
Vi är i ”stan”, här betyder det Linköping. Nya glasögon var ärendet. Så, nu är Ganga superhjälte och Rurik blev uppgraderad med ett par bågar som han absolut inte hade valt, men de är ju lite coola ändå, så det fick bli dom.

Vi är i ”stan”, här betyder det Linköping. Nya glasögon var ärendet. Så, nu är Ganga superhjälte och Rurik blev uppgraderad med ett par bågar som han absolut inte hade valt, men de är ju lite coola ändå, så det fick bli dom.

Det här uppskattar vi väldigt mycket. Tänk i Ödeshög finns en liten affär, fylld till brädden med hemgjort. Det är stickat, sytt och vävt. Ibland hittar man små krukväxter, egna avlägg som säljs vidare.
Butiken heter Christinas Hantverk. Här doftar det flit och kärleken till livets detaljer. Jag köper vantar av henne ibland och jag är lika lycklig varje gång. Denna gång ska det bli julklapp (så berätta inte det här för Siri).
Jag hittar ett par Lovikavantar, äkta lovikaull , och klarröda. Så vackra. Ännu en gång, vill jag gärna säga: ull är BÄST! Speciellt i vantar och strumpor – det är det enda material som blir varmt när det är fuktigt. Syntet vantar blir iskalla -men ej ull. sånt vill man ge i julklapp. Förresten, så är det svårt att hitta ”Svenska” Lovikavantar numera. Det var en stor hit en gång och alla i Lovika stickade de populära vantarna. Nu är produktionen ,som så mycket annat, flyttad utomlands. Vet ej säkert, har hört att det är både Polen eller var det Kina?
Men de här vantarna kan jag alltså köpa i Ödeshög, hemstickade med omtanke. Det känns. och de är inte speciellt dyra, tvärt om , skulle jag vilja säga. Otroligt billiga: ren ull och handstickat 250kr.
Jag har också köpt en väska här, där Chistina återanvänt ett broderi -de var poppis, broderade tavlor, när jag var ung och nu slängs de, men här blir de till väskor. Listigt och omtänksamt, recykle, riktigt modernt med andra ord.
Önskar jag tagit mer kort när jag var i hennes affär, men jag glömde bort mig. Men vill du se MER, så kan du kolla in hennes blogg HÄR.
Hår. Man har ju inte roligare än man gör sig. Jag vill ha silvergrått hår. Tycker det passar både min ålder o stil. Jag gör en roligt upptäckt. Det heter Granny-look och är en het trend, sedan ett tag tillbaka -bland unga kvinnor!! Så smidigt att grått hår är inne, med lite tur är kanske även rynkorna kring ögonen blir heta! Man kan ju alltid leva som om det är så.

När vi nu pratar hår. Det är Ganga som klipper Rurik. Men, sedan insikten om hur mycket intuition vi tar in genom håret, är det svårt att kortklippa honom. Ruriks lockar tittar ut. ”Så här långhårig har jag aldrig varit” Jamen, det var väl på tiden.
Tålamod. Bra att ha när frun har utställning. Vernissage är emellanåt intressanta tillställningar och där i mellan lagom utdragna . Rurik klagar inte och Ganga är glad för de extra par ögon och öron som ser och hör.

Men till sist blir det så man närmast vill gömma sig i sina bilder…

Men… roligt. Aldrig har Gangas konst blivit så fotograferad!(mest kvinnor, faktiskt)

Detta mötte Ylva då hon öppnade galleriet. Intresse o glädje.

Earth Mother, raku Vagina får alla att smälta där hon ligger inbäddad i mossa.

Idag avslutar vi Stockholm med lite relax. Rurik stilar med nyfunnen hatt. Ganga njuter av vetskapen att en tavla idag fann sitt nya hem i London. Nu tar vi en sväng om Moderna och sedan tar vi bilen tillbaka till Paradiset ( hemma vid Tåkern)
Hejsan. Rita bor här, i två veckor. Jobbar med sitt i ateljén men lite frisk luft i trädgården blir det också. Visst är hon fin i håret?

Först delar hon på håret och börjar flätningen vid örat.

Hon plockar in lite hår, för varje flätning. Lugnt o metodiskt.

Så flätar hon sig längst hårfästet, hela tiden lite nytt hår.

Fortfarande samma fläta, närmar hon sig nästa öra.

