Varsågoda. Här var det tänkt att allt vårt filmade material, helt precis som det är, skulle ligga, oklippt. Men det ville inte tekniken.
Grrrr säger vi. Har ju lovat filmer. Men det är som det är just nu.
MEN som ett bonus material för nyfikna: gå gärna in på Rita Roslins nyss öppnade hemsida och titta. Där finns hela kollektionen och lite tidigare kollektioner att se.
Stockholm. Slakthusområdet. Korvfabriken. Kultur. Ateljéer. Och en helkväll med kläd-gestaltning, performance och utsökt hantverk.
Det är Gangas dotter. Rita Roslin, som härmed släppt sin debut i ett samarbete med fyra andra designers, några från Bäckmans, några från Oslo Konstakademi. Att släppet var den 1e november, satte väl ett avtryck på utformningen av kvällen.
Insläpp kl 19.00 , baren öppnar. Sen show med kläder, rörelse, dans o performance. kväller övergår till halloweenfest till 3 på morgonen.
Bra tryck redan från början.
Mycket förväntansfull, må jag säga. Nu ser vi ju på eventet utifrån Rita, som har jobbat med det här projektet i flera år, på flera sätt, i olika tempon o material. Till och med Ganga har en liten koppling, eftersom Rita har en del detaljer i porslinslera som är gjorda i vår studio. ( ps kolla Ruriks axel, vi hittade superfin tweedkavaj på Vintage i Gamla stan, tidigare på dan) Scottish wool👍👍.
Sen drog det igång. Vi sitter bra, nära händelserna. Ganga fotar och för att undvika förvirring visar vi ( förutom denna bild) bara bilder från Ritas kollektion.
KUSARI, namnet, Japanska för kedjor och band. Undertoner om det som bider oss. Håller oss fast.
Suggestiv musik, visserligen rör modellerna sig ganska långsamt, eftertänksamt, men ändå, det känns som det går fort. De rör sig och försvinner bort.
Många av modellerna hade bindningar runt huvudet och de röda sömmarnas snörning lyser i rött. Som blod. Vackert o intensivt.
Kedjorna, fint virkade i sin grund, varierar i storlek, väldigt suggestivt.
Vi planerar att göra ett inlägg från showen, separat, med filmerna vi tagit. så ni kan få ljud o rörelse också.
Ja, sen var det inflikningarna med rörelser o dans. Det blev en riktigt bra helhet.
Sen, swish ungefär, kreatörerna kom gående förbi, fortare än vi riktigt hann med och sen var det uppbrott runt catwalken. Siri ( Gangas dotter) och Jonas var också här, och många, många vänner. Kul att se.
Vi går back-stage, och fotar mer av modellerna.
Så kom designern själv. Najsigt klädd i Kusari.
Det blev härligt, stimmigt mingel.
Yeahh gruppfoto med Rita, Siri o Ganga. Ella vara också med, i form av buketten.
Sen var det dags för oss att avvika. Vi sov gott på ett hostel i Gamla Stan och på gamla Korvfabriken ökade tempot, med fest till morgonen, ungefär.
Vi rör oss ut i natten, coola neonljus berättar för oss att det som en gång varit ett område av blod o slakt numera innehåller massor av konst o kreativitet.
Inlägg med filmat material från kvällen kommer. Håll ut!
Detta är en detalj av en väska – i porslin och remmar. Nästa helg är vi i Stockholm – om du är i Stockholm, kom du med! Rita, Gangas dotter är en av fem kläddesigners som släpper sina kollektioner och det sker på Korvfabriken. Ja, vilket namn, men nu görs där ingen korv längre, det tillhör platsens historia -nu härskar kulturen.
Screenshot
Tre vänner från Beckmans, två personer bildar team och releasar sin gemensamma kollektion, och Rita har sin. Därtill kommer två personer som gått på Oslos konsthögskola. Förlåt jag vet inte så mycket om de andra så det är fokus på Rita i det här inlägget.
