istället för vitaminer?

ljus i snö
Hungrig på ljus. Kanske är det livet i yllekläder som fick mig att känna att” nä nu…..”

blekning
Sådär lite lagom vettskrämd, kör jag runt kemikalierna i håret. Nu får det vara förändring på präktigheten. Men jag varnar Rurik först, kanske slutar dagen med att har en ryskt fru. Kanske inte riktigt korrekt att dra sådana skämt, om andra, men det är min föreställning om dåliga blonderingar……. få se hur det går…..

blond
Skånsk eller rysk…… första blicken i spegeln kändes som en vitamininjektion. Kände mig mycket piggare över att möta den här hårfärgen i spegeln.

kladd
Det var allt för idag.

Katt-Stövlar

Tovade inne-stövlar

Ännu ett KATT-relaterat inlägg:     Favoriterna i huset på landet…. tovade innestövlar.Helt underbara. nu har de uthärdat 2 år av höst-vinter-vår- daglig användning. Slitna.

hål på stövlar

Det har uppstått HÅL och det bekymrar mig. Har laddat länge…. idag blir det ändring. Tack, Katt.

kattpäls

Fatta hur mycket en långhårig katt fäller! Vi kammar henne varje dag för att hon ska vara fin och för att slippa så mycket städning. Det som fastnar i kammen brukar vi spara i en stor ask.

vatten på päls

Nu blir det katt-tovning. Ett gammalt tvättbräde, kattpäls, lite såpa och vatten. Magi helt enkelt.

tovning

Banka – banka, klappa – klappa, gnuggi – gnugg. Det blir mer och mer en tjock liten lapp, som jag sedan sköljer av.

Angel och pälsen

Se så fin lite lapp för lagning! Katten verkar inte alls kännas vid att det skulle vara en bit av henne.

sy, lagning, tovat

Ny syr jag helt enkelt fast den nytovade biten med stora stygn. Kan rapportera att det blev alldeles perfekt! Lappen kommer nu att tova fast sig allt mer, av sig själv för att jag går runt i stövlarna. Fantastiskt!

katten Angel

Tänk vilken nytta man kan ha av en liten katt!!

Tant Ylle

 

Ganga Vi har haft årets första minus natt med snö på bilen… Det betyder : YLLE PÅ! Yllesädongen har härmed på allvar börjat. Kommer antagligen att tassa omkring i grå yllekläning, kofta o yllestrumpor fram till vårdagjämningen – med undantag för de dagar klänningen är på luftning (ylle är naturligt smutsavstötande så jag räknar inte med nån tvättning 😬) dessa dagar kommer jag o ha en RÖD yllekläning. Låter ungefär lika spännande som att äta knäckebröd morgon- middag-kväll.
Varför ser Ganga så leende så lurigt ut?

Rurik
Rurik låtsas som inget, men det var ett väldans flaxande med armarna när jag skulle ta Selfi… Nu pysslas det så oskyldigt med stekpannorna ( ni hör, det händer iiiiinget på landet!!)


Egentligen var det ju min fingervirkade halsduk jag ville visa, man e ju stolt mamma. Man får ju hålla halsen varm, nu när det blivit kallt. Se här Ella, den virkade du på mellanstadiet, still going strong. Inland undrar jag, vad är det jag håller på med!

svampens dag

skog
Nu har det regnat så rejält, att vi bara måååste ut i skogen och kolla läget. Det råkar visst sammanträffa med ”svampens dag” talar vår kalender om. Så skönt att lufsa i skogen!! Alla ljud är så sköna och omslutande. vinden som susar där uppe, löven som pratar, bäckar som porlar…..

svamp
Men…. vad har hänt i vår skog?? Någon äter på VÅR svamp! Det är ju så man ser på det. Kantareller brukar gå fria  från angrepp med de Spanska illegala Snigelinvandrarna har då inget vett o etikett!! De har bara lämnat en och annan kollapsad mindre del av vårt högt eftertraktade guld!!
Nu blir man lite sur. Det var ju svampen dag, inte snigeldagen!

stövlar
Om man nu är sur -så får man väl passa på att sura lite extra: kolla mina finaste regnstövlar som jag tycker så mycket om!!
stövelhål
Efter ett halvår, var där hål. Jag reklamerade dom och fick ett nytt par -som jag inte iheller har haft speciellt länge….. hål igen!!  ”Mina röda stövlar från Tre Torn hade jag i tjugo år!!” Gnällde jag för min dotter som står i skobutik.
”mmm det säger våra kunder också”  Det går liksom inte att jämföra kinesiska stövlar med stövlar från gamla TReTorn i Helsingborg (dom finns väl inte längre?) Men jag hade väldigt gärna stått ut med att ha mina rosenstövlar i tjugo år!! Så det så!
Slut på gnäll

Hos Frissan

gäsp
Gäsp. Godmorgon, detta är Nya Looken!! morgonrufs. Så hädanefter har ni inte en chans att hålla reda på om jag är nyvaknad eller mitt bästa jag ( som om det skulle vara nån skillnad?)

