Kategoriarkiv: London

Resa med motstånd

Publicerad den av

0

Ganga ska till London och Rurik får köra och köra…. Undrar du varför? Jo det som man inte tror ska hända, hände. När Ganga kom till flyget på torsdag eftermiddag, var kommentaren att ”det verkar inte finnas nån biljett till dig här”. Det blev till att gå till receptionen och få hjälp -och det var VERKLIGEN tålamodsprövande. Hon ringde till kontoret i Amsterdam och Ganga fick stå i telefonkö till biljettförsäljningen i Sverige. Inget hände… men då kom rådet att kontakta via WhatsApp och en robot ställde frågor. Till sist fick Ganga frågan om hon ville bli uppringd -och då, DÅ, äntligen en mänsklig röst som kunde ingripa och ge en ny biljett.

Det var alltså nåt oförklarligt som hade hänt, och en betald biljett som bara inte fanns?! Flyget hade då gått, fullbokat. Men Ganga hade biljett till nästa morgon. Så det blev en tur till, till Linköpings flygplats. Upp klockan tre på natten.

Väl framme i London -så kom inte resväskan!! Den kom inte med på flyget. Det blev till att fylla i blanketter och hänga kvar rätt länge på flygplatsen innan det gick att ta sig till familjen. Då var löftet att väskan skulle bli hemskickad till Londonadressen -och den kom på kvällen. Så inget större problem.

Men resväskan har sett sina bästa dagar.

Det var bara en liten paus hemma hos Ella, sen var det dags att hämta barnen i skolan. Här är det skoluniform ( men väldigt avslappnad) som gäller och skolan börjar vid typ fyra års ålder.

Gott att äntligen få träffa sina barnbarn igen, säger Ganga, och att de kan vara så pigga efter en hel dag i skolan!! Fullt spring.

London, novemberresa

Publicerad den av

1

Det har varit Londondagar . En får värna mormorsrollen. Får jag chansen så drar jag dom till mig, tätt, tätt.

Men annars är det ju två små nyfikna gullisar som dyrkar mamma och är nyfiken på allt hon gör.

Mammarollen har sina utmaningar och guldmedalj åt allt tålamod. Så viktigt och beundransvärt att kunna vänta in och ge förståelse till små människor.

En fika, ja, det kan väl gå -om Mumin mammans väska är med, dvs uppbackning på allt: blöjor, egna drickflaskor, kex, film på mobilen, näsduk ovs. -känns det igen?!

Haha och en mormor ( jag) som somnar(!) mitt i lekrummet på Tate Modern. Ja, så är verkligheten.

O massor av mysig vardag.

Och överraskningar.

Som framtidens leksaker-dinosaurie ägg som kläcks och växer o blir små gulliga odjur.

Gosiga hälsningar från Englandsbesöket

Två timmar mormor

Publicerad den av

0

Nu är Ganga i London och Ella, ( Gangas dotter) vill klippa håret. Små enkla önskningar kan tyckas, men när man är tvåbarnsmamma kan det vara en stor grej, att få ihop den egentiden. Klart jag passar Lilla Lexi. Lite nervös, men det är ju bara sådär två timmar, så det ska väl fungera. Så vad gjorde Lexi och mormor medan Mamma Ella blev fin i håret?

Någonstans då vi läste bok tillsammans, kunde jag känna hur vi liksom bondade och blev riktiga kompisar, jag blev godkänd på ett djupare plan och var inte bara någon som råkade vara på besök i hemmet. Så när Ella satt på tunnelbanan och var på väg hem så skickade jag henne bilderna så hon kunde se att det var ok.

Lexi är nio månader och hur snäll som helst… ända tills det är något som inte är som det ska, då, från 0 till hundra på ingen tid skriker hon som liv o död. Så man vill VERKLIGEN att hon ska vara nöjd, hela tiden. Nu känner jag mig som legitimerad mormor. Nöjd

Baby-världen

Publicerad den av

0

Visst skrev jag i förra inlägget typ ” vi ses i London”. Hehe, vi ses i babybubblan, är nog mer korrekt.

Jag håller om och är med barnbarnen så mycket jag kan. Ovan är en bit av vägen till dagis. Så mycket energi i den här 2-åringen. Mormor (jag) går med hjärtat i halsgropen, ungefär, medan raketen ( Eden) springer lyckligt. Tur att mamma (Ella) är med!

