Djuriskt från ateljen

Ganga i guldram
Hejsan, det brukar ju bli en hälsning från ateljen, när det varit målardagar. Se här! egenhändigt förgylld ram! Stolt som en höna!

vita älgen med måne
Det blev omedelbar inramning. -Vit älg tassar genom natten, med månen tungt hängande i kronan. Någon går vid dess sida.

springande hare, bild av Ganga
Små detaljer är klara på en stor bild 72x92cm. HAREN är fortfarande extra mycket favorit just nu. Den är verkligen magisk och har helt flyttat in i vårt liv.  Den närmast struntar att vi finns här. Den äger. Vi bara råkar finnas här, liksom.

Detta bildspel kräver JavaScript.


I bästa fall tittar den åt oss, oftast så bara den fortsätter med vad den håller på med. (idag var de två stycken som lekte kärleksleken, mitt framför mig, sådär fem-sju meter nära) Det är verkligen djuriskt-magiskt just nu. Det gillar vi. naturen känns nära, den talar. Haren kommer igen och igen på bilderna just nu.

massor med färg av Ganga
Det var ju under vårdagjämningen, som Ganga målade, så det fick ju bli nåt speciellt. en riktig flytta-på-energierna. Inte nåt djuriskt men urkraft i alla fall!
Det var allt från idag

Atelje tid med älgar

Detalj älg

Ganga har atelje-dagar och det verkat som älgen smög med, den har knackat på dörren länge och en och annan linjeskiss har det blivit som uppvärmning.

Älg, detalj av Ganga

Det har liksom uppstått kärlek med detta märkliga djur som är så gracilt och totalt klumpig på samma gång. Höga tunna ben o fantastisk krona och sen en massiv kropp o jätteansikte. Så märklig och magisk.

Båda över bilder är detaljer ur målningarna.

Atelje hos Bladh

Ateljedagar är lyx. Att kunna breda ut alla tankar och idéer ostört några dagar. Sitta o betrakta bilder, så länge det behövs (oändligt länge, känns det som ibland).

Målarvagn i ateljén

Förresten, äntligen. En investering i ateljén. En överskådlig målarvagn ( IKEA).

Linjefigur, målad, av Ganga

Förutom älgar är det linjer som är extra roligt just nu. Figuren ovan får leka mellan världarna där den går bredvid en stor älg. Så förresten, bägge älgarna är målade från svepande linjer, som bara målade sig. Linjer är som kodade meddelanden.

Pinsam Älgsafari

Medan vi kvinnor förväntansfulla åker iväg för att uppleva safari på nära håll- Älgsafari på OMBERG. Vad händer här hemma? Jo Rurik sjunker ner i soffan… sätter på TVn och tittar på  ÄLGAR!

 

Inte vet jag. Det kanske är program om älgar på TV jämt. Men det känns i alla fall lite som, vilket sammanträffande!

Vi har kämpat hårt för att hitta kläder så vi ska överleva en kväll i skogen och helst inte  skrämma djuren. Hmm.

Efter besök på Naturum Tåkern har vi gjort oss visioner om vilka vardags hjältar naturguider är och som kan allt, vet allt  om naturen.
Kvällens guider genom Ombergsskogen var inte riktigt stöpta i samma form. Vi misstänker stark att de smet från SkogMulle-lektionerna på dagis och aldrig gått i scouterna.
Lite för mycket öppna skjortor med halskedja och för många ringar på fingrarna kan absolut vara fördomar. Men det var en varningssignal. Vi tror bestämt att dessa män tycker bättre om livets goda än livet i skogen.

Det är ett Vadstenaföretag som är arrangörer, www. utflykter.com står det på bussen. Vi kör  iväg i den gemensama buss… med  mörka glasrutor. Från Ommas Borg vid Borghamn glider vi ut i skogen,  långsamt kör de fram medan vi med ansträngda ögon gör vårt bästa att se ut genom de mörka fönstren – ut i den mörknande skogen. Hmmm det var inte lätt att se något. Inte så smart med mörka glasrutor vid en safari, skulle jag vilja påstå. en viss känsla av att det inte är på riktigt infinner sig smygande.

Vi får ett papper, ”ÄlgSafari” står där. Medan vi kör ger guiden oss lite information. Läser ur pappret. Han läser, ”visste ni att Omberg var  omgivet av vatten för 10 000år sen?! ” (viktig information) Men sen får vi veta lite mer; ”djuren har egna stigar de går på i skogen, de heter djur- stigar.” Han ser och  säger det väldigt seriöst, med tyngd i rösten. Nu har vi fått veta något riktigt viktig som vi adrig kunnat lista ut…  djur – stigar…   jag börjar bli rädd för att jag hamnat i ett bolibompa-program, barnprogram på TV.
Men än är kvällen ung och vi gör första stoppet vid ett jakttorn.

