Kraftverk och Prinsessor

Publicerad den 27 november, 2014 av gangaochrurik

Prinsessans fina attribut i mötet med en hårdare verklighet. Jag och dotter Rita tog kort tillsammans , en senvinter 2006. det blev del av en större utställning.

Kanske kommer du ihåg ett tidigare inlägg från en utställning i Norrköping. En utställning om vårt förhållande till hemmet. där var en av konstnärerna som associerade på samma tema. Om hur vi som kvinnor försöks att stoppa in oss i roller, och blir instoppade i roller, nätta gulliga och ofarliga. Jag lovade då att jag skulle visa bilder från utställningen.

hur mognar man ur de små rollerna och blir kraften i sitt eget liv?
Det var frågan som vi, några konstnärer från Bjäre – Halland skapade utifrån den gången.

Det var jag och Rita som tog oss an den ”trasiga biten” kollisionen mellan prinsessvärldens rosa skimmer och känslan av att något inte stämmer.

känslan av utsatthet, förvirring…

känslan av att vara inträngd i ett mönster och samtidigt inte duga…

…att något av en själv gått förlorat….

Vi jobbade mkt textilt. en stor port bjöd in…… in till det egna inre

Man rörde sig runt ett centrum, med olika aspekter av den inre vandringen: Det viktiga mötet med sina olika personligheter och skuggor i sitt inre… få kontakt med vilda…

…Kraftrummet var centralt. Att hitta platsen inom sig själv för att få kontakt med sin egen Kraftkälla -sitt eget Kraftverk! Det var som ett rum som man kunde krypa in o sitta i , låta kraften hålla om en.

…möta sin trasighet, det var här prinsessbilderna användes

Sagor är bra och leka ska man, men vad vi ville lyfta fram var mer hur smärtsamt det blir om vi formar oss, låter oss formas in i föreställningar om hur ”jag ska vara” istället för att vara det vi är. Livet är en ständig transformation och vi behöver allt som oftast reflektera över vilka roller vi behöver ta oss ur – vilka kläder som har blivit för små.
Att bli vuxen på riktigt, är att ta plats, på riktigt.

En cape, föreställande kundalininkraften, i en djupt blå och beskyddande färg är den nya dräkt vi bär, när vi släppt föreställningarna och blir Kungen och Drottningen i vårt eget liv ( yes, både kung och drottning)

en reflektion:VEM styr mitt liv? VAD styr mitt liv? Det finns oändligt många aspekter och nivåer på den frågan. Att som regent över sitt rike, sitta på tronen och reflektera över vad slag styre man har, det behövs. Är man en diktatur?( hur mycket tvingar jag mig själv och omgivningen?) Är det kaos? Är det någon som hungrar i mitt inre land? Är det i krig? -mot vad? Eller är det frid och frihet, överflöd?

Berit

Lilian

Lena

Tina

Anette/ Ganga

Det var väldigt, väldigt roligt att jobba ihop så här tätt. många stunder av djup tystnad och gemenst arbete och många samtal om livet och härliga skratt .
Utställningen, KRAFTVERK OCH PRINSESSOR, visades i samband med KÖL konst Över Länsgränserna 2006.

Tack vänner

Rapport från Vernissagen

Publicerad den 21 november, 2014 av gangaochrurik

Söndag eftermiddag, utställningen är hängd. Sådär lyckligt berusad som man är när en utställning är på plats. Allt är verkligen så vackert!!

Amanda ställer snällt upp sig för fotografering vid sina bilder. Hon var med och hängde utställningen. Jag tog min resväska och for tillbaka till mitt hem vid Tåkern, men tjejerna i Stockholm hade mycket kvar att göra. Det här har varit en utställning som har arrangerats mycket via sociala medier. Facebook gick varmt.
Jag som nästan vant mig av med Facebook efter min Indienresa var ju tvungen att hänga med och uppdaterade mig många gånger om dagen. Det var allt från vinglas, lim till bankkono, TV utsändning och föreläsningar.
För mig som lever i min egen lilla lugna värld var det världens action.

Så plötsligt blev det bara tyst på Fb……. Alla var HÄR. På utställningen, LIVE!!
Jag som plötsligt blivit Fb-tillvänd blev helt rastlös….. gick omkring här som någon som väntar på en baby ska födas, ungefär .

Tidvis var det KÖ för att komma in.

”Varmt och trångt -precis som i Fittan” sa en besökare glatt och oskyldigt.
Jag var ju inte där utan mötte allas känslor efteråt, via Fb och kände glädjeyran över hur bra det gått!
Nu hänger utställningen till 19 december. Adress: Femtopia, Hornsgatan 149, Stockholm.

