Diskmaskins-Kärlek

Rurik och diskmaskinen
Ett gammalt hus och nya installationer. Det tar sin tid. Man behöver liksom prata en hel del med huset och materialen. Men tänk, till sist, vi för högtidligen in diskmaskinen i det nymålade utrymmet, alla till-anslutningar är gjorda, alla slangar är tillräckligt långa, bänkskivan klar -och plötsligt så är maskinen där, på plats.

glad rurik
Vi bara sitter där på golvet och purrar. drar av skyddsplast, sätter i kontakten. ”Det gick” säger Rurik och skrattar ungefär som om han trodde att det inte skulle gå!

Fixar Rurik
En sista plåt ska på -och nog får man säga att det är stil på hantverkaren som har broschyren från Nationalmuseum i bakfickan…. ja, det är härligt med kultur. vi mumsar liksom fortfarande på alla intryck från vår senaste Stockholmsresa.

vattenkoll
Så kör vi en provomgång med maskinen och Rurik hårdbevakar kopplingarna. Ja, det håller tätt.
Å en ska till, vi valde den tystaste maskinen vi kunde hitta! Och den är verkligen tyst! Vi hade en brasa i köksspisen samtidigt som vi körde maskinen – o då hörde man inte diskmaskinen. Det är vad jag kallar tyst!!
Det gillar Ganga

Fixar dag

morgon med fullmåne
En fantastisk dag. Nu beter vi oss som normala moderna svenskar och åker till STAN o shoppar. Känns ju ganska ironiskt med tanke på hur sällan vi har sol då här års.

uppäten middag
Vi vandrar snällt och lydigt med resten av Sveriges befolkning och gnuggar oss fredligt mellan xtra priser och IKEAs matkö.

Rurik på Rea
Stärka av mat puttrar vi framåt, på shoppingstråt, det blir en en ny hylla på xtra pris.  för övrigt provianterade vi mest mat till oss och fåglarna. Litet tips, det är stor skillnad på talgbollar. vissa tycker fåglarna knappt om alls. Nelsons, som väl är de vanligaste, är inte så uppskattade.  Men Plantagens talgbollar har vi märkt, de gillas, om fåglarna själva får bestämma.

fågelmat
Den verkliga anledningen till vår köpresa; att inhandla diskmaskin, lyckades inte. Vi får prova att köpa den genom Elgigantens webbshop i kväll.

För övrigt vill vi tacka alla Goa medkännande vänner och bekanta som så rart har hört av sig, och beklagat att vår kise är död. Jag förstår ännu mer, nu, hur mycket våra husdjur verkligen betyder, inte bara för oss. Vi tar dom till våra hjärtan, verkligen.

Det är svårt när dom lämnar oss.