Grön kreativitet, Grön Saffrans Buddha

Minns du den gröna bollen? fylld med saffransgott, rullad i vetegräs och lakrits? Nu har den fått ett namn; Grön Saffrans Buddha!
Inte nog med det, det har blivit ett recept! Stundens improvisation är fångad mått-stock! Varsågoda!

RECEPT, GRÖN SAFFRANS BUDDHA

ca 10 bollar
1 1/2 dl Cashewnötter
1 1/2 dl mandel
3/4 dl muskovadosocker
1/2 dl rismjöl ( att dryga ut med)
1/2 snapsglas med en god konjak
en nypa saffran
1 1/2 msk kokosfett

ca 1 msk vetegräs, pulver
1 tsk lakritsrot, pulver
Stöt i mortel eller kör i mixer; mandel, cashewnötter och socker.
Häll i rismjöl och rör om. Rismjölet är med för att dryga ut. Det är ju onekligen exklusiva, dyra ingredienser i receptet så vi tog i rismjöl för att ge mer volym – kan alltså både uteslutas och utökas, efter behov.
Rör ut saffran i konjaken och häll sedan i allt i bunken. Rör ner kokosfettet.
rör runt och rulla bollar
rör ihop vetegräs och lakritsrots pulver och rulla bollarna gröna och fina.

Lycka från Saffrans Buddha

Buddha sa, allt är lidande. Han borde veta. Han var född till Prins och hade allt man någonsin kan önska av denna världen.  Trygghet, kärlek och glädje…
Bhagavan, en nu levande mästare i Indien lägger till, ”summan av allt lidande är konstant”. Han delar in lidande i tre grupper; fysiskt, psykiskt och existensiellt. fysiskt lidande är det lättaste (förlåt alla som har ont)  Psykiskt lidande är värre, därför ”skapar ” vi hellre sjukdomar och olyckor än är kvar i psykiskt lidande.
Värst av allt lidande är den existensiella. Det var den Buddha råkade ut för. Han hade allt. Hans Pappa beskyddade honom från allt, han var kung så han kunde det. Men vad hände? Något kröp sakta över honom…Ka -Bom det blev 100% av totalt existentiellt lidande.  Det var detta lidande som drev Buddha till att sluta äta, sätta sej under ett Banyanträd och steg för steg ta sej ut på den längsta och mest uppfriskande resa en mänsklig varelse kan göra. Upplysning. Vad hände med lidandet? Transformerat.
Så kan det gå när man äter för gott!

Stilla Flöde

Det brukar vara torsdagar…

Min dag av stilla utflöde. Det blev idag, fredag. Vanligtvis är det torsdagar, men det passade bättre såhär.
Som en långsam utandning…  och precis som vattnet, vad än som kommer upp, blir det omfamnat, men inte uppdämt, låter mitt focus bara stilla röra sej inåt vad än händer.  Jag är så tacksam för de här dagarna.

Rosor på Kol-bädd

Nu blir det hela historien om pottan, och våra fina rosor ; var så god;    Jag fick Rosor i födelsedags present. Dom ska få växa i en  Kol – Bädd. Det kallas för Permakultur. Det här har vi inte gjort förr så nu får vi vara grundliga. Det börjar med en POTTA!  får jag presentera; Min älskling.

Detta är är Sveriges bästa potta, den har jag länge velat blogga. Jag fick den av en vän (hej Marion!) hon berättade att de brukar ta sin Folkvagnsbuss och köra iväg på äventyr. Då sover de i bussen, en sån här potta var lösningen på de problem som uppstår när man sover i bil, mitt i Stockholm. Den heter Pipinette, säljs på apoteket. Snygg färg, snygg design och perfekt ergonomisk för en kvinna – man kan till och med stå upp och kissa! Hurra! Spring till Apoteket om du vill ha din egen potta!
Urin är alltså hårdvaluta i blomsterrabatten ( känner mig mer tveksam bland grönsakerna, då tar jag hellre hästgödsel, men det är en annan historia)     Förutom näring i sej  så behövs något som är extremt bra på att hålla näringen och utveckla den…

Grillkol. Så nu gör vi en permakultur eller KOL-bädd till våra nya rosor.Det blir grillkol i en stor spann, sen häller vi på… du – vet – vad.
Inspiratör till det för oss nya sättet att sätta rosor kommer från vår resa genom Hälsingland vi gjorde förra hösten. då sov vi över på ett underbart vandrarhem som även var undervisning och inspirationscentrum för Hållbar Livsstil.