Här är nyhetsinslaget. Vet inte hur länge det ligger ute. Men skynda dig på, så hinner du se :)!!
Inslaget om fittkonst ligger sist i inslaget.

Uppdrag slutfört

Publicerad den 16 november, 2014 av gangaochrurik

Efter två dagars fittkonsthängning är det klart. Super fint. Men man känner sig lite som ett fitthuvud. Men nu har det ordet fått en härligt positiv klang.
Förresten är bilden inget Fitt-huvud, det är en donations-Fitta – alla bidrag emotages tacksamt. DonationsFittan ska inte sitta på Ylvas huvud, det var bara i slut-för-dagen-buset som den hamnade där. Den ska stå prydligt på ett podie så att man kan stoppa alla sina stora sedlar i den.

Mina stora Kaligrafi-muttor sträcker stolt på sig, precis som jag.

Sara-Lo jobbar i tyg. Förutom de vackra vägg-fittorna så har hon skapat en installation i källaren. Ett stilla rum, ett Yoni-rum där man möter det Universum som fittan bär inom sig.
Vackert.

Men varje bild är på sitt sätt ett Universum Ylva Walker fångar känslan av att ha en Mutta.”my fragace” heter bilden.

Här finns både Sås-fitta och Björn-fitta.

Med andra ord, livet kommer att vara fattigare – om man inte har sett den här utställningen.
En reflektion vi gjorde då vi stod och titta på den foto-vägg av sådär 40 kvinnosköten i närbild var, att den här utställningen skulle ju alla unga tjejer -och killar se. Vi häpnade över hur olika alla mutorna var och hur de alla hade sin magiska skönhet. Alla på sitt sätt.
Dessa väldigt tydliga bilder. Tillsammans med alla poetiska lekfulla uttryck för fittan tror vi, det är som en lugnande injektion som avdramatiserar alla fantasier man som ung kan ha om utseendet på sitt kön.

Tänk att det är en industri, att ”fixa” utseendet på sin mutta!
Jag tror också att utställningen hjälper till att ta tillbaka ordet fitta. Ett så vackert ord, Fuktig Ängsmark, vilken poesi…

Massa Muttor i Stockholm

Publicerad den 3 november, 2014 av gangaochrurik

Fia vinkar, detalj, bild av Ganga

Minsann, Fia o lite andra bilder i Gangas samling, som är på samma tema ska ut och resa!
Det ÄR nämligen så, att det är MUTTANS ÅR!! Så nu laddas det i Stockholm för en utställning fylld med underbara Muttor (för mutor är under-bara, på många sätt). Jag personligen tycker inte bara de är underbara, de är Gudomliga.
Vi är runt 20 bildskapare som samordnar det hela. Det blir nog hela spännvidden från humor till blodigaste (!) allvar.

Fittkonst, Stockholm. Affisch 2014

Så en fråga till DIG som läser bloggen. vi söker just nu sponsorer….. har du förslag/ ide om vilka som kan sponsra detta evenemang? Kanske du vill bidra? hör av dig!

Det finns även en Facebooksida (så klart) Där finns senaste nytt, hela tiden.

Söt påg

Publicerad den 1 november, 2014 av gangaochrurik

Tiden går. När man städar kommer det upp en o annan söt påminnelse. Här hittade Rurik en A4 affisch från tiden då man ritade lite på ett A4 paper och sen stoppade det i kopieringsapparaten, fick man ut ett antal kopior som man sprang runt i bygden och satte upp.

”Tunnis” retar jag och fnissar. visst e det en söt påg??

Intressant

Publicerad den 30 oktober, 2014 av gangaochrurik

Visst är det intressant, det där med vad och hur vi/ andra pratar! Har du råkat ut för känslan att det som den andre personen säger eller uttrycker med kroppen… Inte stämmer?
Det är mänskligt och man ”ljuger” väl själv också, inbland.
Men jag talar hellre med en Ocean än med en livslögn.

Ny årstid

Publicerad den 17 oktober, 2014 av gangaochrurik

Det blir kallare, långsamt mörkare. Sniglar p skalbaggar kryper långsammare, flugan sitter trött på fönstret.
Vi människor är ju en del av naturen. Eller hur?

Väck mig till våren.