Screenshot
väskorna här, är i porslin. så fina. De är hennes egen tillverkning ( i Östergötland, säger inte mer 🙂 och remmar är även de handens (Ritas) arbete. Både Ganga och Rurik är så spända att nu äntligen få se helheten -hela kollektionen. Det som visas här är lite detaljer. Men så är det, varje detalj har fått total uppmärksamhet och bildar en helhet. Nu ska den visas. Visningen är endast en kväll, en visning. För den som vill och kan, här är länk till biljettköp.
ScreenshotScreenshot
Här är ett tryck. Inspiration från en spindellilja. Kollektionen är Ritas debut och heter KUSARI.
för er med Fb, finns evenemanget utlagt även där. Men inlägg inför släppet, sker på instagram, ritaroslin. Efter showen blir det fest hela natten, det är ju Halloween. Då har vi nog åkt tillbaka till hotellet. Rapport kommer. Lovar
Så, har man ekorrar på besök, finns ingen tid att förlora. Härligt varmt, men mulet, åkte vi med en gång, ner till Borghamn och badade. Alla hoppar rakt ner i det djupa vattnet, så bra med simkunskaper!
Vättern var ovanligt varm, men mys behövs -och bus.
Vi hade ett dygn med Londonfamiljen innan syskonfamiljerna anlände. Vi är glada för bägge upplevelserna.
Lexi bonda med Rurik. Hon bara tog tag i honom -o så ritade de tillsammans.
Momo ( Ganga) fick trädgårdstid. Vi matade fåglar och körde skottkärra.
Lilla Lexi både vattnade och plockade tomater.
En liten lekstuga har vi. Den tog Lexi till sig. Hade en låda med plastleksaker från Happy Meal, från 90talet, de fick bosätta huset. Sen kunde man ju faktiskt ta en kopp te här! Klicka in dig på bloggen, så kan du se den söta filmen.
Vi bjöd på RIKTIGA, Svenska, riktigt blåa blåbär.
I London finns bara det vi kallar Amerikanska blåbär, så till och med för Ekin, barnens pappa, var denna intensiva, väldigt, hälsosamma och smakrika bär en ny upplevelse.
Om du klickat in dig på bloggen får du se glada blåa tungor. Visst minns man sin egen barndom?
Sen blev det ny dag och alla systrarna med sina män anlände. Oj va kul att vara barn ( och vuxen)! Heeela långa bordet blev fullt och det var prat och bus hela tiden. Plus högsommar värme och sol -inte helt självklart i vårt land. Bara att tacka.
Äntligen, Ella o familj kommer från England o börjar sin resa i Båstad.
Här bor de hos morfar Lars och Ganga o Rurik följer deras resa via WhatsApp.
De besöker mormors mor och far, 86 respektive 90 år. se stolthet och stundens glädje. Något av de första de frågade om, när de kom dit; var är leksakerna? Men här fanns inga leksaker. Sen hade de så roligt o spännande hela dagen att de inte ville hem!
Klicka in er på bloggen, så får ni se filmen, när gammelmorfar visar sin samling av storfiskar. Det var såååå spännande.
De gick runt på ägorna. Upplevde woodland och ängar-och fick plocka björnbär!! Mums
Så blev det lite familjefotografering också. Gammelmormor sitter gärna, efter en stroke så går det långsamt men hjärtat och glädjen är där. Gammelmorfar är vidunderligt vital.
Det var bättre än leksaker att hälsa på här. Och de somnade som stockar i bilen
Egentligen är det så, att vi har alldeles fullt upp med att leva vår trädgård, när det är sommar. Men tack och lov, så drabbar verkligheten oss.
Början på sommaren var Ganga i London hos familjen där. Lexi som inte är såååå förtjust i att skolan har klädregler, lever ut på helgerna och det är tyll och flärd lördag till söndag. Vi var på restaurang och som vanligt när Eden är med, så pratar han in sig på ett charmigt sätt och vips, så var han i köket o fullt utrustad m kockmössa. Belönad blev han också med en jättegod bakelse.