Snart är allt hår infångat i flätan. Då får man vara lite observant för man ändrar flät-vinkel. Så man inte in istället för ut.

Nu är där inte något mer, nytt hår att fläta in utan nu är det bara att fläta på.

Ett gummiband och två hårnålar, vad var som krävdes. Nu lirkar hon till ett hår-tunnel.

Trär igenom flätslutet och nålar fast, med två hårnålar.

Klart! 10 minuter. Utan skrik o svordomar. Jag kan inte ens tänka vilket drama det hade varit om jag (om jag nu hade haft så långt hår) hade försökt mig på detta projekt. Men det gick ju hur lugnt som helst.

Röjartag i ateljén. Rita ska få plats här inne och det blir till och strukturera (lite). Konstrundan tickar i bakhuvudet och Ganga står med huvudet i kartong o letar efter material o ramar – och…. oj…… något från förr!!

Vi skulle på bröllop, antagligen 2001. vi gör alla vårt allra bästa för att visa att det är kul med bröllop. Fin-Punk-siri till höger, Indien-Mamma, Kalas-Ella och en Försiktig-Rita som inte har blivit tillräckligt stor för att ta dom stora kläd-svängarna (det lär hon ta igen). Jag ler hela jag när jag tittar på Siris vita läppstift, slitsade klänning och gardinsjal, inget fel på kreativiteten! Själv tog jag det glittrigaste jag kunde hitta, tydligen.
Men, så här drygt femton år senare har jag förstått, att vi lyste för mycket. Bruden kände konkurrens om strålglansen, det var visst inte populärt. Jag som trodde hon hade ont i magen, att det var därför hon såg så allvarlig ut. Så lär er gott folk. Klä er inte i vitt, inte glitter, inte roligt, o fula till er så bruden kan sova belåten.

Så har vi varit på utflykt. Heeeela dagen. Varm sommar, frågan är: uppklädd eller utklädd. Ganga e helnöjd efter att ha shoppat Gudrun Sjöden-dress på Fb. Rosa med gult, purr!
Sen tittar vi närmare på varandra. Som vi har stilat oss!

Rurik, fångad mitt i tuggan (vilken god medhavd mat!) lyckades med att fånga upp gangas färgskala…. fast jag misstänker att det bara blev……
”alltså, ni är fan fashion!” kommentar från dotter som numera närmast är att hålla för expert, men, vi är tveksamma, mängden ironi kan man inte vara säker på.
I alla fall, lyckliga som barn skuttar vi in i bilen efter matpaus och dagens resa går till SKARA och sedan vidare till BORÅS.
Vi ses

Hungrig på ljus. Kanske är det livet i yllekläder som fick mig att känna att” nä nu…..”

Sådär lite lagom vettskrämd, kör jag runt kemikalierna i håret. Nu får det vara förändring på präktigheten. Men jag varnar Rurik först, kanske slutar dagen med att har en ryskt fru. Kanske inte riktigt korrekt att dra sådana skämt, om andra, men det är min föreställning om dåliga blonderingar……. få se hur det går…..

Skånsk eller rysk…… första blicken i spegeln kändes som en vitamininjektion. Kände mig mycket piggare över att möta den här hårfärgen i spegeln.
Ännu ett KATT-relaterat inlägg: Favoriterna i huset på landet…. tovade innestövlar.Helt underbara. nu har de uthärdat 2 år av höst-vinter-vår- daglig användning. Slitna.
Det har uppstått HÅL och det bekymrar mig. Har laddat länge…. idag blir det ändring. Tack, Katt.
Fatta hur mycket en långhårig katt fäller! Vi kammar henne varje dag för att hon ska vara fin och för att slippa så mycket städning. Det som fastnar i kammen brukar vi spara i en stor ask.
Nu blir det katt-tovning. Ett gammalt tvättbräde, kattpäls, lite såpa och vatten. Magi helt enkelt.
Banka – banka, klappa – klappa, gnuggi – gnugg. Det blir mer och mer en tjock liten lapp, som jag sedan sköljer av.
Se så fin lite lapp för lagning! Katten verkar inte alls kännas vid att det skulle vara en bit av henne.
Ny syr jag helt enkelt fast den nytovade biten med stora stygn. Kan rapportera att det blev alldeles perfekt! Lappen kommer nu att tova fast sig allt mer, av sig själv för att jag går runt i stövlarna. Fantastiskt!
Tänk vilken nytta man kan ha av en liten katt!!