jag? vem är jag?

Publicerad den av

1

”När du inte känner landet frågar du någon som gör det! Ledd av den kunniga vägvisaren går du framåt. Detta är i sanning den lyckliga frukten av god undervisning: Du finner vägen som leder rakt fram.”

Rig Veda

Ibland får man höra att andlighet är flummigt! Så kan det kanske vara i vår Västerländska Andlighet och  Nyandlighet, den ger utrymme för många krussiduller. Men indisk andlighet är vetenskap, den kan få ner allt i småbitar och har bra namn för alla nyanser. Faktum är, att vi närmast behöver kärnfysik för att komma i närheten av den kunskap som de bär på.
En kvinnlig Swami som föreläser för studenter. Kanske är det blivande läkare eller lärare, vad vet vi, Men imponerad blir man, att studenterna även får lära att möta själen -på ett så sakligt och respektfullt sätt, på skoltid…fast det är ju i Indien. Här i vårt västerland låter vi reklamen lära oss vad lycka är…. och vem är jag? den nya moderiktiga skon,  den coola attityden eller mängden vänner jag har?  Vi blir matade med ytliga svar, här i vårt lilla Sverige – en Swami eller en riktig Guru kan skära -som med rakblad, rakt genom det vi tar för givet.
Vi njöt… Vi är nördar. Men det det vet du kanske redan?  Vi tog en njutbar långfika och lyssnade på en kvinnlig Swami.

 

koll på Skänninge

Publicerad den av

2

Skänninge
Idag är det koll på SKÄNNINGE. Eller, rättare, det var igår vi var där. Skänninge låter kanske som en avsides krok, men en gång i tiden var det coolaste platsen. den tidens ”Stockholm”, det var här det hände ( sen, sorry, vet jag inte mer) . Så när nu solen skiner tar vi en promenad….

Skyltar skänningen
Jaha, se här, stolt bärare av ett förflutet.  Här är många fina gamla hus och en å som rinner så stiligt genom staden.

Trädgård Skänninge
Vi hittar både örtagård och fin-fin gammeldags trädgård (påminner om vår)  och vi strosar lyckligt omkring  och sniffar på blommorna. Men varför är vi här?

Jenny o blåklintsmycket
Min frisör….. fina Mothårs Jenny håller till här. Hon gör myyyycket mer än bara klipper hår. Nej, nej, inga begränsningar. Trixar, fixar, målar tavlor och gör smycken. Nu har hennes blåklints-smycke blivit utnämnt till Årets Östgötska Hantverk!!

smycken
Det är alla möjliga burkar, inte bara Pripps Blå, som blir till smycke. Men Blåklint är vår landskapsblomma, så just den blå, är ju topp! Men en coca cola ros är ju inte fel det heller….

cykelslangsmycke
Ömsint retur är nyckelordet. Även cyckelslangar får vara med! Tänk att ha ett halsband som har åkt Vättern Runt!!
Hur gick det för mig då?

ny frisyr
Ny frisyr!! Känns bra.

 

 

Snigel Gnääl o Snigel tankar

Publicerad den av

2

lille snigel
Det snackar mycket snigel… både för den anledningen att vi jobbar med trädgårdspreparat ( tack och lov för Maria-dropparna) och för att vi bor mitt i Snigelland – här finns allt. Små gråa, Panter och de Spanska otäckingarna (mördarsniglar)
Jag ge Rurik heder för att la ut de vita marmorskivor, som vi fått, som trädgårdsgång. Sniglarnas favorit. Lite lagom varm en sval kväll och lätt att glida på…… men bäst: de syns så bra.  Det är bara att trampa på.
Ledsen, men då det gäller sniglar har vi inte kunnat finna något som utesluter den brutala tekniken att döda. Trampa eller klippa….

Snigel, vandrande mun
Men en del av mig har försonats med dem….. fascinerad av det faktum att det är vandrande magar. glidande fram med mun-mage-bajshål.  Det är liksom så typiskt i denna, egoismens och ta-för-sig-tidsåldern, att vi svämmas över av stora sniglar.
Vi tycker vi har snigel-invation, men egentligen är det kanske bara ett kosmiskt uttryck – som vi alla är del av? Nog bor det en snigel i oss människor också! Blir vi, människor någonsin mätta? Är garedroben någonsin komplett? Den ultimat bilen/ prylen köpt eller den sista upplevelseresan konsumerad?  Hungrigt tar vi oss alltid vidare. Till varje pris ska vi ha mer.
Det blir liksom övertydligt när bina dör på grund av besprutning av grödor – och lantbruket svara -vi måste bespruta! Eller när man utan att blinka planerar gruvdrift med giftigt dagvattensdammar  som ska stå i 1000 år ( som så klart inte kommer att hålla tiden ut) eller att vi år efter år fortsätter att köpa billiga kläder och prylar där människor och miljö i andra länder, långt borta far väldigt illa. blir förgiftade, missbildningar…. men vi fortsätter…… äter och äter.
vill ha högre löner – för det är vi ju värda?

snigel, vandrande mage
Sen blir vi alla upprörda när sniglar vill äta av vår trädgård. dom äter ju ALLT!! Inget blir kvar. snyft o gnäll!

ska vi få balans i våra trädgårdar så kanske vi behöver lite balans i våra egna liv? Skillnaden mellan mig o dig  eller en snigel….. hur stor är den?