Men en är mormor, när det är barn på alla bilder!

Till och med cafébilderna är bebis!

Kory rapport från mormorvärlden: så mycket som händer på fyra månader. Lexi som bara sov nyföddbaby sömn sist. Har fått STORA ögon och är väääldigt med. Nyfiken, stark o pigg. Eden som inte var så intresserad av mormor sist, vill nu sitta nära, vi bakar ritar leker. Jättemysigt.

Mormors väska

Publicerad den av

0

Lovar mormors väska innehåller ALLT. Det är verkligen hämningslöst packande när en har barnbarn. Klart jag ska ha med en spagettipumpa! Leksaker, kläder, min egen kudde och ett kakfat.

Ja, jag skrattar verkligen åt mig själv. Men ett coolt kakfat är ju oemotståndligt. Så även det fick plats ( notera den roande pipen som sticker fram ur resväskan. Är det 23 kg så ska det utnyttjas. Sa jag att jag hade packat ned egendrejade koppar också?

Så himla värdefullt att knyta an till barnbarnen. Nu bär det av till London en vecka. Rurik stannar hemma men han kör mig med den nya vita hästen ( bilen) .

Varje bilfärd är ännu ett äventyr att utforska. Nu fattar vi vindrutetorkarna. Och börjar istället brottas med GPSen. Den ska tydligen vara inkopplad med mobilen…..

Så… nästa inlägg, antagligen London. Vi ses!

flashig glas och betong

Publicerad den av

0

Efter förra inlägget om det lantliga, mitt i London, måste jag ju balansera med motsatsen. För glas och betong är trots allt det som gäller mest. Så den här lilla tösen, som sov nästan hela tiden ( när hon inte åt eller bajsade) är ju fortfarande väldigt liten och det var ett STORT äventyr när vi la henne i vagnen och gick iväg för att utföra lite ärende. ”-Hur ska det gå!” ungefär.

Nybyggda flashiga kvarter i Canary wharf. Mycket banker, polerad sten, överdåd och ordning o redan.Det är vårt promenadstråk. Här behövs det babysar som påminner om hur levande livet verkligen är. – jaha, vad är det nu? Varför piper hon? Ella tar det lugnt och låter Lexi bestämma.

Verkligen raka motsatsen till den CityFarm som jag beskrev i förra inlägget. Men spännande.

Men det är fullt av små oaser. Vi äter takeaway, sushi i en park med vattenporl. En lång vattentrappa slingrar sig igenom parken, massor av människor sitter och äter sin lunch och njuter sommar. Gräset under våra fötter är bitvis av plast. Men det är så rogivande här oavsett plastgräs eller inte.

”Det här är ett sånt tillfälle som man bara vill minnas, helt och fullt.” Fram med mobilen!
Stunden innan hade jag hållit Lexi och riktigt känt hur hennes hjärta var så stort och allomfattande. Sådär så en tappar andan och bara blir ödmjuk. På bilden ovan är det egentligen bara tre stora varma hjärtan…
En stund som kan värma en hela livet.

Landet, mitt i stan. CityFarm

Publicerad den av

0

Permakultur. En vacker oas, inte långt ifrån där Ella o Ekin bor, finns en CityFarm. Tydligen ett begrepp som finns och flera farmar finns. Men denna är finast, tycker de. Jag blir stum av beundran när jag möts av en kronärtskocks planta på 2 meter innanför grinden.

Här hr de som vana att ta sin söndags frukost, i caféet. Lille Eden sjunger om djuren, medan han åker i vagnen, hela vägen till farmen. Sen blir det mat och sen…. Iväg som en pil och titta på alla djuren. Sååå spännande.

Det är inte lätt att hänga med då han springer sig igenom hela anläggningen. Med stopp bland favoriterna.

En ytterst elegant tupp sköter sig och kuckelurar högljutt till allas beundran.

Sen är där barnens trädgård, där de kan gräva och vattna och pilla runt. Så älskat. Tiden bara går och Eden jobbar på.

Allt är inbäddad i Permakulturens frodiga grönska. Här är mycket att uppleva för små och stora.