Nu bara vi måste prova själva och mina födelsedagsrosor blir testpiloter. Rosorna vi sätter heter Astrid Lindgren, dom blir stora, höga och blommar hela sommarn fram till frosten med fina rosa blommor.

Ett djupt hål där rosen ska stå och där i botten hivar vi i den med urin genomdränkta grillkolen. Vi lägger i lite jord och därefter ner med rosen och jord runt rötterna.

Snart klart.  Lite mer jord på bara. Verkar nästan för enkelt. Mycket frestande att bättra på med hästgödsel också, men vi lät bli. Ja, lilla potta, nu har du fått hjälpa till i trädgårdsskötseln.

Kropps – Konst – Siri

Siri är på besök.  min äldsta dotter. Hon är så konstnärlig så man vill dra  hennes i kläder! Kom igen, visa bilderna!

Du kan väl visa den första,  men , kolla…… handen! En spiral!
– Sen kan du kolla bakom Siri, på första bilden… visst är det gulligt. ser du min tavla med den stora kosmiska spiralen? Vi är lite spiral – besatta bägge två.

Den är bland  de första. En linje-lek som ofta kommer ur hennes penna. Symbolen för allt och inget.

Den allra första, en Ängel – ond eller god? Hm

Vaden  bär allkemitecknen för vatten och Jord. Vatten överst och Jordtecknet det undre.

Andra vaden har en av de figurer som dyker upp på hennes bilder när hon målar, Det heter Otto och är den senast gjorda. Inte klar än.

Aha, vad sticker fram under tröjan där bak?

Den här är också gjord i San FRansisco.

Ja, nu har vi snart gått över hela kroppen, här är ännu en typisk Siri – figur – katten

Handlederna får vi inte glömma….

Gjort i  SanFransisco har gjord de här med,  Pi -tecknet och det som kommer ur flaskorna är  Eld och den andra Luft…

Mest ont? antagligen att tatuera fingertopparna. Känsligt ställe… På Polynesien tatuerar man fingertopparna som beskydd mot sjukdommar. Det var ignet som Siri visste när hon gjorde det, inte medvetet i alla fall.

Ja det var rapport från ett levande konstverk – som fortsätter att leva sitt liv på kroppen. Siri har planer för fler figurer ur sin egen bildvärld. En grön figur, och ännu en grönis med långa ben ur den här bilden.  Tack Siri, blir det mat nu?

Champange eller…

Detta inlägg handlar om permakultur.  Men  eftersom det sammanfaller med 2000 – besöks strecket på vår blogg, så är ju frågan; Champange eller…

Ja, jag vill inte skriva ordet. Men  Permakultur kräver näring och det får man  tex från det som finns i en potta. Detta är är Sveriges bästa potta, den har jag länge velat blogga. Jag fick den av en vän ( hej Marion!) hon berättade att de brukade ta sin Folkvagnsbuss och köra iväg på äventyr. Då sov de i bussen, en sån här potta var lösningen på de problem som uppstår när man sover i bil, mitt i Stockholm. Den heter Pipinette, säljs på apoteket. Snygg färg, snygg design och perfekt ergonomisk för en kvinna – man kan till och med stå upp och kissa! Hurra! Spring till Apoteket och köp din egen potta!
Förutom näring så behövs något som är extremt bra på att hålla näringen och utveckla den…

Grillkol. Så nu tänker vi göra permakultur eller KOL-bädd till våra nya rosor. Så det blir grillkol i en stor spann, sen häller vi på… du – vet – vad.

