Nu är det så grönt i trädgården att man försvinner! Tur att Rurik har på sig sin ljusa hatt! Ganga är nyopererad, jag går som en prinsessa och Rurik får slava. ”Nu minsann röjer vi i Hallonlandet” säger Ganga. Bägge vet vem VI är – Rurik.
Jag pekar och Rurik kämpar på. Det vita hatten guppar bland humlor och bin som dansar bland blommande hallon och vinbärsbuskar. Ganga står med några blå snöre – det är ju inte så illa, ibland behövs det ju faktiskt knytas ihop också….
Rostig konst gillar vi. Två stora ”blad”för vi upp bland hallonen så vi i alla fall får vår stig.
Körsbärsträdet, snart överblommat,sträcker ut sig över grönskan. Den vita hatten guppar dit och klipper bort några torra grenar. vinden har nästan helt mojnat, det är varmt vi hör insekterna surra, det doftar så otroligt gott – från allt. Doftar väl lite extra att hela vår trädgård är omfamnat av blommande raps…..
Helt klart, trädgården har varit lämnad åt sig själv mycket, den här våren. Men nu har vi vår Hallonstig igen!
Jag undrar ibland, vad som hade hänt om man hade lämnat sin trädgård helt orörd. hur många år skulle det ta innan allt var överväxt och bara var som en grön dunge? Fort. Det är spännande att se hur starkt livet är..
gangaochrurik 