vandrare i trädgården

Publicerad den 29 maj, 2014 av gangaochrurik

Det är utan tvekan väldigt vackert i trädgården, såhär lagom till konstrundan, det doftar och blommar, överallt. Det blir många kommentarer om att den är härlig, vi svara med att uppmuntra våra gäster att vandra runt och uppleva.

Dagens märkligaste var när jag kom ut från ateljén, tittade mig omkring….överallt såg jag människor, som långsamt rörde sig, in mellan buskar eller ut ur nån grönska. Alla rörde sig, tysta och med stor uppmärksamhet….

Vackert att se, hur både konst och växter berör, vårt innersta.

vi sprayar ljus

Publicerad den 23 mars, 2014 av gangaochrurik

Det är en lugn förmiddag, sol och nästan vindstilla. Vår tanke är ju att utveckla homopatiska trädgårdspreparat. Vi startar i vår egen trädgård. Effekten av det preparat som ger ”ljus” upptäckte vi förra odlingssäsongen var fantastisk mot sniglar. Hur är det mot svampangrepp? Ros-rost? Misstänker att den är bra på att mota bort dessa sjukdomar som har med fukt och mörker att göra. Vi har en del problem i rosengården, så nu får vi se hur det går i år! Allt blir sprayat med vår homopatiska blandning.

Vi är så vana att tänka BOMBER OCH GRANATER när vi har problem. Inte mist gäller det trädgården, vi klagar gärna på besprutning i lantbruken, men sanningen är, att de stora giftbombarna, det är panikslagna trädgårdsägare som vill utrota alla invasioner och allt ogräs i sitt trädgårdsland!!
Det känns så spännande att utforska nya sätt att hantera problem -med mildhet. Det gör verkligen något med ens hjärna, man får liksom tänka på ett nytt sätt när man vill ta in det naturvänliga som styrmedel, både i kropp och trädgård.

Inspiration till det här preparatet har vi fått genom biodynamikernas tankesätt. Kvalite ljus hjälper odlingen att ge sötma och mognad, så inte bara rosorna fick sig en dusch idag – utan även alla de kommande odlingsbäddarna.

en halmbal

Publicerad den 10 februari, 2014 av gangaochrurik

Jag brukar täckodla med halm i grönsakslandet. Så ett gäng halmbalar är standard i trädgården. I år fick TVÅ, men desto större.
Vi rullar på i kymningen. Rullar i den på plats bland de blivande grönsakslanden. Vi pustar och stånkar. Det var lättare förr, när det var små halmbalar….

motorväg på Hallonstigen

Publicerad den 24 januari, 2014 av gangaochrurik

En del av trädgården kallas Hallonstigen. Det är förändringens väg…

Kanske minns du i höstas, jag hade varit en månad i Indien och när jag kom hem visade mig Rurik runt i trädgården. Pumporna hade ockuperat hallonstigen . Självklart var stigen där för våra pumpor!! Vi fick snällt ta omvägar när vi skulle rör oss i grönsakslandet.
Men vad har hänt nu då?

Motorväg för rådjur!! Vilken trafik det måste vara, när vi ligger o sover!

åka ifrån sommaren….

Publicerad den 9 juli, 2013 av gangaochrurik

Ja, jag märker att jag tittar lite extra på trädgården, och i växthuset. Att jag åker ifrån det här? Det växer så det knakar och vackert är det. Känns lite tokigt att tänka att om en och en halv vecka sitter jag på ett plan till Indien.

De ena skönheterna avlöser de andra. en kvällspromenad gör en lycklig av alla dofter. Jag rör mig långsamt i trädgården och håller fortfarande på med att plantera ut småplantor lite här o där.
Vad ska jag göra i Indien? Resan till Indien är att vårda den inre trädgården. Man kan kalla det mental yoga. Det kommer bli att böja och vrida och sträcka på det inre. Se och uppleva inåt. Resan går till en fyra veckors Deepening på Oneness University i södra Indien. Ganska nära Chennai.

Det kommer bli att sitta och lyssna på undervisning varvat med processer där man möter sig själv på djupet. Det blir till att möta sig själv, sin djupa präglingar, genom mammas mage, barndom och vidare.Inte för att det är fel på mammas mage – utan för att det präglar oss. SE, relationen till sig själv -andra – och till Universum.