Hoppsan, nu är det yoga och vi har inte hunnit gräva hålen till rosorna! Du får helt enkelt vänta. fortsättning flöjer. Nu åker vi till stan några timmar. vi ses!

Grön kreativitet

Det var en bestämd Rurik som kom in i köket idag.

Något hade skapats där inne i huvudet under natten och nu skulle den ut! Bli verklighet!

Ingen tid att förlora.  Casewnötter, mandlar, hasselnötter, muskovadosocker, lite rismjöl…  i brist på mixer så blev det till att använda mortel.

Det ska bli en tjock deg…. honung, lite citron…. Rurik känner sej fram

Siri kommer imorgon, det är en fullgod anledning för nåt extra gott…. saffran

Konjak drar ut både färg och smak på bästa sätt ur Saffran, en liten nypa saffra… det räcker

Lite fett blir nog bra, kokosfett.
Vad hände sen? En grön Boll? hur gick det till?

En burk med pulvrisetat vetegräs – som Helhetshälsa säljer ( finns på hälsokosten) ….. blandat med lakrits – rots – pulver fick bli till mantel

”det här är ju rawfood” kommer jag på, Rurik tar ett bett

Visst var det Vår och Påsk känsla? Vilka färger!
Men jag lovar det är ingenting mot smaket. Helt underbar.
Ja, Siri, vi får väl se hur många som är kvar när du kommer!

Nu kommer vi till avdelning RECEPT. ”jamen, räcker det inte så” sa Rurik. ”Nja, för dej, om du ska laga något så räcker det nog med bara lite antydningar om vad som är i. Men vi andra, vi tycker om när det står deciliter och gram.” Ja, som ni förstår vi är nu i ett kritiskt skede…. ska Rurik forma den Gröna kreativiteten till ett recept som andra kan följa?  Förhoppningsvis. Men inte just nu….

God morgon

God morgon alla mina barn! Lite kallt i uterummet fortfarande ni får stanna inne nån timme till.

20120409-103148.jpg
Tomaterna blev omkrukade igår, för andra gången. Fröna satte jag i slutet av februari. Med större kruka runt fötterna blev de överlyckliga. Tyckte dom sträckte på sej rakt av! Tänk dom här ska ge oss tomater ända in i oktober. Fantastiskt.

Hur känns det?

Om man mediterar i 10 dagar, hur känner man sej då?
En del lyser som solar när de frågar, de av mina vänner som själva mediterar. Man riktigt ser hur de tänker  ”så härligt!”
Andra, som jag antar inte provat att meditera, ser lite mer förskräckta ut… ”kan man ha det tråkigare än så?”


