Bland vackra ruiner och energi -punkter

Munk, Glastonbury Abbey

Vi besöker Glastonbury Abbey, vi låter oss guidas och det är inte ett dugg romantiskt. Kristendomen tar över och inte bara tränger undan de gamla, den blir verkligen gris-rik. Katedralen i Glastonbury slog det mesta då det gällde guld silver och rikedom, men med reformationen plundrades allt totalt, ner till minsta sten.
Bara Abbottens kök står kvar intakt. ( bakom Abbotens kök finns en magisk sten, men det vet vi inte om, när vi är där)

img_9830

 

Ett gigantiskt område är numera bara romantiska ruiner. Vi strosar omkring, utrustade med Leylinje-karta och goda råd på vägen, letar vi upp de platser där NATUREN, kraften, är tydlig. Den kraft som naturen uttrycker, men som genom århundradena har ”beslagtagit” av rådande religion och byggts in i tempel och kyrkor.

Peigan Sten ägg

Den här klenoden på bilden ovan, nedgrävt i marken under en viktig del i katedralen. Det är en Peigen stenägg som anses vara riktigt dunder ( Deg är Ella o Ekin som tagit bilden)

Guiden på området beklagade sig, -hans jobb är att vara saklig och inte lägga till några övernaturliga aspekter. Han blev mest frustrerad av att folk kom o frågade om stenen som var porten mellan världar.

Vi tillåter oss, vara ohämmat öppna för alla möjligheter.

img_9835

 

Andra punkter som är extra märkbara är bortom den plats där det stora huvud-altaret varit, längs in, om en följer markeringar i gräset.
En annan bra punkt är att gå ner i ”kryptan” ( se bild ovan) där, vid altaret här nere, är ett bra ställe att sätta sig för meditation eller fokuserad intention.

Väggbild AbbeyEtt restaurerat kapell. En gammal kunskap finns bevarad. De två ormarna på marken, manligt -kvinnligt den energi som ska vara i harmoni, för att kundalinin det andliga uppvaknandet ska ske. Den ormen, kundaliniormen, eller vår egen inre andliga kraft och visdom, slingrar sig runt staven, precis som sushumna (kundalini) följer, längst vår ryggrad och höjer sig, genom  strävar uppåt mot målet -att öppna hela vårt medvetande, när den når tredje ögat. Här, i Avalon är just balans och en kärleksfull kvinnlig kraft väldigt närvarande.

Spännande att se den även i en kyrklig bild.

Liten tomte…

Snöig sten

Vintern fortsätter. Här hos oss ligger ligger allt täckt i vackert vitt. Mitt på trädgårdsgången ligger en lite större sten och slumrar. Inget konstigt med det. Men, när jag sen kommer från andra hållet…

Stentomte

Men, vem sticker fram näsan?! Den där figuren har vi inte sett tidigare. Tomtebesök?

Stenansikte

En liten nyfiken en, från underjorden. Det är mer liv i trädgården än en tror, såhär mitt i vintern.

Köket,man tager vad man haver


Vårt lilla kök är en on-going-process, som väl börjar närma sig sin final. Bänkskivan…. som vi har diskuterat. Vi är ju lika dana bägge två, så vi diskuterar och obland kommer vi till ett beslut. Men sen nästa gång vi tar upp saken, då har vi glömt, och vi börjar hela processen från början igen!
Frågan är: sten -trä-eller Perstorp?

höjning köksbänk
Utan att riktigt ha kommit till beslut satte Rurik igång med projekt höja köksbänken. Pilljobb. Sen hittade vi den där vita marmorskivan som bara stått där ute i några år.

köksbänk, sten o marmor
En bordskiva för mycket? Jamen, så nöjda vi blev! Det är kul att återanvända och köksbänken kändes rätt med en stenyta som man kan ha till choklad-pysslande och annat avancerat. Träytan är skön, för den är varmare, tycker Ganga. Nu fick vi båda och förutom Ruriks ömsinta arbete, så kostade det oss inget i pengar.
Dessutom tycker vi att det är vackert.

 

Ute på åkern

Ganga med pumpa
Vad gör man idag då? Livet e stilla o Ganga tycks inte ha nåt bättre att göra än att småprata med en pumpa…

utsikt från köket

Där ute, på åkern sticket det upp nåt. En sten som sakta genom årtusendena har rört sig mot jordens yta, nyfödd viskar den ”jag är Shiva”.

Shiva sten
Klart man måste hälsas välkommen när man stiger fram som en Shivalinga! ”Välkommen”säger Ganga.


Skymningen firas med ett ljus. Stenen ser rätt nöjd ut med uppmärksamheten.