Man även ofta och gör ritualer och processer i Shakti Stala, Oneness Temple. Ett stort ”tempel” byggt enligt regler för hur man laddar och gör en plats ren och kraftfull för healing och för att öka människors medvetandenivå. En sorts tredimentionell Sri Chakara = en spec mandala som hjälper oss att kalibera med kosmos.

Jag kommer vara en bland många, från hela världen. Större delen av tiden är i mauna, tystnad, just för att man ska vara i kontakt med sig själv och inte fly undan. Så det blir inte så mycket bloggande under just den tiden. Antagligen inte alls.

Men ännu är det stilla liv i trädgården. Majsen sträcker på sig, i kapp med solrosorna och de verkar bli lika vackra som jag drömde om.

i trädgården, juni

Publicerad den 5 juni, 2013 av gangaochrurik

Våra maskrosor njuter stillsamt, men nog är det fart i trädgården! Solen lyser!

Våra kompostbäddar var förra året kålpalats. Det (palatset) har vi flyttat på. Lite extra gödsel på de gamla bäddarna och sen halmar vi. Så kånkar jag dit med en låda solrosor. Det är varm och stilla och jag petar undan halmen så det blir ett hål för varje planta.

när jag är klar med solrosorna planterar jag ut några pumpor. favoriterna Blue Hubbard. Det ska bli majs också.
I mitt inre ser jag framför mig hur allt blir som en mysig djungel. Med vajande majsvimplar, stolta solrosor och gigantiska pumpor som vältrar sig på marken!
trädgården är aldrig så fantastisk som innan verkligheten visar sig. Men jag bestämmer mig för att verkligheten i år ska överträffa mina drömmar. Jag sjunger Moolamantrat för mina små skyddslingar och talar om för dom hur fantastiska de ska bli!

Det här är verkligen permakultur!! är min tanke. Alltså, egentligen vet jag inte så mycket om begreppet permakultur. Mer än att det är ett helhets-synsätt, där du är varsam och ser helheten i allt du gör, bla vid odling. Det brukar vara lösningar som förenklar, undfär som när jag lägger halm istället för att lägga tid på att dra ogräs.
Det är då som jag kommer ihåg, en för mig, ny vän. Anita, hon är trädgårdsarkitekt och jobbar mycket med permakultur . Vi pratade och funderade på om vi hade kunnat hålla en kurs tillsammans. Några dagar med permakulturutbidning, här, i vår trädgård. Där man varvade grävande och teori med mer kreativa, kanske målande pass. Kanske mer kännande, inlyssnande på naturen, med nån form av meditiation? (Så här låter det när man börjar tona in på ett projekt, allt är lite vagt innan det tar verklig form) Jag lagar mat, säger Rurik. vilken klippa!
Ja, nu har vi inte gått vidare med våra tankar, men är någon intresserad, så hör av er till oss. Då är det större chans att det blir verklighet. Det bli aktuellt nästa vår, 2014, i såfall.

När jag står bland de nysatta pumporna ser jag hur Shiva sträcker sig över grönskan.

Jag ser Rurik som tar de sista spadtagen i årets kålpalats.Det är ett stort jobb han har gjort med att sätta upp ställning och tält. där inne ska vår kål växa i lugn och ro -utan kålfjärilar.
Fatta hur mycket kål några små oskyldiga kållarver kan sätta i sig!! Men nu har de inte en chans! Under odlingssäsongen kan man kan se hur fjärilarna känner doften av kålen, de dansar mot väven och vill in. Men det blir inget av det!

En skulptur till, har vi fått i trädgården! Den andas humor och på sätt och vis kan man ju se den som en annan form av Shiva. Guden Shiva har rykte om sig att brutalt omvandla allt, för att förädla till något bättre och förfinat.
En hyllning till både kokonst , andlighet och till grönsakslandet kanske?

rapport från vardagen

Publicerad den 14 maj, 2013 av gangaochrurik

Det finns ju någon slags liv efter konstrundan. Matta är vi, men naturen kallar. vår hibiskus, som har bestämt sig för att bli grandios gnäller. Den vill inte stå i vardagsrummets mörker.

