Hungrig på ljus. Kanske är det livet i yllekläder som fick mig att känna att” nä nu…..”

Sådär lite lagom vettskrämd, kör jag runt kemikalierna i håret. Nu får det vara förändring på präktigheten. Men jag varnar Rurik först, kanske slutar dagen med att har en ryskt fru. Kanske inte riktigt korrekt att dra sådana skämt, om andra, men det är min föreställning om dåliga blonderingar……. få se hur det går…..

Skånsk eller rysk…… första blicken i spegeln kändes som en vitamininjektion. Kände mig mycket piggare över att möta den här hårfärgen i spegeln.

Det var allt för idag.