Här får vi speja ut i den mörknande skogen.  Det är vid skymning och gryning djur oftast rör på sig så här finns absolut en chans. Än levde hoppet.
Skogen är stilla, levande. Det är en härlig känsla bara att få stå stilla och vänta. inget händer. Vi går till bilen och kör i sakta mak, det kan ju faktiskt komma ett djur ut på vägen. Vi fortsätter att speja ut genom de mörka bilglasen.
Ännu en gång går  vi  ur bilen för att speja vid ett skogshygge. Vår guide pekar på den stig som  djur trampat upp i gräset nära vägen. ”Här är en djur-stig” Så går vi vidare…En fågel flyger skrikande över våra huvuden. Jag känner igen lätet, det är en nötskrika. Guiden skrattar lite förvånat ingen kommentar om vad det är för fågel. Tror faktiskt inte att han hade en aning om vad det var…

Senare i bilen vill vår guide ge oss lite mer information om älgar: vi får veta att en skjuten Älg inte  räknas i kilo utan i taggar på hornen.  ”Men om det är en älgko då?” frågar jag. ”dom har ju inga horn, då blir det väl kilo?”
”Älgkor har också horn” svarar guiden allvarligt. Nu börjar vi bli fundersamma. Stämmer det? (nej, älgkon har absolut inga horn. Renar är de enda av av våra hornklädda vänner där även korna (damerna)  har horn.)
Nästa stopp ska vi sitta kvar i den mörka bilden i stället går guiden själv ut…. han ställer sig några meter framför bilen, tar upp sin kikare och spejar in i den lilla gläntan.  Det ser verkligen ut som han är med i ett barnprogram. Låtsas att han vet vad han håller på med… Vi sitter kvar i bilen och tittar på honom. Tror han på sig själv?
Det här Vadstena företaget har kört Guidade turer på Omberg hela sommaren. Vi är de första Svenskarna de har guidat. Anja, Siris vän är från Österrike. Vi pratar engelska med henne, men hela guidningen gjorde de på Svenska. Tänk, dessa herrar har visat skogen för tyskar, holländare, engelsmän, fransmän. Vi fattar inte hur det har gått till. Deras engelska, det lilla som kom över hans läppar  var stapplande.
Kvällen avslutades med att vi själva fick gå upp till Hjässan på Omberg, tittade på utsikten.  medan de två herrarna gjorde upp en eld. Sen bjöd de på kaffe.
Vad kostade det här?  395 kr per person. ( 1200:-) Fast när vi skulle betala ville de ha 495 per person!!! (1500:-) Men när vi påpekade att vi blivit lovade ett annat pris så  blev det 1000:- jämt. Vad det värt det? -Absolut inte.  Vi fick se rumpan av en råbock när vi gick upp mot Hjässan och så var där en flock av fladdermöss, också vid Hjässa. När vi körde tillbaks sprang en hare framför oss i strålkastaren från bilen…

Ge mig två dagar för research, och jag lovar, jag hade gjort det här bättre! Jag kan ställa upp som guide för halvapriset. vår bil har inte mörka rutor. Jag kan skogen bättre. Vilken människa som helst som är van att röra sig i skogen vet mer än herrarna från Vadstena!
Jag har en far som är jägare. Att vandra med honom är ett äventyr. Hela naturen är fylld av spår, tecken.  Man behöver inte en se djuren för att känna deras närvaro. På stigarna kan man se vilka slags djur som brukar gå där, spillning (bajs) från djuren är tydliga visitkort. Vad slags ljud hör man i skogen? Ett rådjur som skäller kan ge en spökrysningar (härligt).

råd: Köp inte din Safari i säcken! Kolla vad din guide har för bakgrund. Vad kan den?

Vilda djur visar sig inte på kommando. Självklart kan man inte garantera att man får se varken älg eller något annat djur. Men man kan garantera att man får en bra naturupplevelse och att man får kunskap.
Plus får grabbarna för att de kunde tända en eld och bjuda på kaffe när vi kom ner från den vandring som vi själva fick göra till högsta toppen på Omberg, Hjässa. Men det hjälper inte.
Hur många tummen ner blir det?
TRE tummen ner av tre möjliga. Kan det bli sämre?

När vi tar bilen och kör hem i mörkret står där tre rådjur i mörkret. vi stannar och tittar…

Livfullt berättar Rurik när vi kommer hem  om de brunstiga älgtjurarna som slogs. Vi sjunker ner i soffan, tackar internet och tröstar oss med kunskapskanalen…

Ut i naturen

Hösten kittlar oss. Björklöv busar på trappen. Det är bara att inse,  kylan kryper sakta på.

 

Skönt att sitta inne. Siri student håller  studiefarten uppe.  Det är tjocka böcker hon hivar upp på köksbordet. Hon lärde sig läsa av sig själv redan som femåring och har aldrig klagat på tjocka böcker, tvärt om.  Läsa är en njutning. Nu är det rättspsykologi som gäller.

 

Anja är från Österrike. De träffades i Skottland för många år sen. Nu har hon studerat ett år i Sverige. Hon är taggad! Svenska röda stugor är exotiskt och en strandpromenad längst Tåkern hägrar.

 

Gårdagens besök på Naturum Tåkern sitter i. Vi dammar av våra kikare. Faktum är, örnar och korpar är inga ovanligheter från vårt köksfönster.

 

De har definitivt chans att se tranor, köttätande växter, blodiglar (nej tack, säger Siri) och annat spännande på sin lilla promenad. Helgen går i naturens tecken. Vi laddar för i kväll. Hoppas jag får något att rapportera, vi ska på viltsafari, på riktigt.

Har bokat oss för en tur med riktig naturguide upp på Omberg i kväll. 18.30 plockar de upp oss vid kiosken i Borghamn. vi ska vara iklädda varma och mörka kläder. I skymningen är skogens djur ute och rör sig då ska vi vara på plats. Alla djur är välkomna, men, VI VILL SE ÄLG!  ( den här bilden har min mor tagit då de var på Älghägn vid Markaryd) Safarin är slut vid 22, jag hoppas att vi har något spännande att rapportera….