Sen blev det 40-ingar av Siri o hennes tre vänner ( en är livskamraten) det firades med festen man väntat på i sådär 35 år. Vem vill inte gå på en Ocult fest!!! Avslutades med rituellt bad i Sundet. Kanske var det sommarens bästa dag/natt. Ljummen, stilla o perfekt.
Ganga bara inte kunde låta bli!! De måste få nåt redigt o rejält ocult att minnas resten av sitt mogna liv. Det blev magiskt värre. Porslin, och naturmaterial laddat till en enhet.
Det var besök hos föräldrarna också. Rosemarie 85, är inte så rörlig längre, men hänger med . Gunvald 90 är ett under av vitalitet. Ganga hängde med ut o kollade på odlingarna och viltplanteringarna. Far går före och pratar o visar.
Nu väntar vi på besök hemma hos oss. Nu är det augusti. Ella och familjen är i Sverige, de har hälsat på hos gammelmormor o gammelmorfar. Vilken lycka, se glädjen. Eden sätter sig glatt i Gunvalds knä.
Efter några dagar i Skåne åker de till oss i Östergötland. Men det är ännu i framtiden. Så ska de bo här några dagar.
Ganga ska till London och Rurik får köra och köra…. Undrar du varför? Jo det som man inte tror ska hända, hände. När Ganga kom till flyget på torsdag eftermiddag, var kommentaren att ”det verkar inte finnas nån biljett till dig här”. Det blev till att gå till receptionen och få hjälp -och det var VERKLIGEN tålamodsprövande. Hon ringde till kontoret i Amsterdam och Ganga fick stå i telefonkö till biljettförsäljningen i Sverige. Inget hände… men då kom rådet att kontakta via WhatsApp och en robot ställde frågor. Till sist fick Ganga frågan om hon ville bli uppringd -och då, DÅ, äntligen en mänsklig röst som kunde ingripa och ge en ny biljett.
Det var alltså nåt oförklarligt som hade hänt, och en betald biljett som bara inte fanns?! Flyget hade då gått, fullbokat. Men Ganga hade biljett till nästa morgon. Så det blev en tur till, till Linköpings flygplats. Upp klockan tre på natten.
Väl framme i London -så kom inte resväskan!! Den kom inte med på flyget. Det blev till att fylla i blanketter och hänga kvar rätt länge på flygplatsen innan det gick att ta sig till familjen. Då var löftet att väskan skulle bli hemskickad till Londonadressen -och den kom på kvällen. Så inget större problem.
Men resväskan har sett sina bästa dagar.
Det var bara en liten paus hemma hos Ella, sen var det dags att hämta barnen i skolan. Här är det skoluniform ( men väldigt avslappnad) som gäller och skolan börjar vid typ fyra års ålder.
Gott att äntligen få träffa sina barnbarn igen, säger Ganga, och att de kan vara så pigga efter en hel dag i skolan!! Fullt spring.
Ganga är i Stockholm över dagen. Möter upp med Rita, som är med och ställer ut på Husby salongen. Hennes Marcus är också här, liksom Siri o Jonas. Kul familjehäng. Nu ska vi se hela salongen, den är uppdelad på flera platser. Men viktigast först: Ritas verk! Var finns de, filmen nedan visar hela den utställningsdel som Rita var med i. Ett Pop-Up galleri. Ser ni de fina svarta väskorna !
Film
Vi är alla Rita-fan och lite besvikna på placeringen av hennes porslinsväskor. De ÄR verkligen både fina o vackra, men en upphöjning i form av podie, hade ju trots allt taggat upp det. men så är det ju, när nån annan curerar, inte alltid att man själv håller med. De ser helheten och en annan ser det speciella verket.
Husby salongen fanns på flera platser och både inne och ute. Så det var en stor salong, spännande bilder och en fin mix. Husby är platsen för bilbränder, i vår minnesbank, men har det gjorts en riktigt lyckad vändning, får Husby istället lyfta fram som en plats med levande kultur.