Så steg nummer ett för hibiskusen, som förresten heter ELLA,är att vänja sig vid mer solljus. Nu står den nöjd i uterummet och frotterar sig med konsten, som vi inte har plockat ner än.

Maten är vild – och Gudomlig. Ogräset växer och jag tar korgen med mig ut medan Rurik förbereder för middag. In kommer jag sedan med… ja, det blir för Rurik att trolla!

Det blir inget recept idag, men jag lovar hackade, stekta,späda maskrosblad är fantastiskt!

Det finns mer i trädgården att hämta in än vad man först tror. Maskrosor, nässlor, vallörtsblad, vintersallad, gräslök, luftlök, sparris.

Äntligen har alla tomatplantor kommit i jorden. De suckar förnöjt, njuter av att kunna sträcka ut rötterna.

Vi går omkring och tittar, planerar… våra komposter som ligger som långa limpor på rad. Vi odlar direkt på dom , här ska det bli kål med tiden.

Det man torkar för framtida te, ska inte ha sol på sig medan det torkar. Hallonblad var först ut i år.Har brett ut några tidningar i vardagsrummet, klippt hallonskotten i mindre bitar. dom är del av vårt ”apotek”.

Hallonblad är bra för blodet, blodrenande. Det har vi rätt ofta i våra teblandningar. Hallonplantorna vill sträcka ut sig över hela området, så de plantor som nu sticker upp på icke lämplig plats blir avknippsade och hamnar på tork. Det mesta som ska torkas till te ska helst skördas innan midsommar, nu är de som mest rika på näring.
Det var rapporten från vardagen.

mirakel från trädgården

Publicerad den 14 november, 2012 av gangaochrurik

Titta här! Jag drar ut lådan i kylen, kolla! Ok de ser kanske lite skamfilade ut, men de är fantastiskt goda. Våra egna tomater! Vi närmar oss advent och vi äter fortfarande våra egenodlade tomater.

De flesta är ”rosa-röd tigertomat” så de är randiga av sin natur. Tomatplantorna har givit upp för länge sedan. De gillar inte alls kyla. Men tomaterna har vi skördat och förvarar i vårt kylskåp.
Vindruvsrankorna däremot kämpar på! Vi har haft minusgrader i ett par omgångar, men kylan har bara gjort druvorna sötare!

Nu hänger de här, på gränsen till kollaps. Mycket av det goda hänger och möglar. Man får sortera och klippa bort.

Från besöket i växthuset tar jag in druvorna. Visst är det ett mirakel! vindruvor är en av de frukter som är mest besputade ( kanske för att de lätt möglar?), så det är underbart med egna.
vi sköljer dom och plockar bort om vi hittar något mer som inte är fräscht. Sen stoppar vi allt med stjälkar och allt ( kanske inte de grövsta) ner i en bytta, tillsätter lite vatten och fram med mixerstaven.
Sen silar vi, och kanske tillsätter lite mer vatten….. gott gott
Men här kommer det största undret i trädgården!

Ta-Da! Den här overallen köpte jag på loppis, på Bjäre, för 20 år sen. Den var gammal redan då, sådär lagom omodern. De skånska vintrarna är ju inte så kalla och inte så långa så jag hade inte lust att lägga pengar på något som blev använt bara några dagar om året. Det var nästan så man skämdes, kommer jag ihåg, då man visade sig i pulkabacken med barnen. Tittade lite avundsjukt på de andra mammorna som stilade sig i sina rosa och knall-mintfärgade utstyrslar.
Annat är det nu. Den är antagligen mindre omodern nu och mammorna i sina rosa och mintfärgade overaller har slängt sina för länge sedan. Jag lufsar förnöjt omkring i min blå vinteroverall. Det är väl nästan tantstämpel, för vad som är modernt eller inte, det vet jag föga om längre. Den här årstiden kryper jag i den nästan varenda dag, när jag går ut i vår trädgård. Det är så praktiskt. Oöm, fortfarande hel efter alla år. Kanske något för mina barn att ärva? vilken mirakeloverall!