Ganga m lockar
Igår satt jag i stolen hos en frissa som lyckades med det omöjliga -hitta lockar i mitt hår!!

hårtuss
Efter tt vi pratat ihop oss om arbetsprocessen sa Jenny, ”Jaha då klipper vi till” så tog hon en tag om håret där bak och -klippte till. sen la hon tussen med en portion humor på bänken framför mig. Efter att ha varit med om att raka av allt hår på huvudet, så känner jag att det finns ingen frisyrsrädsla, och Jenny e trygg men lekfull.

mitt i Frissan
Jenny har haft salong på Söder i Stockholm o klippt punkare o annat skoj folk, nu livar hon upp Skänninge. Jag fick tips om henne för ett år sen…. så snabb e jag med att gå till frissan….
Men jag var inte beredd på helhetsintrycket.

salongen

 

Vi har fullt upp med att titta åt alla håll, så vi inte missar nåt!

dricksvatten

Vart tog alla dricksvattens kranar vägen -som inte kräver några plastmuggar? Här finns en.

inredning
Naturligtvis är det rätt stil på möblerna!

ljudanläggning

hon lägger på en skön femtiotalslåt på skivspelaren, sen klipper vi.
Jag sitter med ett leende, uppfylld av helheten. Den sköna inredningen och av Jenny som person.  En stråle av okomplicerad människokärlek och proffsig frissa. när jag går kommer en äldre dam med tunt hår in. hon är bekymrad över håret som blir allt tunnare. Jenny lyssnar, ringar in problemet med rätt frågor och ger kloka svar.
Sällan man möter människor som är så närvarande.  En frissa får nog möta mycket av livet. Man ska vara fin  till fest men håret avslöjar ju också mycket av vad man som person går igenom.  Det är mognad att kunna möta upp till det.

Frissskylt
Salong Mothår var ett äventyr, värt att ta sig till Skänninge för. håller måttet ända ut i frisörsskylten. Det blir nog fler klippningar för min del.
tack Kristina för tipset.

funktionskläder – YLLE

ylletröja

Alltså, bara en fråga. hur länga kan man ha på sig en ylletröja utan att tvätta den??!!
Ylle kläder är ju dyrare att köpa, det krävs ju får som ska ha mat, klippas, det ska tvättas och spinnas innan det börjar bli material som kan bli kläder…. Men,  Wao! Tänk, ett material som är naturligt smuts avvisande, enligt det senaste även naturligt bakteriedödande, värmande, brandskyddande.
Vill ju knappt erkänna det här, men denna tröja har jag haft på mig nu, så länge att jag inte minns riktigt…..öööööh….. två månader?
Fast den är ljus så verkar den bara fortsätta vara ren och fast jag blir varm luktar den inte svett, den är naturligt antikacteriell. Kan det bli mer ekologiskt än så här?  Man spar tid, vatten, energi, tvättmedel.
Men det stämmer liksom inte med mina föreställningar om renlighet – så jag vill ju knappt erkänna det här, att jag har ett plagg så länge. Första gången jag märkte det här, var som ung. Hade sytt mig en fin yllekjol, som jag hade mycket. Dag efter dag…..efter dag? Det var liksom knepigt att kjolen i ren ylle aldrig blev smutsig medan andra plagg fick man köra i tvättmaskinen jämt!

ylle

Mina vita ylletrumpor är också underbara. Fast dom sticks! Men det problemet är löst med ett på silkesstrumpor  under ylleparet(ja,ja, lite lyxigt, men underbart!).  Fast lite oftare blir dom tvättade, så jag lovar, jag har inte haft på dom i två månader.  Men de stöter bort smutsen de med! Har jag bomullsstrumpbyxor på – ja, de blir att tvätta bara efter några dagar!

