Så här fint kan man bo om man e GET.
Så här spännande kan en toa vara.
Om man är på Gunillaberg.
Tage Andersen fostrar Svenska folkets känsla för estetik. Öppnar våra ögon, för skönheten i det som är.
Trasiga krukor
Döda knotiga träd.
Inte konstigt att vi förlorade oss!
Gunillaberg åt tiden. Vi var chanslösa! Vi är ju på väg till Skåne. Vi skulle bara…
Vi har hämtat hem våra bilder från Naturum. Vi ser med spänning fram mot dagen då det inte finns några bilder att hämta när man haft en utställning -utan bara en fet, fet check!
Tills dess njuter vi av det underbara att ha spännande bilder att hänga upp på våra egna väggar!
Det brukar vara ett äventyr innan bilder hittar hem till de nya hem som de ska ha. Just nu har vi ett fantastiskt vardagsrum. Känner mig lite liten bland tigrar och svanar och gigantiska allmogeblommor. Hela Ruriks bonadsvärld sjunger från väggarna. mina bilder fyller trappen.
Plötsligt blev vi väldigt bildmedvetna. Helhets-medvetna. känns som detta var det mentala startskottet för årets konstrunda. (den är till Krisi himmelsfärd, om du inte vet)
Idag glömde jag bort mig. Förlorade mig i färgen.
Har beslutat mig för att utforska vad som händer om jag tillåter mig att måla alla de där ögonen som så lätt vill komma ur min hand.
Dom busar med mig. vill vara med lite var stans.(del av äldre bild)
Har egentligen inte velat måla för mycket ögon, för jag har tyckt att bilderna lätt blir för ”stickiga”. Men eftersom mitt åtagande är att vara ”sann”, så har jag intet val. dom här ögonen är inte klara, än kan mycket hända…
Så idag målade jag på…. målade på ett par bilder samtidigt. Det är lätt att glömma tiden, dialogen med bilden-färgerna-processen, tar liksom över.
Lite spännande, för när man slutar att måla för dagen, som idag. Så känns det nästan som man är nyvaken. Var har jag varit? Inte konstigt att jag nästan glömde skriva i bloggen…
gangaochrurik 