
Visst är det intressant, det där med vad och hur vi/ andra pratar! Har du råkat ut för känslan att det som den andre personen säger eller uttrycker med kroppen… Inte stämmer?
Det är mänskligt och man ”ljuger” väl själv också, inbland.
Men jag talar hellre med en Ocean än med en livslögn.
Kategoriarkiv: vår Konst
Ny årstid
Fågelmataren

Min far blir 80 år i morgon. Nu förbereder vi för att göra en födelsedagsutflykt, med oss har vi en fågelmatare ( vad ger man till den som tycker han har allt o e nöjd me livet?)
Far har ett natur-medvetande som få. Det vilda finns med honom jämt, han ser, noterar och frågar, vill veta. Fågelmataren de har är utsliten. Nu blir det en ny…

Fast den såg rätt tråkig ut. Då vill jag ju briljera lite. fram med plastfilm och märkpennor. Nu finns både gunwald och RoseMarie och lilla barnbarnet Elsa med på mataren som små pysslingar.
vinst i lotteriet

Lotteriet. Rurik hade en bonad som en av vinsterna i Omkulturs lotteri. Nu är lotterna dragna. Rurik ringer vinnaren. Hon bor i närheten och ska just idag till Hästholmens trädgårdmästeri och köpa plantor.
Vi kör dit med vinsten.

Grattis Irene! Du är verkligen värd vinsten!
Vi frågade var hon hade löpt sin lott. Det kunde hon inte svara på, för hon hade köpt lotter på många av de platser hon besökt under konstrundan. Det tyckte vi var stiligt. För det är pengar som ju direkt går för att stödja vår kulturarbetar-förening!
Sen vill jag också passa på att ge lite extra aktning åt lotteriet i sig. En konstnärs lott här i livet, tycks många gånger vara att skänka sin tid och sitt arbete, gratis. Omkultur köper in konsten i lotteriet av sina medlemmar. Det tycker jag är respekt!
fästingen i ateljen
Visst kan man undra över vad det är man målar, ibland. Men medan jag målar, försöker jag mest vara följsam. Inte tänka för mycket. Men… varför FÄSTINGAR??
Frågan blev ställd under konstrundan.
Mycket konst funderar som antenner. Kostnären tar in och tolkar något, det blir så oavsett om man tänker på det eller ej. För mig känns fästingen symbolisk, liksom muttorna (fast fästingar är läskigare), som för tillfället allt som oftast vill vara med. Fästingen är en äldre bild.
Bilder är symboler. Speglar något, gör det inre tydligt. Fästingen är för mig, en stark bild av den TID vi lever i. Förmågan att SUGA UT, hyllas.
Vi lever gott på tredje världen, vi kan köpa billig mat o billiga produkter, vi suger ut dom och tycker det är vår rätt att göra så.
Vi suger ut oss själva, ju mer vi presterar, desto duktigare känner vi oss. Vi tar egentligen väldigt lite hänsyn till våra verkliga mänskliga behov, vi dövar oss med en pilla, en grogg eller köper något nytt, så går det ett tag till.
Vi suger ut moder Jord, hänsynslöst. Tycker det är vår rätt att ta, och tänker väldigt lite på kommande generationer.
Vi suger ut djuren, äter glatt upp dem och om vi är andliga så ursäktar vi oss med att säga att ”de” har valt att ”offra” sig för oss.