Hurra för Ylle! vilket toppen material!!

nytt mode?

vita stövlar

Min SKOförsäljande dotter håller mig (tack) uppdaterad. Vitt är ju stapelfärgen i min garderob, så, här är vita stövlar. Nyss inkomna. Moderna??  Nytt namn, men vad är det här. tydligen heter de SNOWPULSER, men jag minns dom som MOONBOOTS. Minns hur vi alla studsade omkring i pluffiga jättestövlar på åttiotalet. Jag älskade mina vita Moonboots, hade dom jämt. Men, är de redan moderna igen?? Nä, jag är inte redo för repris. Jag tycker det hade varit roligare med repris på NÄBBSTÖVLAR!
Samiskt folklore! Jag släppte aldrig mina. hittade nya på second Hand, de står i gardroben….. ska krypa in o se om jag hittar dom…..
Återkommer.

Näbbstövlar 2

 

Titta, Ta-Da!!! Längst in, där står min väl ingångna Näbbstövlar. Lätta att hoppa i !
Men inte nog med det, JAG HAR ETT PAR TILL!!  Jag bara väntar Näbb-vågen! Det här kan man kalla stövlar 🙂
Näbbstövlar 1

snöigt

Vi har det snöigt. Vintern är envis. Morran vandrar över trädgården.

snögran

Ser du henne? Dold i granklänning.
fötter i snö
Några skutt i snön, så vaknar man till!
snöigt
Vi lever i isig skönhet.
snötrapp
Även om jag tycker det är spännande med snöskutt -så måste jag erkänna att mina nya babys är ett par innestövlar.
mina fötter
Handtovade från Nepal. Jag har sucktat efter dom i flera månader. Men efter Londonresan stannade vi till i Linköping. Jag gick rakt in och köpte dom. Hade hoppats att de skulle vara med på rean… men så var det ju inte! Det blev allt till att ta fram stora plånboken.
Kvinnan som tovat mina skor heter Bindu Lama, står det på en medföljande lapp. Hon bor i Kathmandu. Nu står skorna här.
min sko
Men åh vad sköna dom är! Det måste vara ett magiskt trick, det där att det blir varmt upp längst fotleden också. Glömmer att tända brasan. Fryser helt enkelt inte lika mycket. Rurik ler sitt ekonomiska-breda-leende ”vi kommer att spara minst en kubik ved på de där skorna. Dom kommer att gå med vinst!”
snöbusk
Vintern blir kanske lång… skönt med varma fötter.

resa som kvinna i Indien

När man är på Ayur Vedisk behandling så är det inte så smart att sitta och läsa dagstidning och bli upprörd. För läke och ommöbleringsprocessen skull ska man  vila mycket och hålla sig vid ett lugnt och positivt sinnestillstånd.
30 dec tidning

Debatten som rörde om i Indien och som kokade på nyhetssidorna då vi var där,  ögnade jag bara försiktigt. Rurik läste och refererade bland.  Skit händer överallt tänkte jag, och tidningar vill sälja, så de hänger ut det. Men det är tufft att vara kvinna i Indien och att det blev ett sådant raseri är säkert för att detta var liksom var droppen som fick bägaren att rinna över.
Men kvinnor är utsatta världen över, både när de rör sig ute i samhället och i hemmet.  – och övergrepp sker minsann inte bara i form av  våldtäkt!
Sexualitet och våld är två  ”kvaliteer” som ligger nära varandra, i samma chakara, baschakrat.
Så är det även i hjärnan” tillägger i Siri när vi pratar om det. Våld och sexualitet har inget med varandra att göra. Ändå blandas de ihop -I krig är våldtäkt en vanlig ingrediens, som inte ens har räknats, förrän rätt nyligen.
svensk tidning

När vi hemkomna bläddrar igenom en svensk dagstidning, ser vi att debatten uppmärksammats även här.
Men egentligen fattar jag ingenting. Varför ska  halva befolkningen vara rädd för den andre? Jag har liksom svårt att tro  att män föds till sexgalningar som inte kan tygla sig.  Hur många män tvingas in i våldsamma beteenden mot sin vilja?  Längtan efter ömhet och kärlek känns ju naturlig men att längta efter våld…. är det naturligt? Vad har man råkat ut för för att längta efter det? Jag är glad att våld och kvinnors värde  tas upp på allvar i Indien. Men ska man komma till rätta med det behöver man nog se på hur man behandlar varandra över huvudtaget, även män. Våld föder våld.
Jag vet inte om Indien är värre än andra länder, men det är så naket, du ser det svartaste, svarta och det ljusaste ljusa. Det är verkligen ytterligheternas land.