Till utställningen hör en karta och vi vandrar, söker och finner. Kul, för det här berikar verkligen. De yttre bilderna önskar man ju ska få hänga kvar…
Det tredje platsen vi gick in på var förtätad, förorten, ljuset, livet. Men också en film som var så fin, visar två snuttar här:
Film
Sällan man ser film på utställning , som berör. Men denna lyckades.
Ännu ett stopp på vår vandring
Vi fick göra en vandring till andra sidan Husby, kändes det som. Vi kom till landet, och där låg Husby konsthall.
Visst blir man häpen?! Det var stort och jag tyckte de höll kvalité. Grejen är, att det fanns en ambition att en stor del av utställarna skulle vara från Husby -i varierande ålder OCH samtidigt vara en nationell jurybedömd utställning. Och det funkade ihop. Med respekt för alla. Jag är mycket imponerad.
Som pricken över i, hittade vi en restaurang som var precis vad vi drömde om. mums. Afrikansk mat. Med härliga, jästa, sega, jätte pannkakor ( tror teffmjöl). där satt vi o åt gott med fingrarna mmmm
Mums.
Så mätta vi blev! Restaurangen heter Bietna. Rekommenderar. Vi stapplade där i från. så var Finissagen över. Rita fick packat ihop sina verk.
En efter reflektion. I år gick vi inte på Liljevalqs vårsalong, vi gick hit, till Husby. Det blev ju naturligt eftersom Rita var en av deltagarna. Men denna utställning var MINS lika rolig o inspirerande. Den stora skillnaden var antalet röda prickar. På Liljevalqs vårsalong haglar dom tätt -publiken är van vid att man handlar och det känns liksom tryggt. Och, inte minst, utställningen är inte område där människor generellt har bra mycket mer pengar att röra sig med. Men det är mitt tips till kommande år. ”Kära publik, ta med er kreditkortet och investera. Här är absolut konst som står över tid. Du kommer bli så nöjd!” Utställningen slutade idag och vi drog hemåt. Blå linjen till stan och Ganga var strax åter på ett tåg, på väg hem.
Såååååå roligt! Alltså, vilken nörd man blivit. Det här är det roligaste vi kan tänka oss, ungefär. Sittandes tillsammans med andra nördar, diskuterande elddraget, rökgångar och VILKEN aska är bäst? Från vilket träslag??
Människor som talar utifrån sin passion och som generöst delar med sig.
Och vilka otroliga resultat i leran det kan bli, när en mästare bränner. Vår ugn är ju gjord med lokal lera i egengjort tegel, det klarar inte för höga temperaturer. De bränningar de talades om idag, ligger på 1300grader -då skulle vår ugn börja smälta och bli till glasyr!
För det är också en del av kunskapen vi tar med oss -glasyr med enkla beståndsdelar: aska och lera . Salt är också en märkligt vacker glasyrskapare.
Efter dagen och seminariet slut, följde vi med till Väls där en grupp just öppnade en vedeldning. Det är kalasstämning.
De har eldat i några dagar och sen en långsam avsvalning på det.
Nu beskådas allt. Beundras, diskuteras och reflekteras. De ställs upp på borden och vi inbjudna går också runt och blir rent yra av upprymdhet.
Det var en perfekt avslutning på en vedeldnings dag. Att få se och hålla i den ännu varma keramiken
Axel var en av deltagarna i vedeldningen och vi fick köpa en lite vacker mugg av honom. Han hade varit och studerat keramik i Kina och kom hem med en gåva u-form av en näve jord som han hade i glasyren på några större pjäser.
Vi tackar för alla upplevelser och lämnar Lidköping. Så avslutar vi med en bild från Sunnersbergs kyrka och gravplats. Det ligger utanför Lidköping och det är där Gangas mormor och morfar kommer ifrån och är begravda. Även mormors mor och mormors far ligger här.
Med ny modern teknik, körde vi live med mobil och med Gangas föräldrar som lever i Skåne, och så gick vi upp till gravplatsen och satte blommor.
Det blev en fin stund, att vi på något sätt kunde göra det tillsammans.
Så fick famijerötterna lite uppmärksamhet, även de, och det kändes bra.