själva sitter vi hemma i soffan, för det är ju det märkliga covid-året, så det som vi sett fram emot i tre år, sker Stream över internet.

Photo: Kristian Loveborg 

Till och med pressfolket från Vouge är på plats… vid sin dator. Men de är uppmärksamma.
Visar här några av Ritas kreationer. Vi VET vilket oändligt antal timmar hon har har lagt på det här. Arbete in i detalj är utsökt. Materialen är väl valda

Photo: Kristian Loveborg 

Vi vet att alla har jobbat som galet, med var enda detalj av sina kläder. Modevisningar är något som sker fort. Ett två tre, så har alla gått in och gått ut. Det gäller verkligen att inte blinka för långsamt.
Ursäktar att jag här bara fokuserar på Rita och vi kan inte heller recensera, vi bara tar in och imponeras.

Photo: Kristian Loveborg 

Sju modeller går in, en efter en och i en tämligen sammanhållen färgskala av mer dova, jordiga färgtoner, så kommer den sista, den åttonde; klart lysande i orädd gul! Väldigt fint.
Naturligtvis så skrevs det en analys av Vouge också. Men, jag klipper helt fräckt ut texten där Rita är nämnd och omtalad:
”There’s something inherently hopeful about a student fashion show—even when the mood is one of preparing for an apocalypse. Such was the case with the opening collections presented by the graduating class at Beckmans College of Design, shown at the Swedish History Museum in Stockholm yesterday (which I accessed via video). Rita Roslin and Eli Solberg delivered a one-two punch with harnessed looks that had a militaristic feel. In a statement, Roslin, who described her pieces as “quite dark, yet romantic,” said she was presenting a “post-digital version of couture” that combined hand and machine, hardness and flou. She wasn’t alone in catching some air_ _ _ ”

Nu är det skål. Rita och några klasskompisar kom hit till oss över helgen och firade, snackade, badade och letade loppisfynd.Kul att i alla fall kunna bjuda på det! Detta covid-år.
Hoppas det går kanonbra för dom alla, det är dom verkligen värda!!

Oj, vad vi syns!


Minns ni inlägget med hela ateljén full av bilder/ teckningar, hela golvet fullt? Det blev en utställning! Ja, vi är väldigt synliga just nu, men det tänker vi ta igen genom att göra oss osynliga om några veckor.
Men just nu lyser vi upp både här o där.

Nu hänger Gangas teckningar och en del bilder på biblioteket i Vadstena, finns hela september månad.
Tyckte det kändes kul att lyfta fram vad som finns i blocken, tankar och funderingar och idéer.

Lite lera finns med: Det här är Gangas arbetsskisser av ”Omma och Jättarna”

En del av bilderna har synts i bloggen genom åren. Men det är första gången jag visar de verkliga bilderna. Inramat.

”Fia vid Muttagrottan” är en sån där bild som jag själv alltid ler åt, när jag ser den. Hoppas den roar några fler:
Fia vid Muttagrottan -Kom till efter ett spånande på tema ”om Fantomen hade varit en kvinna”.
Hon fick heta Fia.
Självklart måste hennes trikåer vara rosa. 
Det är en äldre mogen kvinna, med en kropp som visar den styrka och allt som hennes kropp har fått gå igenom.
I stället för att ha en skräckinjagande boning i form av den beryktade Döskallegrottan -bor hon i den ännu mer kraftfulla Muttagrottan. Medan Fantomen har ett vattenfall framför mynningen på sin grotta -dryper öppningen på Fias grotta av mensblod.
Medan Fantomen regerar med järnhand härskar Fia med ett gapskratt.
tusch och akvarell

Det var allt från Vadstena, för denna stund. Nästa vecka är det Vadstena Konstrunda, vi kommer inte att delta i den i år. Vi har liksom lyckats med att smaska in allt vi kan o har ändå just nu:
Vi hänger just nu på Grenna museum ( gemensamhets utställning, hela september)
Vi finns på galleri OMKULTUR i Ödeshög ( alltid)
Vi har öppen trädgård med konst en söndag till ( 13 september)
Vi finns att njuta på om man tar en fika/ måltid på Borghamn STRAND
Ganga finns på Vadstena bibliotek (hela september)

Ärligt talat, för att vara oss, -vad hände? Inte vet vi, med det är kul.