Fågelmataren

Publicerad den 5 oktober, 2014 av gangaochrurik

Min far blir 80 år i morgon. Nu förbereder vi för att göra en födelsedagsutflykt, med oss har vi en fågelmatare ( vad ger man till den som tycker han har allt o e nöjd me livet?)
Far har ett natur-medvetande som få. Det vilda finns med honom jämt, han ser, noterar och frågar, vill veta. Fågelmataren de har är utsliten. Nu blir det en ny…

Fast den såg rätt tråkig ut. Då vill jag ju briljera lite. fram med plastfilm och märkpennor. Nu finns både gunwald och RoseMarie och lilla barnbarnet Elsa med på mataren som små pysslingar.

Kul, tyckte vi.

vinst i lotteriet

Publicerad den 15 juni, 2014 av gangaochrurik

Lotteriet. Rurik hade en bonad som en av vinsterna i Omkulturs lotteri. Nu är lotterna dragna. Rurik ringer vinnaren. Hon bor i närheten och ska just idag till Hästholmens trädgårdmästeri och köpa plantor.
Vi kör dit med vinsten.

Grattis Irene! Du är verkligen värd vinsten!
Vi frågade var hon hade löpt sin lott. Det kunde hon inte svara på, för hon hade köpt lotter på många av de platser hon besökt under konstrundan. Det tyckte vi var stiligt. För det är pengar som ju direkt går för att stödja vår kulturarbetar-förening!

Sen vill jag också passa på att ge lite extra aktning åt lotteriet i sig. En konstnärs lott här i livet, tycks många gånger vara att skänka sin tid och sitt arbete, gratis. Omkultur köper in konsten i lotteriet av sina medlemmar. Det tycker jag är respekt!

fästingen i ateljen

Publicerad den 10 juni, 2014 av gangaochrurik

fästingar, Bilder Ganga

Visst kan man undra över vad det är man målar, ibland. Men medan jag målar, försöker jag mest vara följsam. Inte tänka för mycket. Men… varför FÄSTINGAR??
Frågan blev ställd under konstrundan.
Mycket konst funderar som antenner. Kostnären tar in och tolkar något, det blir så oavsett om man tänker på det eller ej. För mig känns fästingen symbolisk, liksom muttorna (fast fästingar är läskigare), som för tillfället allt som oftast vill vara med. Fästingen är en äldre bild.
Bilder är symboler. Speglar något, gör det inre tydligt. Fästingen är för mig, en stark bild av den TID vi lever i. Förmågan att SUGA UT, hyllas.
Vi lever gott på tredje världen, vi kan köpa billig mat o billiga produkter, vi suger ut dom och tycker det är vår rätt att göra så.
Vi suger ut oss själva, ju mer vi presterar, desto duktigare känner vi oss. Vi tar egentligen väldigt lite hänsyn till våra verkliga mänskliga behov, vi dövar oss med en pilla, en grogg eller köper något nytt, så går det ett tag till.
Vi suger ut moder Jord, hänsynslöst. Tycker det är vår rätt att ta, och tänker väldigt lite på kommande generationer.
Vi suger ut djuren, äter glatt upp dem och om vi är andliga så ursäktar vi oss med att säga att ”de” har valt att ”offra” sig för oss.

Så därför tycker jag att det är spännande….. Muttans År.
Min upplevelse är att det vill visa på något viktigt. En förändring.
Muttan har verkligen farit illa, nu och historiskt. Kvinnligt är belagt med förakt. Så märkligt inprogrammerade vi är, att nedvärdera det sant kvinnliga.Därför är det så rörande att se hur det nu lyfts fram både i Sverige och internationellt, hur kvinnor kränks, på alla plan – och att vi inte tycker det är OK längre. Muttan får upprättelse. (nu pratar jag symbolspråk)
På ett sätt kan man säga, att det handlar om allas vår rätt att vara människa. Att bli sedd för vad man är. Att alla och allt har rätt att få vara sitt bästa!
Men så länge vi utarmar Moder Jord, Mödrar, kvinnor, flickor. Så länge den feminina principen, (som lever i alla levande varelser) inte får respekt och rymd… Så är det som att vi alla vandrar omkring i gyttja. Den feminina principen är viktig, precis som den maskulina. Som natten och dagen,ljus och mörker, inåt och utåt. känna och uttrycka. hur kan vi leva med ett ben??
Muttans Helighet. Kraft, integritet och skörhet. Symbol för skapelse, liv.

Det bor en fästing i oss alla. Det är viktigt att se det. När man sett trollet, är makten bruten och man har möjlighet till andra val. Vi har verkligen levt i en tid där det hyllas att vara en fästing.
Den nya tiden ropar, förhoppningsvis är det dags för balans och hänsyn.