Så därför tycker jag att det är spännande….. Muttans År.
Min upplevelse är att det vill visa på något viktigt. En förändring.
Muttan har verkligen farit illa, nu och historiskt. Kvinnligt är belagt med förakt. Så märkligt inprogrammerade vi är, att nedvärdera det sant kvinnliga.Därför är det så rörande att se hur det nu lyfts fram både i Sverige och internationellt, hur kvinnor kränks, på alla plan – och att vi inte tycker det är OK längre. Muttan får upprättelse. (nu pratar jag symbolspråk)
På ett sätt kan man säga, att det handlar om allas vår rätt att vara människa. Att bli sedd för vad man är. Att alla och allt har rätt att få vara sitt bästa!
Men så länge vi utarmar Moder Jord, Mödrar, kvinnor, flickor. Så länge den feminina principen, (som lever i alla levande varelser) inte får respekt och rymd… Så är det som att vi alla vandrar omkring i gyttja. Den feminina principen är viktig, precis som den maskulina. Som natten och dagen,ljus och mörker, inåt och utåt. känna och uttrycka. hur kan vi leva med ett ben??
Muttans Helighet. Kraft, integritet och skörhet. Symbol för skapelse, liv.
Det bor en fästing i oss alla. Det är viktigt att se det. När man sett trollet, är makten bruten och man har möjlighet till andra val. Vi har verkligen levt i en tid där det hyllas att vara en fästing.
Den nya tiden ropar, förhoppningsvis är det dags för balans och hänsyn.
ORM Klart!

Den blev visst lite lång…..
Rurik har kånkat in sina nymålade ormar. Hängt dom på väggen.
En bit av bonadens baksida tränger ut i dörrhålet. ”jaha” säger jag, ”det blir till att måla en bonad till, som du kan sätt där på baksidan:”
Det här är framsidan. Ormarna slingrar sig lyckligt i sensommargräset.
Rurik har häftat fast bonaden på en tunn trälist som vi hängt på tavelskenan.
Vi blev nästan förvånade av hur väl bonaden i färgskala, passade in i rummet, speciellt nu när kvällssolen låg på.

Ormskinnen skimrar, men mest skimrar bladguldet. Små bitar, i magen och i gräset.

Ja, så nu har vi gott om ormar i huset.
Den stora röda, som vi visat innan, bor i vår trappa nu.
Respektingivande. När vi dricker morgonte får den påminna oss om att vi inte är så mesiga som vi verkar. Hehe
Det tar ju gärna ett tag innan en bild hittar sitt hem. Men att ingen köpte den på konstrundan är för mig en gåta. Nu funderar jag skarpt på att paxa den och aldrig låta den lämna huset. Girigheten växer i mig!!
fastkedjad

Du trodde väl att jag hittade på när jag skrev att jag skulle kedja fast Rurik?? Så han skulle måla o måla?? Nej nej, det är allvar!
Visserligen är kedjan osynlig, men målas gör det.

En långsmal bonad med två ormar…. hur ska det bli? Antagligen är både Rurik o jag lika nyfikna.

En färg i taget, eller två. Det blandas äggoljefärg och yta för yta växer fram.

Ömsint, lekfullt, både respektingivande och gulligt. Höstgul-grönt gräs.

Här sitter slaven. När bonaden är klar blir det ny visning på bloggen. Men Rurik är fortsatt fastkedjad. Det lär bo en bonad till i hans huvud… den vill jag se!!
Hej Då!
en bra dag

Är man besökare, måste fredagen som är lite klämdag, vara bästa dagen.En lugnare dag, man kan se, utan trängsel o få prata med konstnärerna i lugn o ro, om man så önskar.
Trots det, har vi haft mer besökare än vanligtvis, idag. Härligt med all entusiastisk publik. Det tittas noga, det fnissas, är allvarligt, och diskuteras. Det är gillar vi.

Nu är vi redo att släppa allt för att bara gå o lägga oss. Vi är ju enstöringar, i vanliga fall. Vi får ju en överdos av människor just nu! Vi ses imorgon!
vandrare i trädgården

Det är utan tvekan väldigt vackert i trädgården, såhär lagom till konstrundan, det doftar och blommar, överallt. Det blir många kommentarer om att den är härlig, vi svara med att uppmuntra våra gäster att vandra runt och uppleva.

Dagens märkligaste var när jag kom ut från ateljén, tittade mig omkring….överallt såg jag människor, som långsamt rörde sig, in mellan buskar eller ut ur nån grönska. Alla rörde sig, tysta och med stor uppmärksamhet….

Vackert att se, hur både konst och växter berör, vårt innersta.