Det jag ville skriva om idag var hur det då är att resa som kvinna i Indien.
Jag har ju rest de flesta gångerna själv. Jag känner mig mer trygg när jag reser i Indien än i Europa, rent generellt. Varför? De dricker sällan sprit.  Det är emot religionen, och det är ett religiöst land.  Vidare är de flesta människorna väldigt oskyldiga. De har aldrig sett en naken kvinna och de har inte så mycket fantasier om det, det märks.
Men träffar man på onyktra Indier, så är det obehagligt. En gång, en, så var jag med om ett obehaglig incident. Det var mitt på dagen, jag satt själv på en park soffa och ett gäng på fyra fem indier, fulla och rödögda kom. Det kändes genast att det var hotfullt. Vad de sa till mig har jag ingen aning om. Jag hade en manlig indisk bekant med mig som kom – därmed försvann de. ”hade det varit mörkt hade de våldtagit dig”, sa han krasst och tillade ”om det händer någon gång, så gå inte till polisen -då våldtar de dig en gång till. Gå till ambassaden”. Då var jag lite skärrad! (Det behövs nog en debatt om polisen också!)
Han sa en sak till, min vän, ”dessa människor ställer till det, även för Indier”. så är det ju, ruffliga människor finns över allt och ställer till det för alla.
Med andra ord, man får vara på sin vakt överallt, egentligen.

Ganga vid banjanträd

Så här var jag klädd nu, på resan till Punducherry. En lång klänning med bara axlar, tunna axelband och en sjal över. Om jag reste själv och till någon annan del av Indien skulle jag absolut inte resa så här. Av flera skäl. Jag är en fegis och vill inte utmana med mina kläder. Jag vill bli bemött med respekt, det blir jag om jag följer Indisk klädkod. Jag vill inte dra till mig tiggare, då är det bra att vara mer Indisk i klädval.
Köp dina reskläder på plats, köp  en dress med tunika, byxor och sjal, Punjabidress. Att visa axlar och ben är vulgärt och de kommer helt enkelt inte att respektera dig på samma sätt.
Inte nog med det, Indier är oftast underbara, vänliga människor, om du klär dig enligt klädkod så bjuder du in till många fina möten och samtal! De ”vanliga” människorna vågar närma sig dig. De vill prata, visa…. och veta var du kommer ifrån.  Ofta är det öppningen till oväntade äventyr och vänskapsband. När du kommer hem efter en sådan resa är du lycklig.
Punjabi dräkt

Nu är Indien i en brytningstid, och allt fler unga Indiskor vill klä sig västerländsk, men jag märker ändå att detta är regler som gäller.  Så det är så här jag oftast är klädd, som bilden ovan.
Vidare, om jag är själv så är jag försiktig med att gå ut när det är mörkt. Jag lägger mig tidigt istället och går upp när kråkorna kraxar och man hör kvinnorna sopar framför huset…

Rurik shoppar

Santigiri hospital i Pondicherry ligger där Beachroad börjar. Nu sätter vi oss i en liten orange rickshaw och kör hela Beachroad söderut, tills den slutar i en böj.

20121216-150038.jpg
En liten skomakare fångar genast vårt intresse. Ja, man kommer ju från ett land där det mesta är uppätet av stora försäljningskjedjor och att gå in i en affär i Linköping eller Helsingborg gör ju ingen större skillnad. Bata, (skobutik) finns här med förresten.

20121216-150717.jpg
Fick själv gjort mig ett par sandaler här i staden, när jag var här för något år sen -och de är de skönaste jag har. Nu går vi loss för Ruriks räkning.

20121216-150955.jpg
Det blev många val, både till färg och form. En dag behövs, men vi gav honom två, sen är de klara.

20121216-151339.jpg
Efter alla år fascineras jag fortfarande av att de lyckas få så mycket gjort på så liten yta.

20121216-151634.jpg
En man till jobbar där, sittande på trottoaren. Det är spännande att följa hur han limmar och syr.
Med risk att vara överromantisk tror jag att det finns en hel del människor i vårt land som också skulle vilja jobba småskaligt och med handens arbete. Hos oss anses det inte lönsamt. Vi har målat in oss i hörnet med hjälp av vinsttänk och skattesystem.

20121216-152452.jpg
Vi tar oss in på Suffren street och befinner oss snart på Fabindia, en affär med både kläder, teer och inredning. Rurik ekiperar. Bra kvalité med känsla för eko-odlat och fairtrade. Här kan man förlora sig.
”Nej, bli det foto igen!” Idag är det Rurik som är modell. Tidigare i veckan var på Missionstreet. I den hippa butik som jag och Rita frossade i en gång; Cassablanka. Jag hittade en huvskjorta som jag inte kunde motstå!

20121216-153529.jpg
Det är ris-påsetryck, nä, nä, det här kan man nog inte ta på sig i Indien. Men wow va cool. Jag köpte den till mig men… Vilken Rurik!