Hur mycket mördar-snigel-beteende finns det i Sverige? Hur mycket mördar-snigel-beteende är jag själv utsatt för? Hur mycket mördar-snigel-beteende finns det i mina egna tankar och känslor?
Det kan man ju fundera på en sen kväll när man letar objudna gäster i sin trädgård.

Trädgårdsfröjd

Publicerad den av

2

Pion
En dag som plötsligt lovade Sommar!! Ojoj, det måste firas! Nu blir det pick-nick.

picnick
Ja, lite fantastiskt att inte behöva åka någonstans alls……  med filten under armen och en korg med tekanna o lite gott, vandrar vi över grusgången och slår oss ner under en blommande och väldoftande SYREN. Andas, andas…..

Vallmoknopp
Vår stora trädgårdsvallmo väntar än….. de ser ut som muskelknuttar där de spänner sig i värmen.

Gullregn
Gullregnet kör hårt – och den vibrerar  – av humlor o bin.

Rurik i gräset
Ja, det är så man ramlar omkull i gräset… hurra för solen!

mina första elever

Publicerad den av

0

Bromölla bild
Plötsligt, en dag när jag gick här hemma kom en tanke/ en bild i mitt inre. Hur såg bilden ut egentligen? en bild som jag hade gjort med linoleumtryck, som avskedspresent till de allra första eleverna jag hade varit klassföreståndare till. Kommer ihåg att jag var en aning stressad och lite osäker på om den var ”klar” om den ”dög” då jag delade ut bilden på avslutningsdagen.  Jag flyttade till Göteborg, till den man som med tiden blev pappa till våra barn.

Så himla märkligt, att bara några få dagar efter fick jag ett så rart mail…… Camilla, en av eleverna i min första klass. Det var i Bromölla, en gång i tiden. Jag minns klassen fortfarande, snälla, duktiga tillitsfulla unga människor. Glada över att ha en så UNG bildlärare som sin klassföreståndare. en del av dem hade ju syskon som var i min ålder….  Men jag kände ju inte så många där och på den tiden var mitt intresse förutom konst – kampsport, Ju-Jutsu.  Jag åkte på träningsläger och det  dröjde ju inte länge innan jag hade blivit kär i en  Ju-Jutsukille.Två år senare flyttade vi ihop, jag flyttade till Göteborg.

I sitt mail bifogade Camilla bilden, som jag gav den gången. hon och flera andra i klassen hade under alla år sparat den, vilket gladde mig, så klart.  bilden var  bättre än jag mindes, det gladde mig också. Men gladas av allt var att få den här kontakten från det förflutna. hon berättade lite om vad hon själv och flera andra i klassen hade gjort och var de befann sig efter trettio år. En förvånande blandning av vad man kunnat lista ut och andra som verkligen hade gjort sig ett liv som man inte kunnat ana. många av dem träffades fortfarande.

Tack Camilla, för att du tog kontakt. jättekul!!

smakrikt besök

Publicerad den av

1

Sudha m limpa
Glad vän på besök, Sudha. Vi kände oss nästa borttrollade ( i positiv bemärkelse) fram kom en LIMPA.  Gjord på de finaste fröer…. som pumpa, solros, ljusa och svarta sesamfrö, boveteflingor…… aprikos, klippt i bitar……

frölimpa
tja, jag brukar bara slänga ihop lite vad jag har hemma. säger hon så där lagom oskyldigt, som det brukar låta även när Rurik  försöka beskriva hur han har fått ihop sitt mirakel. Recept i vanlig bemärkelse verkar liksom inte riktigt finnas i den världen….  Vi skär oss en skiva av det godaste bröd….. mmmm. 175 grader en halvtimme i ugn, sen häller man bröder ur formen och låter den bakas upp och ned en sista halvtimma.  Ja, det kanske är så enkelt som det låter?
musli
Det här är en kvinna med sån där hemma-tork som vi ibland pratar om att skaffa…. med skivor av tunt nätt där man kan torka frukt, bär o svamp. Till frukost blev det rakt ingen yoghurt – utan mixad frukt, som en smothie och till den, egen musli. Groddad bovete som sedan torkats i hemmatorken och koksflingor, gojibär och pumpakärnor. hur gott som helst!!