Generöst är det också. Titta på raden av utlåningsstövlar! Även barn som vanligtvis inte klavsar runt i jord, vatten eller djurbajs, har en chans att vara med, det är bara att låna ett par stövlar som passar.

Det var en härlig upplevelse.

Första veckan i London

Publicerad den av

0

Kort sammanfattning: hosta 😩

Fast de första dagarna var fest. -vad firar dom? Ganga undrar. Flaggor överallt. Fest i parken, någon har en hel kostym med Engelska flaggor.

De är ohämmad royalism; Drottningen har suttit på tronen i sjuttio år. Det firas ordentligt.

Vi firar dock Lexi. Tårta är bra. Snabb energi i kylskåpet för ammande mamma ( o alla andra). Hälsokost-tänket är bortblåst och det är NJUTNING som gäller. Fast, en tårta i taget. När den ena är uppäten bakade jag en ny. Hehe. Kanske därför jag trillade dit på dunderförkylning.

Så, har tagit det lugnt mellan matpassen ( jag lagar maten, som en riktig mormor). Men se ovan, det är vägen till mataffären. Limehouse, här har lade många Svenska skepp till, en gång i tiden, lastade med Svensk is, som sedan distribuerades ut till fisk o köttaffärer i London under året, kan jag läsa på en skylt i hamnen, på väg till affären.

Men viktigast är den process som är så vacker att se. Hur lille Eden springer till Lexi det första han gör, när han kommer hem från dagis . Med lite hjälp blir det cuddle, gosa. Sen behöver en ju prova på hur det är att vara bäbis och ligga i babysängen. Det hör ju till.

Sen står jag där på kvällen och tittar förundrat på utsikten från köksfönstret. Husen och ljusen… det är så märkliga proportioner. Det är liksom ofattbart långt från grönsakslandet där hemma, där jag brukar traska. Känns lite som att vara på en annan planet -men ändå inte.

Framme i London

Publicerad den av

0

Detta är ju helt galet, men jag måste få visa hur ofattbart pampigt o smidigt det går att ta sig till London. Kolla bilden ovan, det är flyget som svänger ner för landning på London City AirPort. Det är KLM som landar här, lite dyrare men de går från vår närmsta flygplats i Sverige och tar en alltså rakt in i London, på en liten överskådlig flygplats. Nästan ofattbart att den finns.

Flyget svänger runt vid landning så om en har fönsterplats är det ofattbar sightseeing. Bara att tacka. Sen är det smidigt att ta sig ut till banan och ta det lilla tåget in mot stan. På en halvtimma är jag hemma hos Ella o Ekin och barnbarnen.

Eden är livfull och älskar sin tågbana.

Lexi är bara dryga veckan gammal och tillbringar större delen av dygnet i transendent tillstånd. Ibland kommer ett leende när hon leker med änglarna.

Känner så väl igen det, hur knepigt det kan bli bara att ta sig ut helt enkelt, tillsammans. När allt till slut verkar funka, och Eden och Ekin hunnit ut börjar Lexi skrika på mat och det är bara att sätta sig o amma…. det är bara att stressa ner.

Så fick jag också glädjen att ta med två tavlor och överlämna. De såg så bra ut på plats, riktigt kul!

På väg

Publicerad den av

0

Här sitter en riktig mormor. skrattar åt mig själv. För det känns ungefär som jag är en småbarnsmamma, mitt i livet.

Först en väldigt lyckad konstrunda, med allt vad det innebär med förarbete och intensitet under fyra dagar. Sen direkt efter förbereda för åka bort, förbereda trädgård o ladda resväskan.

Låter kanske inte så mycket, -tyckte inte jag iheller, tills jag insåg mängden växter som skulle ner i jorden. det är ju NU som gäller. Det som ser så smått ut nu, behöver sin tid för att hinna växa till sig och leverera.

Nu är det sådana här godingar som gäller. Själv hann jag inte ens tvätta håret, duscha eller peta naglarna ( det var det jag menade med att likna mig vid en småbarnsmamma. Ingen avslappnad manikyr o så innan resan.) Resväskan är i alla fall med. Det har varit otaliga omprioriteringar så att det viktigaste blir gjort och avklarat. nu får Rurik nöjet att vara hemma, bland alla vattenslangar, snigelplockningar och sköna sovmorgnar. Och jag, Ganga uppdaterat från London.