Rurik är en sådan guldgruvan då det kommer till kunskap om meditation. Meditera i tio dagar… Rurik har suttit i sex månader! Han var min coach ( och mat – slav) under den här tiden.
Vi la upp ett program som jag sen följde alla dagarna.  Ett program som bröts av med tre kortare promenader under dagen. Vi skapade ”ronder”, ett känt begrepp inom TM ( trancendental Meditaiton)  Ett kort yogapass följdes av en stund pranayama, därefter sjöng jag Moolamantrat i 10 min,  slutligen ett längre meditationspass på ca 45 – 60 min . Därefter började jag om från början. Detta var ett program som bara bröts av för mat och promenad.  En gång om dagen pratade vi – om hur det gick. Sen var det tyst.
Spännande att uppleva hur hela ens väsen laddar och är medskapande  i en sådan här process. Tre dagar innan jag satte mig ner i meditation märkte jag hur tankarna ändrade karaktär.  -Till det bättre? Nä nä, dom blev påstridigare, hoppigare och plockade upp gamla saker och oförrätter  så jag var helt förvånad. Händelser och detaljer som jag trodde var glömt för alltid. Vi tror ju att vi ÄR våra tankar, men se, så enkelt är det inte.  När man gör en sån här process så märker man verkligen att det är större mekanismer som jobbar.
När jag väl satte mig i meditation kokade huvudet i fem dagar. Det var bara skit som kom, skittankar. Fort, mycket och intensivt.  Men Rurik var lugn (jag med) ”det är bara att gå tillbaka till mantrat”. När man märker att man tänker, så går man lugnt tillbaka och tänker sitt mantra istället. Det dröjer inte länge, så märker man att man sitter och tänker – igen! Då tar man lugnt upp mantrat igen…
Det fina är att när man gjort så ett tag så händer något… något subtilt. Något vackert, knappt märkbart förändras, andningen nästan upphör ibland det kan bli tomt, tidlöst. En kort stund, eller en längre. När man väl är ”tillbaka” så är man förändrad, i tomrummet som blivit har något tömts – eller fyllts på hur man vill uttrycka det. Mer stillhet, mer focus, mer glädje, mer kreativitet – och mer ”se sej själv”.
Tankarna kör på – men hur smarta och intelligenta de är eller hur arga, ledsna de blir, så är det ända bara en sak som gäller – tillbaks till mantrat. För jag är inte mina tankar och jag kan inte få dom att sluta. Däremot har vi möjlighet att gå bortom  tankarna. Det är det som mantat så effektivt hjälper till med.  Det är det som kallas att trancendera.
Likadant med  känslor, hihi  tror du att du är dina känslor? Dom kommer och går som molnen på himlen. när dom dimper ner , så färgar det våra tankarna. Spännande att bara sitta och uppleva hur glädje och lycka – sorg och rädsla kommer och går och jag bara sitter med slutna ögon.

På sjätte dagen var något annorlunda. det var så spännande att jag skyndade mig in efter promenaderna för att få fortsätta. Vad hände? Mer av ingenting!  Fick upplevelser av att bevittna mig själv. ”såg” tankarna, känslorna, kroppen, chakaran. Tankarna blev allt mer långsamma, lugnet la sej allt mer. sånt här kan man faktiskt inte skriva om, det blir alldeles för platt!! Men det förändrar livet.


Att på något sätt beskriva hur det känns efter tio dagar… jag var lite rädd för att  jag skulle komma ut o vara långsam och seg. Så är det inte, men en stor inre rymd har växt, den är svår att fånga i ord, det är bara lycka att känna den. och sinnena har blivit förfinade, alla upplevelser  är ”mera”.  Mer lycka i kroppen kan man säga. Jag ser och upplever mig själv på ett annat sätt.  Mer betraktande.Jag är väldigt glad för mina  tio dagar i meditation och kommer att göra om det. Helt klart.

Kanske vill du själv prova? Kanske läskit att sitta  i flera dagar? Bara längtar efter mer inre rymd? Då rekomenderar jag att du går till någon som kan ge dej  Oneness Blessings. Olika evenemang finns runt om i Sverige, och världen dit du kan gå och ta emot energi – överföringen. Det är ett ljus, en inteligens som sen verkarinom dej och hjälper dej att komma i djupare kontakt med ditt varkliga jag.

Vill du unna dej att meditera i flera dagar? Långt ifrån alla kan stänga dörren där hemma och vara ostörd. Plötsligt står någon och knackar på… – och man behöver ledning. Ett fint alternativ är Vipassana, en meditationsform som härstammar från Budha.  VipassanaCentras finns runt om i världen.  Norra Europas Centra ligger här, utanför Ödeshög! (vilken tillfällighet!)  Varje månad kör de en 10 – dagars. Allt är i tystnad, du får mat, sover på sal och får undervisning, på ditt språk. Speciellt fint med Vipassana tycker jag att det är, att dom inte tar någon avgift – du donerar istället pengar – det betyder att tex en fattig student eller arbetslös kan donera utifrån sina små resurser  – eller kanske inte alls! Den som har, ger mer.