nässelsoppa extra god

Publicerad den av

0

Nässelsoppa
smaka på den här!! Rurik stopar skeden i min mun…. Himmelsk – och förvånande.
”ja, det är nåt med kokos och nässlor…. de passar så bra ihop. Rurik myser och jag himlar med ögonen. Njuter.
Jaha det här måste vi ju dela med oss av!

nässla

nässla

Det första att göra är att gå ut och skörda: grönt!  Nässlor och Målla.  fast det blir säker bra med bara nässlor.  vi skördar nässlor även när de blivit stora – fast vi använder bara bladen. Ta bort stjälkarna så går det bra. Men med hästgödsel blir vi även begåvade med målla – anses ju vara ett ogräs – men så GOTT!

målla

målla

Målla har en undersida som  är lite ”mjöliga” och bleka.  De är goda råa, rakt i munen eller i sallad eller i mat som soppa.

plockad målla

plockad målla

Men, som sagt i dett recepr är det NÄSSLOR OCH KOKOS som är huvudpersoner. Varsågoda, Rurik bjuder på recept:
nässelsoppan o Rurik

2 dl bladgrönt ( nässlor o tex målla/ spenat)
1 msk fett (kokos el olivolja)
2 msk kokos
2msk casewnötter
2 dl vatten
salt
lime
kardemumma

bladen får fräsa lite lätt på mellanvärme, med lite fett,  lite kryddor och locket på, det räcker med en minut.

Därefter tar du bladen, casewnötter och kokos  ( + vatten) och MIXA

Låt det koka upp, det räcker.

krydda av.

de enda grodorna vi har….

Publicerad den av

0

groda
Ganga har bott här på Övertorp i sex år. Jag minns när jag flyttade hit det var mycket grodor som hoppade i gräset, inte bara ”vanliga” grodor – utan även mer ovanliga, som jag inte förr sett, med fina färger.  Men, de senaste åren har vi faktiskt inte sett några här alls. Det blev mindre, sen försvann de.
Kvar ligger en rostig groda i järn på vår trapp….

”ja, men, det är likadant med humlorna” säger Rurik. Här var galet mycket humlor!! Jag minns. Vi målade huset tillsammans första hösten och lavendelbuskarna vibrerade helt övertäckta  av humlor. Ja, humlorna har inte försvunnit helt…. men det är betydligt färre….

rapsen
Frön i konventionellt jordbruk blir preparerade med gifter – för att inte skadedjur och insekter ska angripa fröna eller de små plantorna. Det är ju självklart praktiskt att skydda sitt utsäde och de små plantorna på det sättet….
Jag googlar på bi-död, något som är ett globalt STORT problem. Det är en artikel om rapsens betning som är det första jag hittar. Även om det är mot jordloppor som man vill skydda rapsen – så dör även bina och många andra små vänner.
Utan betning av rapsen så kan man inte odla raps alls, slår jordbruksverket fast…….
Jag tittar på min rostiga järngroda och undrar….. utan bin…… vad kan man då odla? om inget blir befruktat? utan insekter, utan grodor….. även fåglarnas antal minskar nu drastiskt. varför ska vi bara vänja oss vid det? Varför är det ”konventionella” alltid så buffligt agressivt och ska ha det som ”vanligt” -” utan gifter -så går det inte!!” så heter det. Det är för lite mutta i folk! Det är vad jag tycker.  Hade det varit lite mer Mutta i jordbruksverket så hade man oroat sig mer för helhet, varit gladare åt alla försök till giftfritt odlande som tar hänsyn till att alla behövs, från den lilla larven, insekten, fåglarna, djuren…… de behövs för att det ska bli balans i naturen och jordbruket.

Bönder lär sig skratta åt de som söker andra vägar. Så medan förgiftningen sakta tar död på naturen….. blir det obalans på så många sätt…. fästingar blir ett olidligt problem eftersom de blivit så oändligt många, mördarsniglarna smetar ut sig både i skog o trädgård. Grundvattnet…… ja, vad händer med det???  Hur mycket av kända och okända substanser rinner numera genom vårt vatten, det viktigaste vi har.
-och all den här glutenallergin som så märkligt många plötsligt har fått? Vad beror det på? Är det samma fenomen? Att kemikaler finns kvar – kanske i så små mängder att de inte ens kan mätas……  vi  människor ”råkar” bara bli allergiska?

Jag tittar ut över alla våra vackra rapsfält och tänker på bioldaren som fick lära sig att flytta bina FRÅN rapsfälten, för att bina skulle överleva. Detta händer i Sverigen, just nu.